Wiman

S�ld p� Superbowl

Bj�rn Wiman — Mon, 08 Feb 2010 02:54:52 GMT

Jag ska inte s�ga att jag begriper mer av amerikansk fotboll �n av fransk spr�kmaterialism, men jag �lskar sport och Superbowl �r onekligen sport n�r det �r som mest uppumpat. Nu har jag nyss sett New Orleans Saints sl� favorittippade Indianapolis Colts och hela USA skriker av lycka �t den h�r ber�ttelsen om laget som h�mtade upp ett hoppl�st underl�ge och staden som reste sig tog revansch efter katastrofen med orkanen Katrina.

I direkts�ndning gullar Saints quarterback Drew Rees med sin n�rap� nyf�dda son; den skr�ckslagna pojken har h�rselskydd och ser helst ut att vilja sova. Ingen svensk tv-pruducent skulle v�ga h�lla kameran lika l�nge vid den scenen, medan kommentatorerna skriker: "Isn't this the most precious moment a father could share with his son!".

Man m�ste n�stan �lska det. Och om inte annat beundra USA:s f�rm�ga att st�ndigt reproducera sin egen grundber�ttelse.

Salem, Stemme och Sarah P

Bj�rn Wiman — Sun, 07 Feb 2010 00:33:15 GMT

Fullt medveten om att Expressens tidigare musikpristagare Salem al-Fakir gick vidare i Melodifestivalen vill jag �nd� upplysa om att New York Times i dag hyllar Nina Stemmes insats i Ariadne p� Naxos, som hade premi�r p� Metropolitan i torsdags: "She was in excellent voice here, singing with earthy colorings, ample power and vivid character", skriver recensenten Anthony Tommasini om Stemme, som ocks� hon f�tt musikpriset Spelmannen.

Eftersom mitt n�got �ldre reses�llskap � vars f�delsedag vi �r h�r f�r att fira � f�r ont i �ronen av Strauss kommer jag inte att f� se Stemme upprepa succ�n i morgon kv�ll. I kv�ll ska vi i st�llet bes�ka det operacaf� som kollegan Brodrej fick l�sartips om i veckan. Egentligen hade jag hellre varit hemma p� hotellrummet och sett Sarah Palin h�lla sitt prime time-tal p� det bisarra protesteventet Tea Party, som amerikanska nyhetskanaler nu frossar i.

� andra sidan kanske skillnaden mellan frihjulande operafantaster i Midtown och piratkl�dda populister i Nashville inte �r s� stor.

Snowpocalyps

Bj�rn Wiman — Sat, 06 Feb 2010 01:13:15 GMT

Globaliseringen av v�derjournalistiken, som jag skrev om innan jag reste till New York i torsdags, �r onekligen ett faktum. I n�rmare ett dygn har jag nu p� plats f�ljt amerikanska mediers fantastiska f�rtjusning i rapporterna inf�r det sn�fall som nu drabbar den amerikanska �stkusten. Upphetsade reportrar rullar sn�bollar p� CNN och rapporterar om t�mda hyllor i aff�rerna, n�r Washingtonbor bunkrar inf�r helgen. Bistra studioankare uppmanar i direkts�ndning skolrektorer att h�lla sina skolor st�ngda eftersom det kommer att bli "pretty hairy out there".

Kanske en ny riktning ocks� f�r Sverige: v�derjournalistiken som opinionsbildning? Det kommande ov�dret har i alla fall f�tt det omissk�nnliga namnet "Snowpocalyps". Vi f�r se hur m�nga millimeter som faller �ver Manhattan i morgon.

Teir p� bes�k i The Wire

Bj�rn Wiman — Wed, 03 Feb 2010 12:20:27 GMT

I v�ntan p� att �rets fyrtiosjunde sn�ov�der ska dra in �ver Marieberg �t jag lunch med en av v�ra medarbetare, Huvfudstadsbladets kulturchef Philip Teir, som �r p� bes�k i Stockholm. Vi talade en stund st�ndsm�ssigt om Runeberg, vars bem�rkelsedag i morgon ska firas traditionsenligt med t�rta p� "Husis" redaktion i Helsingfors, innan vi gick �ver till det som verkligen engagerar oss rikssvenska kulturjournalister, n�mligen v�dret. Teir menade fr�n sin finlandssvenska horisont att den stora fixeringen vid kommande ov�der i svenska medier �r en klar amerikanisering och lade fram teorin att det kan ha att g�ra med att allt fler m�nniskor i det moderna samh�llet l�ngpendlar till sina jobb och allts� �r beroende av fungerade kommunikationer.

En medieteoretisk spaning s� god som n�gon. En annan s�dan framkastades f�r �vrigt nyligen av Nina Lekanders unge brorson Nisse, som ocks� han avlade bes�k i dag. Han tycker att det r�der "The Wire-st�mning" p� Expressens redaktion. Och det kan vi ju inte ta som annat �n en komplimang.

Jaenssons frestelse

Bj�rn Wiman — Tue, 02 Feb 2010 09:44:48 GMT

Eftersom m�nga redan ligger f�re med bloggar om v�r kulturfest i g�r kv�ll � d�r Madeleine Grive v�lf�rtj�nt tog emot Bj�rn Nilsson-priset och n�gon liknade Expressens chefredakt�r vid "en lovande ung rysk matematikprofessor" � vill jag bara p�minna om att det var den konkurrerande kv�llstidningens f�rre kulturredakt�r H�kan Jaensson som en g�ng gav mig det k�rnfulla receptet till en lyckad kulturfest: "Folk vill tr�ffas, ta ett j�rn och snacka med varandra".

I g�r pratade jag och Jaensson om tidningar, bland annat om den gamla Expressen-chefen som n�r han var tvungen att k�pa Aftonbladet p� lediga dagar neutraliserade detta genom att k�pa tv� exemplar av Expressen. Jaensson har nu, som pension�r, f�rfinat denna metod och k�per tv� Aftonbladet och ingen Expressen.

I �vrigt f�ljde kv�llen hans enkla recept och avlutades i vanlig ordning med att en grupp glada f�rl�ggare, f�rfattare, ledarskribenter, sk�despelare och violinister l�ste och larmade Cadierbaren p� Grand klockan tv�.

En tandst�llning p� Globen

Bj�rn Wiman — Sun, 31 Jan 2010 20:22:57 GMT

P� en mediem�nniskot�t fest i g�r konfronterades jag med en av de mest profilerade revolverreportrarna p� den kv�llstidning som inte �r Expressen, som skroderade med att han uppdaterar sina statusrader p� Facebook p� hexameter. Imponerande. (Samma person har f�r �vrigt vid ett tidigare tillf�lle briljerat med att l�sa Eliots dikt "The Love Song of J. Alfred Prufrock" fritt ur minnet vid en likaledes sen timme.)

Min fr�msta anledning till avundsjuka mot v�r huvudkonkurrent har dock alltid varit att deras redaktionslokaler ligger vid Globen, fr�n vilken jag bor p� ett avst�nd som inte motsvarar mer �n spaltl�ngden p� en genomsnittlig kulturartikel.

Jag har dessutom alltid tyckt om att titta p� Globen, i dess egenskap av folkligt landm�rke och trivselm�ttat skrytbygge. De senaste m�naderna har dock utsikten fr�n v�r gata f�rm�rkats av att de nya �garna har f�rsett Globen med en st�llning till ett slags linbana, i vilken man ska kunna fraktas upp till toppen till en kostnad av 120 kronor. El�ndet ska invigas p� fredag.

S�vitt jag kan se �r detta en f�rbisedd arkitektonisk skandal, likv�rdig med att bygga en inglasad hiss utanp� Ragnar �stbergs stadshus. St�llningen har helt f�rst�rt Globens rena, sf�riska yta � ett slags tandst�llning som f�rvandlat den fr�n ett fritt sv�vande klot till en kuvad jordglob.

Att inte ens de h�gkulturella kollegerna p� Aftonbladet med kraft har reagerat mot detta kan bara bero p� att de �r p� v�g att flytta d�rifr�n.

UPPDATERING: Sveriges roligaste arkitekturskribent Dan Hallemar h�nger p� min uppr�rdhet h�r. N�stan synd att Expressen �r en rikstidning. Annars hade det varit l�ge f�r kampanj.

Jobs bok

Bj�rn Wiman — Wed, 27 Jan 2010 19:35:33 GMT

Det var nog ingen slump att Apples Steve Jobs visade en bild p� Moses med stentavlorna n�r han i kv�ll skingrade dimmorna kring den hett emotsedda l�splattan iPad. Sj�lva maskinen har jag inga �sikter om men den digitala frenzyn runt evenemanget hade tvekl�st religi�sa dimensioner. En av de hundratusentals twittrare som bidrog till v�ckelsem�tet j�mf�rde med m�nlandningen. Hade jag varit mer marxistiskt lagd �n vad jag �r hade det varit naturligt att tala om varum�rkesfetischism i dess renaste form.

Jag drar dock hellre den gammaltestamentliga parallellen ytterligare ett varv. Om Apples vd �r Skaparen som ligger ovanf�r allt m�nskligt klander, vad ska man d� kalla sj�lva plattan? Jobs bok?

Judarna igen

Bj�rn Wiman — Tue, 26 Jan 2010 19:56:54 GMT

1956 skrev Herbert Tingsten en � �ven f�r hans f�rh�llanden � ovanligt salvelsefull ledare till st�d f�r staten Israel. Samma dag, ber�ttar han i tredje delen av sina memoarer, kom DN:s judiske distributionschef Gabriel Gr�newald fram och tackade med en handtryckning: �Det ligger m�nga tusen n�var i den labben.�

�r det en relevant bild i dag, 65 �r efter Auschwitz befrielse?

I veckan har Sk�nskans reporter Andreas Lov�n i en serie artiklar ber�ttat om den �kande antisemitismen i Sk�ne och fr�mst Malm�. Judar vittnar om hot och trakasserier och en familj � sl�kt till �verlevare fr�n Auschwitz � ser sig till och med tvingad att flytta fr�n Sverige. Antalet anm�lda antisemitiska hatbrott i Sk�ne har f�rdubblats mot �ret innan. M�rkertalet antas vara stort.

�r detta n�got som oroar de opinionsbildare vars reflexm�ssiga avsky mot Israel hindrar dem fr�n att se antisemitismens s�rst�llning i de europeiska hatl�rornas skr�ckkabinett? Det borde det g�ra. Antisemitismen �r unik i sin f�rm�ga att st�ndigt byta skepnad: judarna har genom historien varit f�r rika, f�r fattiga, f�r reaktion�ra, f�r radikala, f�r rena, f�r smutsiga. De har hatats f�r vad de gjort och f�r vad de inte har gjort. Nu �r det dags igen, i Sverige. Svart p� vitt.

De delar av den svenska v�nstern som l�nge framh�rdat i sin of�rm�ga att se antisemitismens sp�ke som n�got annat �n en ofarlig mask fr�n Butterick�s f�r nu sj�lva st� d�r med skammen.

Tingsten och den judiska staten d�? �r de helt �verspelade? Finns det n�gra n�var i labben �n i dag?

Kanske �nd�. N�gra av de barnbarn till judiska �verlevare som nu, enligt Sk�nskans artiklar, l�mnar landet har valt att flytta till just Israel. Av trygghetssk�l.

UPPDATERING: Malm�s kommunalr�d Ilmar Reepalu kommenterar i dag artikelserien � l�s h�r � och visar att hans tidigare, mycket grumliga linje i fr�gan om antisemitismen st�r fast. Bland annat understryker han att judarna sj�lva har ett ansvar f�r den uppkomna situationen: "Jag skulle �nska att judiska f�rsamlingen tog avst�nd fr�n Israelskr�nkningar av civilbefolkningen i Gaza. I st�llet v�ljer man att h�llaen demonstration p� Stortorget, som kan s�nda fel signaler". Fel signaler? Det kan man lugnt s�ga.

In vino veritas

Bj�rn Wiman — Sun, 24 Jan 2010 21:16:11 GMT

Alla som � i likhet med mig sj�lv � hyser ett klart mer kvantitativt �n kvalitativt intresse f�r vin rekommenderas Carl-Johan Malmbergs ess� i dagens Svenska Dagbladet om smakstriden mellan Bourgogne och Bordeaux. F�r den som allts� vanligen n�jer sig med distinktionen mellan vitt och r�tt �r det djupt fascinerande att l�sa meningar som "Det r�cker med att man hittar sin personliga smak, det man helst dricker denna sidan graven" eller "Ofta har jag ocks� noterat att mittpunkten av en mogen bourgogne �r liksom ett tomrum".

Kanske �r det den riktiga kulturartikelns funktion? En aficionado talar om sitt favorit�mne med den f�kunniga allmogen p� ett s�tt som f�r den senare att gapa (och i detta fall �ven sv�lja). Om fler kunde skriva om poesi som Malmberg skriver om r�dvin skulle troligen lyrikintresset i landet att stiga i takt med Systembolagets f�rs�ljningssiffror. Eller s� ligger hela tjuskraften s� att s�ga i �mnets natur?

�ven min favoritpoet Evert Taube verkar � vilket Malmberg inte uppm�rksammar � ha varit p�verkad av smakkonflikten mellan de franska vindistrikten. I "Vals i Provence" hyllar han Erik Axel Karlfeldts kraftfulla exklusivitet med en vinliknelse (Det minner mig uti Provence/om Karlfeldts heta blod./Det brann d�r oppi Dalarna/som eldat av bourgogne) medan han i "Balladen om Ernst Georg Johansson" lovprisar det enkla livet p� en krog i Buenos Aires:

Det l�g en skjuten ridh�st i r�nnsten utanf�r
V�r krogv�rd han var m�rdare och kyparn suten�r
Men allt var h�r s� billigt och allting fanns att f�
Fr�n argentinskt Mendozavin till �kta fransk Bordeaux.

Stiegmatiseringar

Bj�rn Wiman — Fri, 22 Jan 2010 10:06:25 GMT

Sti(e)gmatiseringen av namnet Larsson g�r vidare, inte minst i Dagens Nyheter. Efter f�rra fredagens munsk�ljning av poeten Stig � som av flera l�sare missuppfattades som ett angrepp p� hans namne Stieg � lanseras i dag teorin att inte heller den riktige Stieg skrev sin Milleniumtrilogi sj�lv, utan tog hj�lp av sin sambo Eva Gabrielsson. Allest�des n�rvarande Kurdo Baksi, som f�rhoppningsvis sj�lv har skrivit sin egen nya bok om Larsson, understryker hans brister som stilist, medan Gabrielsson sl�r ifr�n sig tanken p� en sp�kskrivare:

"Det skulle ha varit att ta penseln fr�n en m�lare", s�ger hon i dagens Expressen.

S�g inte det! I veckan �ppnade Nationalmuseum en utst�llning med en m�lning av den gamle rucklaren Caravaggio, som sj�lv inledde sin v�ldsamma karri�r som sp�km�lare �t �ldre m�stare. Nu visas en �kta version hans Den helige Franciscus och en kopia � kopian ans�gs l�nge vara den vackraste. Kanske blir den svinaktige Caravaggio � d�md f�r b�de mord och misshandel � f�rem�l f�r n�sta veckas r�ttarting i Dagens Nyheter?

Annars �terst�r f�rst�s Mona Sahlin och hennes v�ska, en tills motsatsen bevisas alldeles �kta Louis Vuitton f�r 6000 kronor. Arbetarr�relsens fr�msta f�retr�dare i r�d lyxv�ska? Det �r att verkligen v�ga leka med elden.