FR�MLING

Naturens spratt - hunden som g�r uppr�tt.

viivian — Wed, 04 Feb 2009 07:48:34 GMT

Fr�n genusforskning till naturens spratt.

I Kina �r just nu en stor publikmagnet femm�naders hundvalp, vem f�ddes utan framben. Men vovve �r glad, nyfiken och aktiv. Hoppar runt som g�nguru. Har l�rt sig g� uppr�tt som m�nniska.

Hans mamma och pappa har enligt uppgifter b�da fyrbenta.

Det kan om�jligen vara l�genergilampor, som �stadkom miraklet.

Ha en fin dag, hur m�nga f�tter ni �n har! Vi h�rs!

Vem betalar priset f�r genusforkares utopier o experiment V.

viivian — Tue, 03 Feb 2009 15:32:28 GMT

"� Det h�r �r knepigt. Det finns bara tv� k�n - och dem ska vi alla f�sas in i. Sen kan man trotsa de typiska rollerna, men d� kommer det att kommenteras."

S�ger Ingemar Gens.

Det �r verkligen knepig. Det finns ju bara tv� k�n.

Som hans yttrande visar, skulle genusforskare �nska, att det finns bara ett k�n. Ungef�r som vissa djur i naturen - hermafroditer, som kan f�r�ka av sig sj�lv. Vem faktiskt klonar sig.

Men m�nniska �r en underlig varelse av naturen, mycket sv�rt att g�ra om. Hur mycket �n "genusforskare" f�rnekar naturens lagar, konfronterar de med dessa j�mnt och st�ndigt. Det blir aldrig riktigt, som de t�nkt sig. Men skam till den som ger sig.

Jag kom ih�g pl�tslig en komisk episod i mitt liv. Det var n�r jag bes�kte en nationalpark. Direkt�ren d�r hade ingen naturvetenskaplig utbildning, men dock mycket makt.

Han hade f�tt f�r sig, att ordna ett stig, var han kunde visa olika s�llsynta v�xter i sin naturlig omgivning, v�xter, som finns i den nationalparken. Oavsett att hans vetenskapliga anst�llda f�rs�kte f�rklara f�r honom, att det g�r inte. Att varje vild v�xt beh�ver speciella, naturliga f�rh�llander att m� bra, att man inte kan s�tta dom p� r�d vid stigen p� best�mda slumpm�ssiga platser. Men de hade inte makten, direkt�ren hade det och genomdrev sin vilja.

Nu var d� tiden att direkt�ren vill visa sina �rade utl�ndska g�ster den fantastiska stigen. Skyltar var uppsatta till h�ger o v�nster, med namn p� latin och beskrivningar p� v�xter som hade satts dit.

Skyltar var ja, p� plats, men det var inte v�xter! I platsen f�r v�xt A v�xte v�xten B! Och p� v�xten R �s plats hade tagits av v�nnen O, och v�xten Z var helt borta! Direkt�ren sprang runt som galen h�na, n�sa i marken och fattade inte, hur kunde v�xter bara prominera bort och varf�r! Han hade ju yttryckligen beordat dom dit och personligen kontrollerat, att de var p� plats!

Vetenskapsm�nnen h�ll sig f�r skratt och blinkade f�r oss. Det finns ju olika typer av mylla, olika skuggor, fuktighet, h�jder osv. Ocks� i relativt begr�nsad omr�de. En vild v�xt kan bokstavligen "prominera" bort genom rotsystemet till platsen, som passar honom b�ttre. S� mycket av att styra �ver naturen.

Man kan klart l�sa genusforskares dilemma, genom att beordra alla m�nniskor att bli homosexuella. Men v�nta... De blir ju �nd� m�n och kvinnor!

Den viktigaste fr�gan �r,

VARF�R M�STE K�N N�RMA SIG VARANDRA, OLIKHETERNA F�RSVINNA? VARF�R?

Kan man inte n� lika r�ttigheter och l�n f�r b�da k�n utan att f�r�ndra folk till hermafroditer?

�r h�gre kvinnol�n och direktorsplatser m�jliga bara n�r kvinnor b�rjar bet� sig som m�n?

Tillverkar m�nnens kroppar mindre testosteron n�r de b�rjar bet� sig som kvinnor?

Hur ska genusforskare l�sa problemet med hormoner, med gener? Dessa kommer ju att tillintetg�ra hela deras projekt!

Man har ju redan f�rs�kt n� liknande resultat som genusforkare str�var efter. Likst�lldhet, lika r�ttigheter, lika levnadss�tt, likadan beteende osv.

Och man hade betydligt mera ressursser och st�d �n genusfolk i Sverige n�gonsin kan f� f�r sina experiment och propaganda. Och instituter och arm� av vetenskapsm�n till hj�lp. Och hela stadsapparatens st�d. Och 70 �r att n� resultat.

Det h�nde i Sovjet. (Och senare i Kina o diverse andra kommunistl�nder.)

Barnen togs som regel bort till dagis redan i bebis�ldern, det var dygnetruntdagisen, barnhem som massor av barn hamnade, eftersom det var helt legitimt, staten visste ju �nd� b�st hur man uppfostrar barn till sovjetiska m�nniskor och inte till m�n och kvinnor, och hade ressursser. Mammor skulle ju jobba i stenbrott, i gruvor, i traktors�ttet... Alla skulle ju vara j�mst�llda och utf�ra samma jobb, inget var om�jligt, familjen var kapitalistisk kvarleva.

Att b�ra rosa kjol var n�stan f�rbjudet. Alla fick g� med likadana kl�der, och alla gjorde det, de var tvungna! En kvinna skulle gl�mma sin kvinnlighet och vara bara Sovjetmedborgare. Samma sak med m�n.

Men m�n led inte s� mycket av experimentet, som kvinnor. G�r inte in h�r p� olika fysiska och psykiska men och hemskheter som de fick g� igenom.

Till sist fattade staten och partiet att hela projektet var dom �verm�ktigt och hela Sovjet skulle g� under om de fortsatte.

Men nu, 20 �r efter Sovjetunionens fall ska Sverige g� p� deras sp�r! Tror vi, att vi vet n�got, som Sovjets forskaram� inte visste?

�r det inte billigare och humanare, att k�pa forskning - och experimentresultater d�rifr�n eller l�sa n�gra b�cker i �mnet?

�r nu tr�ttat ut alla potensiella l�sare till utmattningsgr�nsen :-), om det nu �r n�gra kvar efter den femte och sista inl�gget i �mnet. F�rl�t!

Och ha en fin och sk�n dag! L�t era r�tter f�ra er alla till marker, som passar er b�st! Vi h�rs!

Hurkanmantvinga kjolar p� pojkar- de l�jliga genustankar IV.

viivian — Tue, 03 Feb 2009 08:21:12 GMT

Ska forts�tta med att bekanta er med Ingemar Gens v�rlsbild och statligt st�dda planer hur man ska f�r�ndra Sverige.

Citat:

"Det finns tv� grunder till varf�r barnen hamnar i k�nsstereotypa roller, s�ger han till AlltomBarn.se."

(Den f�rsta avhandlade jag ig�r p� bloggen, det handlade om att alla f�r�ldrar tvingar till sina barn rosa eller bl� kl�der, nu kommer andra grundorsaken enligt Gens, varf�r vi har inte j�mst�lldheten)
"....dels, menar Ingemar, grundar sig detta i att j�mst�lldheten i Sverige inte handlar om att flickor och pojkars beteende ska n�rma sig varandra, utan om att flickor ska bli mer som pojkar, kvinnor mer som m�n.
� Tjejer ska ta f�r sig mer, v�ga mer, tj�na mer, supa mer - det maskulina �r mer �tr�v�rt. Det �r inte s� sv�rt att ta av flickan prinsesskl�nningen och s�tta p� henne jeans, men det �r sv�rt att byta pojkarnas byxor mot kjol. Det �r f� som m�ktar med det."

Hoppsan! Det visar nu att det �r inte sv�rt att l�ra flickor b�ra byxor och uppf�ra sig som m�n, men s� f�r vi andra problem! Gens har uppt�ckt, att flickor som uppfostras som pojkar tar �ver ocks� de negativa sidor av andra k�n - att supa mera, vara agressivare, ta f�r sig, tj�na mera... Men det var inte resultatet, som Gens vill n� i b�rjan. Flickor t�l n�mligen d�ligare alkohol �n m�n och flickor som slogs i skolg�rden �r inte s� vacker syn :-(!

L�sningen? Koncentrera nu sig p� pojkar och f�rs�ka g�ra dom mera feminina. Men h�r m�ter han patrullen! Pojkar har n�mligen av naturen mycket sv�rare att forma f�r ngt, som de inte vill, �n flickor, som �r mera formbara av naturen.

Nu kommer han med l�sningen!:

"5. Visa uppskattning n�r din son har p� sig kjol eller n�r din dotter kl�ttrar i tr�d. Barn g�r det de f�r uppskattning f�r.

6. St� upp f�r ditt barn. L�t sonen g� i kjol till dagis. F�rr eller senare kommer han att uppt�cka att det inte uppskattas av alla. Men d� m�ste du finnas d�r som f�r�lder och st�tta honom i hans val. Av det kommer han att l�ra sig att st� upp f�r sig sj�lv och att du som f�r�lder tror p� honom."

Hoppsan igen! Han har fortvarande f�rtroende, att flickor kan tvingas kl�ttra i tr�d utan att b�rja supa! Modigt! Men n�gon m�ste v�l upplysa honom, att massor av flickor beh�ver ingen uppskattning att kl�ttra p� tr�d. Det �r ingen speciellt maskulint drag. Den �r barnens normala v�rld och lek. Jag levde p� tr�d som liten, och det finns pojkar som med tv�ng vill inte kl�ttra i tr�dtoppar! Iaf kan ngn ge till honom Pippi L�ngstrump eller ngn annan gammal klassiker, att l�sa, om han nu inte r�kat tr�ffa livs levande barn ngn g�ng!

Men seri�sare f�rh�ller det sig med n�sta f�rslag. Att tvinga eller uppmuntra sin son g� till dagis/skola med kjolen. Och vad tror han h�nder med sonen, n�r den uppt�cker, att har blivit en allm�n �tl�je? Har kamraten Gens n�gon g�ng h�rt om trauman, som sm�barn kan f� och lida senare av hela livet igenom? Tror han, att hans uppmuntran och tr�st hemma hj�lper? Tror han verkligen att hans st�ttning som f�r�lder hj�lper sm�pojken att st� ensam mot hela samh�llet och dess normer???? N�r pojken blir kanske mobbad skoltiden igenom? Vet han, hur grymma sm�barn kan vara?????

Har kamrat Gens ngn hum att barn formas av samh�llet och dess normer? F�r ett barn �r det ytterst viktigt att tillh�ra "flocken", att veta vilka regler g�ller, att finna tryggheten av samh�llsnormer. Utan detta �r barnet en vilsen, f�rvirrad rotl�s m�nniskofr� som st�nger in sig i sig sj�lv, blir utagerande och agressiv eller ombytlig som v�derkvarn!

Och har kamrat Gens h�rt, att barnen g�r inte som f�r�ldrar s�ger, de g�r, som f�r�ldrar g�r. Om kamrat Gens vill skicka sin son (om han har eller f�r en), till dagis med kjol, har jag en f�rslag till honom:

G� sj�lv med kjol till jobbet, i stan! Du �r stark och klok, kan st� emot stereotyper och f�rl�jligande! Visa sin son, hur en man kan bet� sig, var f�red�me! Om Du klarar det, s� kanske tar sonen efter.

Om du kan omv�nda alla sina bekanta och omkringvarande m�n att g� med kjolar, s� �r det n�stan s�kert att din son b�rjar b�ra kjol. (Titta p� Skotland!) Tills dess, i guds skull, sluta uppmuntra folk utsatta sina barn f�r traumatiska upplevelser! Tvinga inte barnen leva livet, som vi sj�lv inte lever.

Kamrat Gens och Co har med statliga subvensioner satt ig�ng att experimentera med v�ra barn. Att forma en ny samh�lle med nya normer och levnadss�tt. Sj�lv lever de inte som de l�r, varf�r, n�r man kan forma barnen till det!

De vill uppn�, som han s�ger, att b�da k�nen ska n�rma sig varandra. Nu har det visar sig �verraskande, att flickor har b�rjat n�rma sig pojkar mera �n pojkar flickor. Hoppsan igen! Det �r sv�rt att styra och st�lla!

Men lite mera miljoner skulle v�l hj�lpa?

Ha en trevlig tisdag utan l�genergilapor och genusforskare! Vi h�rs!

Barnens r�tt att ha allt-den skr�mmande genusforskningen III

viivian — Mon, 02 Feb 2009 23:44:07 GMT

F�rst citerar jag igen utopisten Ingemar Gens:

"�r det viktigt att som f�r�lder f�rs�ka fr�ng� detta?
� Ja! Det �r ens skyldighet som f�r�lder att se till att barnets v�rld breddas s� mycket som m�jligt. Barn har r�tt till att f� allt - och det �r vi vuxna som �ppnar den v�rlden. Det g�ller att ge barnen de verktyg de beh�ver f�r att uppt�cka v�rlden.

Hur ska man d� g�ra f�r att inte barnen ska hamna i en typiskt tjejig eller typiskt killig roll?

1. F�r det f�rsta handlar det om att ha en �nskan om att barnen ska f� tillg�ng till allt, att ha den inst�llningen som f�r�lder fr�n b�rjan. D�r har vi grunden."

Maken till osammh�ngande p�st�enden har jag aldrig h�rt!

Jag vill g�rna veta, hur ska varje barn f� tillg�ng till allt. V�ra f�ruts�ttningar i livet �r s� olika, familjer lever i mycket olika f�rh�llanden med olika ekonomiska m�jligheter. Hur i hela friden kan en ensamst�ende deltidsarbetande mamma tex kunna ge sina barn alla m�jligheter? Betala f�r ishokitr�ning tex? Hur kan en f�r�lder, som lever i Norrlands glesbygd kan ge till sin son m�jligheten till balettlektioner tex? Detta �r ju absurd.

Vi kan aldrig ge vara barn allt. Har aldrig kunnat.

F�r�ldrar �r s� olika, vi har som f�r�ldrar olika uppfattningar av vad �r viktigt och vad �r inte viktigt. Om Gens vill, att vi alla v�rdes�tter samma saker och t�nker lika, beh�vs det verkligen en handbok av Gens, var han klart redog�r vad vi ska tycka om livet, hur vi ska prioritera och vad. S�n bok har aldrig n�gon lyckas skriva, kommunisterna har f�rs�kt, men misslyckats ocks� kapitalt. Men Gens tycks veta alla svar p� livets mysterier och m�nniskans natur.

Och vad �r k�n att g�ra, hur barnet lyckas i livet?

Att utrota k�n s� mycket som m�jligt och veta att det ger framg�ng till varje barn i livet, �r ju absurd. Det �r ju inte k�n som best�mmer v�ra liv, men mycket annat. Och vilka verktyg menar Gens, hj�lper barn att inte hamna i "k�nsf�llan"?

Och om vi kunde, skulle det vara �nskv�rt att ge v�ra barn allt????

Vem vill vi ha - en ny generation superegoister som har l�rt sig fr�n barnsben att bara ha, f� och kr�va???

Det �r mycket viktigare, att l�ra barn, att man inte kan f� allt, men att man �nd� kan f� mycket och g�ra sitt b�sta. Att avst� fr�n saker. Att l�ra sig ge, inte bara f�. Att se m�jligheter och tro p� sig sj�lv. Att l�ra k�mpa och jobba f�r att n� sina m�l.

Enligt Gens �r f�r�ldrarnas h�gsta plikten att serva sina barn, servera, ge och f�rberedda, allt med syftet att utrota k�nsegenskaper. Ja, f�r�ldrar har ansvar f�r sina barn, och massor av plikter. Men ett barn �r inte en f�rs�ksobjekt vem man f�rs�ker uppfostra till ngn annan art.

Ett barn �r en individ, del av familjer. Del av samh�llet. Barn kan inte isoleras begreppsm�ssigt och uppfostras f�r helt annat �n �vriga samh�llsmedlemmar. Barn blir spegelbiler av oss, vuxna. Ingen verktyg kan f�r�ndra detta. Bara om vi blir k�nsl�sa robotar som inte l�nge f�r�kar sig, kan barn bli likadana.

Barn hittar sina egna verktyg, genom att l�ra av oss och v�rlden utanf�r. Om vi vill, att barn ska f�r�ndras till n�got, ska vi f�rst f�r�ndra oss sj�lva.

Ha en givande dag, och h�ll sig borta fr�n alla egoister!

Vi h�rs!

Den livsfr�mmande och skr�mmande genusforskningen II.

viivian — Mon, 02 Feb 2009 08:21:54 GMT

Forts�tter min protestskrift mot Ingemar Gens fantasiv�rld.

F�rst citerar jag honom:

"Det finns tv� grunder till varf�r barnen hamnar i k�nsstereotypa roller, s�ger han till AlltomBarn.s

Dels p� grund av att det som f�r�ldern �r mest r�dd f�r n�r det g�ller sitt barn �r att det ska hamna utanf�r gemenskapen, att barnet inte ska ha n�gon att leka med. Och man �r r�dd att en pojke inte ska ha tillr�ckligt med andra pojkar att leka med i klassen - och motsvarande n�r det g�ller tjejer. Man �r inst�lld p� att kamraterna ska vara av barnets eget k�n. Det g�r att man som f�r�lder blir f�rsiktig med att experimentera med vilka kompisar barnet har och det g�r ocks� barnet mer f�rsiktig n�r det g�ller detta. F�r�ldrar �r beredda att g�ra ganska mycket f�r att barnet inte ska bli utanf�r."

B�rjar med "de f�rsta grunden":

F�r de f�rsta �r det inte f�r�ldrarnas v�rsta r�dsla ang�ende sina barn, att de ska hamna utanf�r gemenskapen. 99 % av f�r�ldrarna �r verkligen inte r�dda f�r detta "mest". Det finns mycket seri�sare och verkligare r�dslor som f�r�ldrar k�nner. Men inte hr. Gens bevisligen.
Kan lova, att m�nga f�r�ldrar aldrig har varit r�dda att barnen hamnar utanf�r gemenskapen. En del barn �r s� sociala fr�n f�dsel, att man snarast m�ste begr�nsa deras "gemenskaper".

De finns ju blygga barn ocks�, var f�r�ldrar verkligen oroar sig, men det �R INGET MED K�N ATT G�RA, JAG LOVAR! De finns blygga barn fr�n b�da k�n.

Och i de flesta fall �r blygheten medf�dd egenskap. Med varierande grad, vissa fall enkelt avhj�lpt, i vissa fall n�stintill om�jligt att "bota". Det finns ocks� barn, som vill inte ha stor umg�nge. Och allt detta �r inte ett dygg med k�n att g�ra. Det �r det dummaste jag h�rt - att f�r�ldrarna skulle medvetet jobba mot vissa k�nsroller att barnen ska ha lekkamrater! De finns, igen, mycket viktigare allm�nm�nskliga egenskaper, som m�ste utvecklas och fostras att barnen skulle vara socialt kompetenta.

N�r barn �r sm�, finns de ju lekkamrater i familjen, granskapet, hos v�nfamiljer o sl�kt, samt i dagis. De flesta fall kan man inte undvika dom. Man skaffar ju inte lekkamrater till sina barn genom "k�nsrollsodlande", men genom de egna sociala livet och omgivningen. Man best�ller ju inte lekkamrater genom postorder och ordnar kontakten mellan barn i m�ten och efter handboken.

En m�nniskans utveckling b�rjar i barndomen, och d�r ing�r l�xor och l�rdomar, bland annat hur man skaffar v�nner, umg�s och bet�r sig. Ingen f�r�lder kan g�ra det �t barn. Varje individ m�ste genomg� sin utveckling sj�lv, med gott och ont.

Och varifr�n har Gens uppgifter, att alla f�r�ldrar fr�mst vill att barn ska leka med andra i samma k�n???? Jag lekte som barn bara med pojkar. Min en son lekte bara n�stan med flickor. V�ninnas dotter lekte bara med andra flickor. De flesta barn leker med vem de passar ihop som personer eller vem finns till hands. Iaf f�re puberteten. Och jag personligen k�nner n�stan ingen f�r�lder, som l�gger vikt med vilken k�n deras barn leker, de viktigaste �r att barn trivs o �r glada.

Om de nu finns s�dana f�r�ldrar, som vaktar �ver sina barn som h�kar och kollar att flickor �r f�rsedda med tyllkjolar o dockor o pojkar med bl� byxor och bilar, samt g�r f�re barn och noggrant v�ljer med vem barn ska leka med, o att dessa absolut skulle vara i samma k�n, BEH�VER DE HJ�LP!!!!! Eller �r samh�llet blivit s� sjuk, att det �r redan utanf�r all hj�lp.

Iaf st�mmer inte mina egna upplevelser i halv seklets tid med Gens uppt�ckter och slutledningar, samt �r jag inte �nnu m�rkt, att svensk samh�lle skulle vara s�� sjuk. Inte heller n�gon svensk f�r�lder.

Men kanske m�ste jag bes�ka ngn extremislamistisk f�rskola eller radikalkristen sluten gemenskap, att hitta dessa f�r�ldrar som Gens beskriver?

Eller �r l�genergilampor f�r�ndrat i sista �rtionden alla f�r�ldrar fr�n grunden?

Ha en glad och aktiv m�ndag! Vi h�rs!

Den vansinniga, livsfr�mmande, skr�mmande genusforskningen I

viivian — Sun, 01 Feb 2009 17:38:58 GMT

"Det �r ens skyldighet som f�r�lder" skriver Ingemar Gens i Expressen den 28. jan. 2009.

Ch �r sista tiden k�mpat tappert i olika debatter, samt skrivit n�gra intressanta inl�gg om genusforskning.

Jag har varit alldeles matt av allt vansinnigt som jag l�st i �mnet.

Om sk genusforskning och deras �sikter. Undrar, �r hr. Gens n�gra egna barn, och om han har n�gra, �r han uppfostrat dom sj�lv och varit n�rvarande i deras uppv�xt, eller har hans barn tagits hand av dagis-skola-fritis som de flesta nu f�r tiden?

N�v�l. Ska motta hans argumnter och p�st�ender i Expressen med en kvinnas r�tt, som har uppfostrat pojkar och flickor, tagit hand om sina sm�syskon och har allm�nt haft m�nga kontakter med barn.

Det beh�vs f�rmodligen n�gra inl�gg.

1. F�RGER.

F�rst vill jag protestera mot Expressens stereotypa inl�gg. Att f�r�ldrar ger sina d�ttrar dockor och pojkar bilar, respektve rosa och bl� kl�der. Den argumenten g�r runt i medier som fastlagd allm�n sanning.

Vem g�r s�? Kanske ngn f�r�lder ibland, men jag har d� aldrig sett att detta �r ett problem och utbredd!

Min dotter hade aldrig rosa. F�rgen passade henne inte, och hon f�redrog sj�lv andra f�rger. Redan fr�n 1-2 �rs�ldern. Aldrig ngn problem, vilken f�r�lder h�nger upp sig p� f�rger???!!! Jag sj�lv tyckte om rosa, och s�rjde lite, att flickan ratade den. Men det var mitt problem, inte hennes.

L�ngbyxor eller jeans kunde jag inte tvinga p� henne sen tre�rs�ldern. Hon f�redrog kjolar och kl�nningar och inget kunde tvinga henne f�r�ndra sig. Bara vid idrottandet hade hon l�ngbyxor.

Alla sm�flickor runt om mig hade sin egen smak och kl�dval, helt olik fr�n varandra, s�llan som f�r�ldrarnas vilja gick igenom. Bara en v�ninna var s� viljestark med sin enda dotter, att hon �vertalade sin lilla flicka att inte b�ra rosa, volanger och spetsar, som den flickan �nskade. Mamman hade f�tt f�r sig, (och det var inget med genusforkning att g�ra), att dottern �r f�r flickig och fnittrig redan n�r flickan var i tv��rs�ldern. Hon vigde sitt liv att g�ra om dottern. Resultatet av den intellektuella och starka kvinnans anstr�ngningar �r sorglig syn. En ung kvinna, som inte vet, hur man �r kvinna, hur man bet�r sig, hur man skaffar sig pojkv�nnen, hur man kl�r sig. En djup deprimerad, lillgammal, gn�llig, naiv 33 �ring nu.

Och varje pojke �r olika med. En min kille var machom�n fr�n vaggan. Med m�nga samtal och f�rklaringar lyckades jag till sist, n�r han var i 19 �rs�ldern, breda lite hans kl�dval o smak, ge lite mera mod, men det gick inte med tv�ng eller att jag skulle k�pa kl�der till honom som sm�barn, som han inte tyckte om. Pojkar har stark vilja, han axepterade mina f�rslag bara n�r han var �vertygad sj�lv.

Annan pojke tyckte av allt f�rgrannt. Tredje experimenterade hemma med kl�nningar. Men om jag hade tvingat honom ut med den, (�vertala gick inte), hade han f�tt men f�r livet. Nu blev det mera lek och han har fortvarande den frimodigaste och mest experimenterande av mina pojkar, nu ocks� ute, men ingen kunde tvinga eller styra honom dit. Den hade f�tt motsatt effekt.

F�r �vrigt har mina pojkar fr�n sm�barns�ldern varit rena, prydliga och med alldeles egen kl�dsmak, k�nner ingen flicka som kunde matscha dom i det. Ibland kunde man bli vansinnig p� dom - tidig morgon, tidsbrist, och argumentation med en 2,5 �ring varf�r han m�ste ha byxor och jackan, vilkas f�rger inte passar ihop efter ungh�rres medf�dda smak. Ja, smaken kan man forma, men i stort �r den medf�dd. Det �r mera komplicerad, att bara uppmuntra barnen med vissa kl�desplagg eller f�rger.

Varje m�nniska passar i vissa f�rger och passar inte i andra f�rger. Och sm�barn uppt�cker det instinktivt oftast sj�lva.

F�rst och fr�mst m�ste man respektera barn, ocks� sm�barn. Och deras vilja och smak. Det finns viktigare saker, som man m�ste koncentrera med barn - ansvarsk�nslan, empati, arbetsamhet, pliktk�nsla, uppf�rande osv. Om man ska tvinga till sina barn ngn kl�desplagg, s� ska det ske bara om en anledning - v�der eller ekonomi. �r ute kallt, ska man ha m�ssan. Har f�r�ldrar inte pengar, f�r man inte nytt modeplagg, men ska f�rn�ja sig med storasyskons gamla.

Detta �r mycket viktigare �n att babbla om rosa-bl� f�rger och kjolar f�r pojkar. Dessa �r pseudoproblem och den �r inte anledningen, att s� mycket unga m�r d�ligt, sk�r sig, knarkar, mobbar, misshandlar eller �r brottslingar redan vid 11 �rs�ldern. Dessa �r problem som beh�ver ressursser, inte miljoner f�r rosa-bl� problematiken.

Skriver vidare senare, n�r har lyckats skaffa n�gra nya gl�dlampor, just nu gick en gammal 100 Wattare!

Ha det s� bra, med rosa eller bl�, sak samman! Vi h�rs!

Kommer katolsk kyrka och rysk ortodox nu samarbeta?

viivian — Sun, 01 Feb 2009 09:20:20 GMT

Lite mera fakta om ny rysk Metropolit.

N�r v�ren �r 2005 efter att katoliker rastl�st v�ntat r�ksignalen uppenbarade sig Josph Ratzinger med vittnesm�let, att han, enkel arbetare i guds ving�rd, �r nu deras ny P�ve, var fader Kiril, som idag ska vigas till ny rysk Metropolit, redan i Rom eller p� v�g dit.

Som representant f�r Rysk Ortodox kyrka medverkade han i m�ssan, ceremonin, var P�ven Benedictus XVI vigdes till �mbetet. Just fakta, att de tv� m�n har n�gra g�ngen tr�ffats, �r nagel i �gat hos ortodoxa r�ttrogna, som �r fientligt inst�llda till Romsk katolicism. De misst�nker, att P�vens och Patriarkens historiskt m�te kan �ga rum i snar framtid.

Kiril anklagas, liksom Benedictus XVI, att han f�rmodligen inte kommer att liberalisera kyrkan, men f�rs�ker st� f�r den i samh�llet.

Kirils meriter �r, att han i Sovjettiden valde att bli munk. Den faktan visar att han �r modig och inte efter makt och mammon. F�rmodligen en seri�s troende.

Att de olika kyrkor skulle n�rma sig och samarbeta, gl�djer mig personligen. �r ju kristendomens budskap fredlig, och krig och gr�l mellan olika riktningar �r inte fint att beskada, inte eller nyttig eller ngn f�red�me f�r kyrkor sj�lv eller troende i olika l�nder.

Kom bara nyss att t�nka - vilka lampor ska de olika kyrkor i EU nu anv�nda i sina fina gamla kronor och lampor? L�genergilampor? De passar ju inte dit, �r fula och ljuset ju helt opassande....

Ha en underbar s�ndag, allihopa! Vi h�rs!

Vem vill ha en liten leopard f�r 22 000 USD?

viivian — Sat, 31 Jan 2009 16:32:30 GMT

Lite roligare nyheter till l�rdagskv�llen, och n�r jag nu �nd� h�ll med p�lsar. Nu bara om en levande "p�ls".

Oavsett sv�lten och el�ndet i stora delar av v�rlden, �lskar vi i den andra delen om�ttligt v�ra husdjur. Framavlanden av nya kattraser tar aldrig slut. Och med varje ny sort av djur kan man h�ja priset p� dom.

V�rldens dyraste misse �r f�rmodligen ashera - "marknadsf�rts" och "f�rdigst�llts" 2007 av f�retaget Lifestyle Pets i USA och kostar 22 000 USD. K�p katten eller en Toyota Avensis!

I asheras kropp flyter blodet fr�n vild leopardkatt och fr�n afrikansk serval. Ashera �r v�rldens st�rsta katt, som vuxen som en mellanstor hund och med 16 kg vikt. Asheras klor och t�nder �r lika m�ktiga som i hans rovdjursf�rf�ders, men karakt�ren mild. F�rertaget planerar s�lja hundra asheras i �r och oavsett den saftiga priset finns intresserade.

Redan p� slutet av 2007 hade 6 av dessa katter hittat nya hem, tre av dom hamnade till Ryssland.

F�retagets n�sta projekt �r, att avla fram katten, som f�rblir livet ut liten som kattunge.

Man kan inte klaga mycket p� asheras pris - f�retaget erbjuder med katten ocks� microchips-ID-implantaten, kattransportanordningen som �r f�rsedd med elektroniska klimatkotrollen, certificerad av flyg och t�ckningar f�r klor. Startpaket inneh�ller ocks� speciell kattmat, leksaker, reserv-klot�ckare, osv.

Om ni nu vill ha hem en s�dan sk�nhet, kostar det lite mera, eftersom man m�ste hyra en privatflygplan. I USA kostar hemleveransen runt 1500 USD.

Ha en god kv�ll med era ofarliga husdjur, men utsatt dom inte f�r l�genergilampor, de blir sjuka av dom! Vi h�rs!

Pinsamma tider f�r p�lsmotst�ndare. Fr�n milj�k�mpe till bov

viivian — Sat, 31 Jan 2009 15:53:37 GMT

Vi alla vill vara s�� milj�v�nliga, tar ett beslut efter andra, som saknar helt f�rnuft och tj�nar bara propagandasyften. En ogenomt�nkt beslut efter den andra. Milj�skadliga beslut.

Ibland k�ns det, att folk har helt gl�mt bort f�rf�dernas erfanheter och �rtusendets kunskap.

Ibland k�ns det, som vi lever i en annan planet med nya regler och naturlagar, �n vad v�ra f�rf�der gjorde.

En tragikomisk exempel �r propagandan mot p�ls. Man k�r med djur- och djurhanteringsproblematiken, som de fleata blir svarsl�sa mot. Ingen vill ju vara ohumanistisk och elak.

Det, att i Nordiska l�nder �r p�ls den enda som v�rmer och skyddar, viftas bort. I Paris, Florida, London, eller... som de flesta p�lsmotst�ndare bor, beh�vs den ju verkligen inte. Inte i storst�der med, var folk barhuvad kan g� tio meter fr�n en tunnelbanestation till annan.

Men i kall klimat har folk alltid anv�nt p�ls. Man �t upp k�ttet och tog vara p� p�lsen. Helt ekolgiskt, milj�v�nligt och f�rnuftigt. Man d�dade inte flera djur, �n man beh�vde mat, och p�lsen eller skinnet blir nyttig material till v�ra kl�der och prylar.

S� kom fuskp�lstrenden. Ingen milj�k�mpe t�nkte, att fuskp�ls har gjorts av akryl och polyester, vad �r oljebaserade plaster och bidrar till v�xthuseffekten. Plus behandlas fuskp�lsen med m�nga olika kemikalier och f�rg�mnen, att f� n�gorlunda p�lsliknande egenskaper och modebehovet tillgodosedd.

Att k�mpa f�r god djurh�llning, �r en sak. Att k�mpa mot p�ls, helt annat. Men i v�r v�rld �r det blivit allt vanligare att blanda olika �mnen och manipulera. Anv�nda f�r sina syften "slag under b�ltet", att ta fr�n motst�ndare deras motargument.

Darf�r gladde mig ycket, n�r g�rdagens Metro kom med rubriken -

FUSKP�LS - EN MILJ�BOV.

Citatet fr�n designer Zac Posen var ocks� bra:" FUSKP�LS �R BLAND DE MILJ�FARLIGASTE MATERIALEN MAN KAN ANV�NDA."

Och till sist har man b�rjat lyssna p� experter och inte obildade v�nsterextremister och idealistiska rikemansbarn.

Ha en fin dag, om ni kan, ute i naturen med farfars lammp�ls!

Vi h�rs!

Danmark v�rdes�tter sina polska byggarbetare.

viivian — Fri, 30 Jan 2009 14:51:42 GMT

Man har ju l�st mycket om fr�mlingsfientligheten i Danmark. Men h�romdan s�g jag intressanta uppgifter:

I Danmark jobbar ca 40000-80000 arbetare fr�n �ststater, enligt Dansk Byggindustri.

Polska byggarbetare beskrivs i dansk media i f�ljande s�tt: "De jobbar oftast 14 timmar per dag, f�r mindre betalt �n danskar, men arbetskvalitet f�rblir h�g.

Oavsett att p� grund av ekonomikrisen skickas de hundratals fr�mmande byggare hem fr�n Danmark, �r polacker s�llan bland hemskickade, skriver dansk ekonomiportal epn.dk.

N�r n�gra �r sedan vid byggbomen valdes polacker till bygget p� grund av att de var billigare arbetskraft, d� nu v�ljs polacker eftersom man har n�jd med deras arbete.

Arne Larsen, presstalesman f�r Baltic Workforce, sa att �steurop�r �r stabilare, snabbare och klarar sig bra. Darf�r g�r det ont f�r m�nga lokala byggarbetare att se, hur m�nga �steurop�r fortvarande jobbar, n�r m�nga lokala byggare g�r arbetsl�sa och r�der arbetsbrist.

Ha en arbetsam och effektiv dag, ni med! Vi h�rs!

Maktbeg�r, testosteron och undertryckt sexualitet....

viivian — Fri, 30 Jan 2009 10:13:43 GMT

Har i n�gra inl�gg ber�rt folkets primitiva tron i utvecklingsl�nder, konstiga, hemska och ur�ldriga traditioner och vidskepelser.

Nu skriver Expressen om Margaretha Sturesson, som kommer ut med boken om sina upplevelser i en svensk sekt, om dj�vulsutdrivningar osv.

Det finns ju lika mycket olika trosinriktningar, som finns olika sorter av folk. Varje dyrkar sitt enda gud i passande s�tt, har umg�ngesformer och ritualer efter eget smak. Kommer ih�g hur konstig och st�tande det var f�rsta g�ngen, n�r s�g afrikaner dansa och skrika vid altaret. Eller se muslimer r�d efter r�d med �ndor i v�dret. Eller...

Men folk i alm�nhet har behov av sin tro. Likas� som sportevenemang hj�lper folket bli av med sin kokande testosteron och andra �versv�llande hormoner och k�nslor i axepterad s�tt, uppfyller tron �nnu viktigare funktioner.

Helgedomen �r som regel en fredad plats. F�r stillhet och eftertanke. Plats, var man kan visa sig svag och felande, t�nka �ver sitt liv, f� tr�st, f� st�d....uppf�ra sig hur k�nslosamt som helst utan att sk�mmas f�r det.

Men det �r ocks� en j�ttefarlig plats. �versv�llande k�nslor, masspsykoser, tvivel, s�rbarhet....

F�rr i tiden fick pr�ster och andra heliga m�n en grundlig och l�ng utbildning. Fr�n mytologi till psykologi och fr�mmande spr�k - kulturer. Nu f�r tiden blir man f�rdigf�rberedd med n�gra futtiga �r...

Och alla dessa sekter! Var ledare oftast �r halv-eller helt obildade, var varje lite karj�rsugen person kan komma till toppen. Rent livsfarlig.

Gick en g�ng med grannfamiljen efter deras entr�gen �nskan till en t�ltm�te i Sverige. Folk som var d�r, syns trivas med de agressiva gudtj�nstformen. Men p� slutet blev det skr�mmande. N�gra herrar gick l�ngs r�der och la sina h�nden p� folkets huvud, med syftet att man ska svimma. Tv� herrar v�ntade lystna bredvid, redo att motta den fallande. Men alla f�ll inte... och de fick ooonda blickar, n�gra tom puschades omkull.

Men v�rst var det, n�r familjens son togs p� podiet och 5-6 ivriga ledare omringade honom m�ssande, fysisk och psykiskt. En h�g h�nder lades p� pojkes huvud. Han f�ll. F�rlorade medvetandet. Vad kan man v�nta sig? En ton�ring mitt i h�g av sexuell energi, andras kraftf�lt och masspsykos.

Familjen var j�ttestolt. Det var ju Jesus verk. Pojke var m�tt och darrade. Nog fick han en upplevelse. Det �r ju ingen hemlighet att sexuell och religi�s extas �r n�stan samma sak i kroppen, s�rskilt hos �terh�llsamma.

Och jag har d� aldrig tr�ffat s� mycket hat, d�mande och sj�lvgodhet som hos dessa sekternas medlemmar. Det �r b�st att ha bara g�tt 4 �r i grundskolan och inte l�st ngn enda v�rldslig bok, om man vill vara axepterad och framg�ngsrik d�r.

En annan g�ng n�r jag, nyfiken som jag �r, hamnade i slump hos n�gon bibelstudiegrupp en eftermiddag, fattades inte mycket, att ledaren anf�ll mig hangripligen. I alla fall lyckades jag f�rst�ra hela st�mningen den eftermiddagen. �nd� var jag tyst och betedde mig diskret, vill bara inte bli tvingad till vissa konstiga rop och handlingar, varefter ledaren fann att jag �r hemsk och syndig m�nniska. Gr�dde p� moset var, n�r han, som knappt kunde svenska, �nnu mindre f�rst� vad han l�ste fr�n Bibeln, och hade verkligen g�tt bara 3 �r i skolan efter vad jag kunde bed�ma, helt fel citerade och f�rklarade en bit fr�n Bibeln. D� kunde jag inte h�lla mig och p�pekade kort och diplomatiskt p� felet. Det skulle jag inte ha gjort... Men konstigast av allt var, att hans lamm var helsvenska kvinnofolk, som med dyrkan betraktade hans vackra m�rka �gon och f�rmodligen f�rdjupade sig inte alls i vad han predikade, bara lydde blint...

Som jag f�rst�r, f�r oftast i s�na sekter makten folk med maktbehov, behov att dominera och som har misslyckats i den v�rdsliga livet. D�r kompenserar de sig f�r fullt.

I slutet av den l�nga tirader vill jag ber�tta en tragikomisk h�ndelse med samma ovann�mnda ton�ring, som var helt hj�rntv�ttad av f�r�ldrar o sektfolk.

Den sv�rt religi�sa pappan i familjen, som f�r �vrigt sov inte tillsammans med mamman, men hade eget rum, �lskade n�mligen porrtidningar, som familjemor beklagade f�r mig. En dag knackade den kvinnan p� min d�rr. �gonen runda och f�rskr�ckta. Ber�ttelsen var f�ljande:

�ldsta sonen hade g�tt genom pappas rum till balkongen och sett porrtidningar. Tillbaka till mamman, m�rkte hon, att pojken var konstig i ansiktet och andades tungt. Vad �r det med dig, blev mamman orolig. Pojken, en fsisk och v�ln�rd sjutton�ring, ber�ttade d�. Det var konstig "inne byxor" och med andningen. Mamman fattade. Det var dj�vulen som kommit in i sonen genom porrtidningar. De kn�b�jde och bad gud en timme, tills pojken bliev bra igen.

Jag visste inte, gr�ta eller skratta. I dag. I Sverige. Och mamman som hade st�rre delen av livet �lskat olika m�n, sigaretter, sprit och glada livet!

Det kan ber�ttas hur mycket som helst i �mnet, men har jobbat nu 14 timmar i str�ck med en matpaus och ngn titt p� bloggen, s� det r�ker f�r idag.

Ha det s� fint utan sektledarnas diktat och hj�rntv�tt! Vi h�rs!

Den livshotande milj�hetsen och �destigra beslut.

viivian — Thu, 29 Jan 2009 16:10:18 GMT

Det var nyss, som alla tidningar, experter och vanliga d�dliga prisade etanolens f�rdelar. Fabriksbygge subventsionerades, etanolbilar med. Det skulle r�dda v�r jord. Alla som hade en annan synpunk, sattes i skamp�le. Som vanligt.

Alla farh�gor och p�verkan av detta beslut viftades bort.

Problemet med nuvarande milj�debatten �r inte, att n�gon f�respr�kar kolidioxidutsl�ppets f�rdelar eller nekar dess farligheter, men att man glor blint p� procentenheter och gl�mmer bort helheten, gl�mmer bort att v�r jord och jordeliv �r en komplicerad apparat med olika inb�rdes faktorer och p�verkan.

Panikbeslut, som v�ra politiker g�r till lag, kan utrota och skada livet mycket snabbare �n global uppv�rmning kan g�ra.

Redan har m�nga l�nder drabbade av sv�lt - folk har inte l�ngre r�d att k�pa basmatvaror, allt soja och majs och...g�r till etanoltillverkning. Protester och upplopp utbreder sig. Folk �r desperata.

11 miljarder dollar, som USA subvensionerade etanoltillverkningen, �r orsakat stora matproblem i m�nga l�nder. S� mycket om hj�lp till fattiga l�nder. Vi betalar, att de ska f� det �nnu sv�rare.

Skogar, s�rskild regnskogar sk�vlas med farten 1 fotbollsplan i minuten. Skogar, som skulle ta hand om f�roreningar och kolidioxid.

Ursprungsbefolkningen f�rlorar boplatser. Alla arter f�rsvinner i rasande takt. Grundvattnet f�rsvinner.

Sm�b�nder f�rlorar jord �verallt och flyttas till st�dernas slumm, multinationella f�retag tar �ver jorden.

Att f� ut mera fr�n jorden, anv�nder man genmanipulerade gr�dor, vilkas p�verkan till jorden, oss och djuren �nnu �r oviss. Jorden utarmas av monokulturer och genmanipulationer.

Driksvattnet har blivit bristvara i m�nga l�nder och tillg�ngarna f�rs�mras hela tiden, i mycket orsakade av m�nsklig p�verkan.

Och h�r sitter vi i fantastiskt land, glesbefolkad, med gott om grundvattnet, med allem�nsr�tt och hj�per stifta lagar som �del�gger livet f�r miljarder i annat h�ll i v�rlden.

Och i slut�ndan f�r oss sj�lva, men �nnu ser vi bara ett problem �t g�ngen och har ingen ��ning om sambandena i livet och naturen.

Och allt ovanst�ende har i stora delar axxelererat tack vare att vi vill vara s� milj�medvetna, och bara

ATT VI TAGIT BESLUTET ATT ETANOLEN �R DET MILJ�V�NLIGASTE ENERGIL�SNINGEN OCH STIMULERAT TILLVERKNINGEN OCH ANV�NDANDET AV DETTA.

Som det h�nt nu med gl�dlampsf�rbudet, inte i klass med �del�ggelse i j�mf�relse med etanoltillverkningen, men lika dum, ogenomt�nkt och skadlig panik�tg�rd.

Ha en fin eftert�nksam eftermiddag, vi h�rs!

Aptera 2e - ny ovanlig elbil.

viivian — Thu, 29 Jan 2009 07:12:11 GMT

I oktober b�rjar tillverkningen av de konstigaste nya generationens rena elbilen. F�retaget Aptera kallar sin modell 2e f�r aerodynamisk mirakel.

Fr�ms �r intressant att bilen har 3 hjul, 2 framme, en bak. Detta skulle g�ra, att bilen �r l�ttare styrd och effektivare, men skeptiker �r r�dda, att den ovanliga utseendet kan f�rsvara f�rs�ljningen av bilen.

Apteras ursprungliga versionen 1e borde ha kommit till f�rs�ljning i slutet av f�rra �ret, men s� blev det inte. Men Aptera �r f�rv�ntningsfull och detta med r�tta.

F�rst st�r bakom modellen med sitt st�d Google, f�r andra har f�retaget redan f�tt 4000 best�llningar.

F�rbest�llningarna s�ldes f�r 500 USD, o i sig sj�lv kan ju best�llare hoppa av, s�rskild n�r slutpriset �r �nnu inte best�mts.

Enligt planen skulle bilen kosta mellan 25 000-45 000 USD.

Aptera 2e g�r fr�n 0 till 100 med mindre �n 10 secunder, toppfart �r 150 km/h Och med en ladning kan man �ka 160 km.

EU beslutet om lampbyte l�mnar alla bastus i m�rkret.

viivian — Wed, 28 Jan 2009 14:30:03 GMT

Den idiotiska EU beslutet med gl�dlampsf�rbud hotar l�mna alla bastuinr�ttningar utan ljus eller tvinga till kostsamma ombyggnader.

Bland andra st�llen som l�genergilampor inte passar, �r tex bastu.

Elektroniska delar av l�genergilampor t�l inte v�rmen. Enda lampor som i ngt s�tt skulle passa utom gl�dlampor, �r halogenlampor, men deras ljus �r f�r skarp. Diod- eller led-lampor t�l heller inte v�rmen, eftersom vid h�ga temperaturer f�rsvinner deras ljusstyrka och livsl�ngden f�rkortas.

Det finns en sort nya lampor, vars namn jag inte vet p� svenska, men som �r 10 g�nger dyrare �n gl�dlampor, och att ha dom, beh�vs hela elsystemet med elledningar bytas ut av kunnig, specialcertifikerad elektriker.

Enda alternativet f�r gl�dlampor just nu �r halogenlampor, oavsett att man blir tvungen att byta ut dom stup i ett och att ljuset blir opassande skarp eller f�rsvinner.

Att ha l�genergilampor i bastu, �r direkt livsfarligt. Kan ni f�rest�lla er en trasig l�genergilampa, liten m�rk basturum och kvicksilverang�r i luften?

Vissa l�genergilampors f�respr�kare bedyrar ju, att i bastu beh�vs det ingen ljus !

Javisst, utebelysning, kristallkronor och regulerbara ljus beh�vs ju inte heller efter reformen.

Lampreformens f�respr�kare s�ger, att det finns redan vissa lite b�ttre l�genergilampor, de kostar bara mera, men man m�ste absolut k�pa de dyraste och b�sta fr�n specialkataloger, i s�kerhets skull. Lite bekymrade �r de ju, att expediter i affarerna vet ingeting och kan inte r�da folk, plus problemet med de giftiga �mnena och utiliseringen, men om detta talar man tyst.

Ingen fara! Vi kan bygga ju om alla elsystem i EU, det tar ju inte energi, starta nya lamptillverkningar, passande f�r l�genergilampor, anv�nda levande ljus i bastu (s� romantisk!), intensificiera glas�gontillverkningen efter p�verkan av opassande ljus f�r nordbor, tillverka lite mera depressionsmotverkande piller, eftersom vi blir utan den mest solljusliknande ljuset - fr�n gl�dlampor o i v�ra bredgrader vet vi alla hur det p�verkar h�lsan.....om str�lningen ska vi inte tala alls.

Jag �r f�rbannad. J�ttef�rbannad. Och det g�r inte �ver! Hur l�nge m�ste vi infinna oss i idiotiska, skadliga och farliga beslut, som n�gra halvbildade teknoktater och lamptillverkare t�nkt ut ?????

Kan vi verkligen inte f�rst hitta alternativen, sen ta beslut?

�r det f�rnuftig, att kasta all mat, som en �verviktig person som ska bantas, har tillg�ng till, utan att ha ngn ny duglig livsmedel i hands?

F�respr�kare av reformen p�pekar de stora energisparandet - 40-50 TWh energipesparande till �r 2020, men har man r�knat in all energi som g�r att bygga allt om, kasta, skrota, v�rme(energi)f�rbrukningen som i v�ra bredgrader automatiskt upp med skrotandet av gl�dlampor - deras energi f�rsvinner ju inte, men f�rvandlas till v�rme i v�ra hem, plus energi o material (kolidioxid ocks�), som g�r att tillverka de 20 elektroniska delar till l�genergilampan????

Och s� talar vi inte om kvicksilvret och str�lningen!

Ha en fin dag med mycket solljus! Vi h�rs!

Ny patriark i Ryssland vald - det blev Kiril.

viivian — Wed, 28 Jan 2009 08:21:08 GMT

Ny patriark Kiril.

Hade redan skrivit inl�gget, n�r nyheten kom, redan ig�r, i de f�rsta dagen.

Till Patriarken f�r Moskva och hela Ryssland valdes metropolit av Smolensk och Kaliningrad, Kiril.

Kiril fick 508 r�ster och hans motkandidat, metropoliten av Kaluga och Borovsk, Kliment, 169 r�ster.

Ny patriark �r f�dd den 5. december 1946 i Leningrad i prestens familj.

Efter avslutade studier i seminariet, vigdes han till munk 1969 och han fick namnet Kiril.

1989 blev han metroplit av Kaliningrad och Smolensk, samt medlem av Sinod och blev chef f�r utrikesf�rbindelser.

Efter d�den av f�rre patriarken Alexius den 5.dec f.�. valdes Kiril till tillf�lliga kyrko�verhuvuden.

Gl�mde skriva i f�rre inl�gget att Alexius f�des 23.febr.1929 i Tallinn, hans far var balttysk prest Mihhail von Rudiger (1902-1962) och mamma Jelena Pissareva.

Vill bara p�peka, att i Sovjettiden var det ytterst modig handling att vara �ppet troende, �nnu modigare, att bli munk eller aktiv kyrkoledare.

En m�rklig sammantr�ffande - Kiril �r f�dd samma dag som Alexius dog, den 05. dec.

Ha en modig o underbar dag! Vi h�rs!

Bilder fr�n rysk kyrkof�rsamling, som ska v�lja ny patriark.

viivian — Tue, 27 Jan 2009 22:51:02 GMT

�ver 700 rysk -ortodoxa pr�ster, munkar och v�rldsliga medlemmar samlades den 27.jan. att b�rja valet av Moskva och hela Rysslands ny patriark.

F�rre patrirken Aleksius II dog den 05.dec.2008. Han var f�dd, uppvuxen och utbildad i Estland, en hygglig och bildad man. Man skvallrade, att han hade livsl�ng k�rleksf�rh�llande med en abedissa fr�n ngn Estnisk nunnekloster. Hur det nu var med den saken, kan jag inte g� svars f�r, men tr�ffades de ofta. :-).

N�r br�derna Kirillus och Metodius kokade ihop den rysk-ortodoxa tron, den tiden, n�r slaver bodde �nnu i mitten i Europa och inte p� nuvarande ryssland, n�r Bysans �nnu blomstrade, var ju meningen med det hela, att den nya tron skulle vara i symbios med statsmakten. S� blir det ocks�.

Som mina v�nner fr�n Moskva en g�ng s� intressant f�rklarade: Om v�sterl�ndsk tro bygger p� satsen "...och v�r vardaglig br�d ge oss ..." s� rysk-ortodox grundsats �r "...och din vilja ska ske, s� som i himlen, s� ock p� jorden.." De f�rklarade hela skillnaden i v�ra kulturer med dessa satser - en v�sterl�nning vill ha br�d varje dag, g�r allt, om det beh�vs, rasar, men vill det ha bra direkt o varje dag. En ryss har l�rt sig, att allt beror p� den gudomliga viljan, man ska v�nta o vara t�lmodig...s� en g�ng sl�r �nskningar in. Den tron har varit och �r forvarande stark bland ryssar. Man st�r helt enkelt ut med mycket, men vet att en g�ng.... :-).

Och man ska vara lydig mot �verheten.

Kyrkor�det p�gor till torsdagen, men f�rm�dligen v�ljs patriarken redan p� tisdagen.

P� s�ndagen sker ceremoni, n�r ny patriark tilltr�der.

Hoppas de slipper l�genergilampor i kyrkan!

Ha det fint och fr�ga efter br�det varje dag! Vi h�rs!

Joga som farlig syssels�ttning och moslimernas behaglig liv.

viivian — Tue, 27 Jan 2009 15:19:29 GMT

Man ska vara r�dd om sin tro. Allt som st�r utanf�r den heliga boken, kan vara farlig f�r att h�lla de r�ttrogna i de r�tta stigarna med r�tta tankar.

Enlig islamledare undergr�ver hinduistiska joga�vningar islamtron, skrev The Telegraph.

"I joga och i andra hinduistiska ritualer har h�gt l�sta mantras viktig plats. Men f�r moslimer �r mantras f�rbjudna," f�rklarade islamledaren Maruf Amin.

Han till�gg, att moslimer skulle inte syssla med saker, som kan f�rsvaga deras tro.

Moslemledarnar r�d best�mde, att moslimer kan bara genomf�ra n�gra fysiska �vningar enligt jogatraditionen, men all tradition som har ber�ring med mantras, ska utel�mnas.

Det �r ju hur l�tt som helst att vara moslem, trosledare t�nker ju �t dig och best�mmer i detalj, hur du ska leva ditt liv. I indonesien tex har man listor, vilka matr�tter en moslem ska inte �ta.

I Indonesien �r n�stan 90 % av 234 miljoner m�nniskor moslimer. Men samtidigt lever jogatraditionen kvar bland m�nga. Nu har d� kommit tid att g�ra upp med den gamla traditionen.

Joga �r ju egentligen grundprincipen av Indiska traditionella tron, om v�gen till urb�rjan (Brahma), fr�n nuvarande v�rlden som betraktas som orealistiska platsen. Det �r utvecklats olika jogaformer genom tiden, mest k�nd �r andlig joga ( radza-joga), och hatha-joga som grundar sig p� kroppsliga �vningar.

Ja, att sitta p� mattan, b�ja ryggen och meditera, kan vara farlig.

B�st att konvertera till islam bums. Man f�r l�tt o behaglig liv, allt �r i Allahs h�nder och man har befriad fr�n allt ansvar, bara att f�lja ledare.....

Men ingen kan tvinga mig anv�nda l�genergilampor!

Ha en fin kv�ll, Vi h�rs!

H�sten, geten, apan, tuppen, hunden och grisen i oxens �r.

viivian — Tue, 27 Jan 2009 14:13:00 GMT

Nu �vriga djurens ( v�nners :-)) liv i 2009:

H�STEN
1930, 1942, 1954, 1966, 1978, 1990, 2002

Kan inte galoppera eller trava i �r. M�ste r�ra sig med samma l�ngsam rytm som oxe, och bara steg f�r steg! Och det �r tung last som ska dras eller b�ras i �r, passande mera f�r oxen.

H�sten ska g�ra mycket rutinarbete i �r, kan fastna i vardagslivets sm�problem, hush�llsansvar o sysslor. Ingenstans att att springa ifr�n.

Men som tur �r, s� piskas man inte heller.

LAMM (GETEN)
1919, 1931, 1943, 1955, 1967, 1979, 1991

Lammen och geten �r alltid vistats i samma ladug�rd och betesmarker som oxar, men saknar d�r inflytande helt. De frodigaste delen av betesmarken h�rjar oxar, f�r lamm blir de �ver ren�tna gr�nspl�ttor.

Lammen och geten ska i �r leva sparsamt, r�kna med varje �re, f�rlita sig p� sin egen flitighet och frukter fr�n egen g�rd. Andra delen av �ret �r gynnsam f�r fastighetsaff�rer och jordbruksprojekt.

APAN
1920, 1932, 1944, 1956, 1968, 1980, 1992

Apans sk�mt roar inte oxen. Att hoppa i oxens rygg o grabba tag i hornen, rekommenderas inte, det blir inte rolig!

F�r apan g�ller detta �r, att inte experimentera. B�ttre att h�lla fast fr�n den, som man redan har o �ger, annars kan den ocks� f�rsvinna. Samma g�ller f�r h�lsan.

Viktigaste �render och sysslar ska ordnas i v�ren. I detta �ret �r nyttigt att st�dja sig p� gamla v�nner och lyssna p� r�d fr�n klockare personer.

TUPPEN.
1921, 1933, 1945, 1957, 1969, 1981, 1993

Oxe �r tuppens allierade, de befinner sig alltid i samma ladug�rd och irriterar inte varandra. Tuppen �r att v�nta en toppen�r, tack vare h�g skapande energi, vilken b�r dom h�gt i luften, att flyga! Mitt i sitt h�ns viftar de oftast med vingar och galar. I �r v�ntar tuppen en fantastiskt m�jlighet att gifta sig med en stark, rik och vacker person. Hur kan man missa s�n chans! Det blir m�jligt att byta bostadsorten eller bostaden, att f� tillv�xt i familjen, ny arbetsplats, st�rre inkomster, lycka med fastigheter. I B�rjan o slutet av �ret m�ste man uppm�rksamma h�lsan. N�got m�ste man ordna i sitt utseende - m�la �ver fj�drar tex p� vissa st�llen.

HUNDEN.
1922, 1934, 1946, 1958, 1970, 1982, 1994

Hunder bor inte med samma stall med oxen, men vistas vanligen i n�rheten av den. I betesmarken �ter han inte gr�s med oxen, men ligger bredvid och vaktar.

2009 har oxar satta att utf�ra f�ltarbetet, hunden har inget d�r att g�ra. S� han springer l�s och str�var bara s� d�r p� byn.

Folk som �r f�dda i hundens �r, hittar inte tillfrest�llande syssels�ttningen i �r. Inte f�rran i b�rjan av h�sten kan man f�rv�nta sig nyttiga f�r�ndringar i arbetsplatsen eller karjarm�jligheter.

VILDSVINEN (GRISEN )
1923, 1935, 1947, 1959, 1971, 1983, 1995

Gammal goa svinen f�redrar p� dagarna gyttjan f�re gr�na f�lten, p� natten b�kar han p� f�ltet efter r�tter. Oxar ligger och idisslar, grisar b�kar, men de st�r inte varandra.

F�lten, som griser hamnar i �r, �r rika om r�tter. Folk som �r f�dda i grisens �r, kan f�rv�nta sig �verraskande erbjudanden f�r nytt arbete eller verksamhet - de kan visserligen vara lite riskfyllda, men om man lyckas, kommer pengar som gyttjan att f�lla in.

Det kan h�nda, att grisen ska delta i �r i konstiga projekt och experiment. Arbetsf�ltet ska vara bred, framg�ngar �r mera garanterade i b�rjan av �ret, men ocks� p� slutet.

I b�rjan av h�sten �r farligaste tiden - vildsvinen kan hamna i j�gares synf�lt, hemgrisar kan r�ka ut f�r hundflocket.

Om pengamakt, tigerskinn och tibetanernas brottsliga vanor.

viivian — Tue, 27 Jan 2009 08:01:22 GMT

R�kade se ig�r en ytterst intressant naturprogramm i tv�an. Om tigrar i Indien och om kampen om deras bevarande.

Ber�ttare var n�gra v�sterl�ndska kvinnor, som vigt sitt liv f�r detta �ndam�l.

Tigern �r ju symbolen i 6 l�nder, en av de vackraste o mest facinerande djuren i jordklotet. Indien har skapat nationalparker o reservat, att bevara o skyddo dom d�r, med gott om pengar o pesronal. �nd� har en fruktansv�rd slakt o tjuvjakt p� tigrar p�g�tt l�ng tid. Cheferna f�r skyddsomr�dena �r inte vetat ngt eller varit r�dda att rapportera till regeringen, �r efter �r hade man ljugit om tigrarnas antal, tills det i sist finns ingen tiger kvar i tigerrreservatet.

Och detta f�r fruktan om straff. Cheferna b�r de yttersta ansvaret och blir av med jobbet + straffade, om de inte klarar sitt jobb.

Hur som helst, med gemensamma krafter uppdagade man en j�tteorganisation, som slaktade tigrar o s�lde skinnet. Skinnet �r n�mligen s� dyrt, att g�r djurens fortlevnaden n�stan om�jligt.

Slumpen gjorde, att n�gra �r sedan mlj�k�mpar fick �gonen upp p� Tibet, var krigare o unga m�n skulle b�ra tigerskinnet med stolthet, som statussymbolen. Kvinnorna �kte till den tibetanska j�ttepopul�ra ryttarfestivalen och blev sv�rt chockade. Alla unga och v�lbest�llda m�n och t�vlande bar tigerskinn! Ut�ver m�rkesklas�gon och bilar visade skinnet, som kostade minst 100000 kronor, b�rarens status. Traditionella t�ltet var ih�psatt av 500 tigerskinn! Handel p�g�de �ppet med skinnet av utrotningshotade djur.

Oavsett att Kina har f�rbjudit detta, o det fanns massor av kinesiska poliser p� plats, reagerade de inte.

Kvinnor ber�ttade, att de befann sig i mycket prek�r situation. Man har ju vant att betrakta tibetaner som goda, som fredliga buddhister, som de represserade o lidande...

Men kvinnor visste r�d i sin desperation. Ett samtal till Dalai Lama, som v�nde sig till de tibetanska folket och uppmanade dom att sluta b�ra skinn fr�n utrotningshotade djur.

P�verkan av talet var omedelbar. Man ordnade tom b�lar och br�nde upp skinnena. Man b�rjade anv�nda m�nstrad tyg till dr�kter ist�llet.

Visst g�r det handel i smyg vidare, och visst �r kineser rasande, att Dalai Lama har s�dan auktoritet, de tom tvingar tibetaner i vissa festivaler, att b�ra djurskinn, men hoppet �r f�rsiktigt t�nts igen...

Indien genomf�rde nu med oberoende specialister en tigerinventering, vilken visade att fr�n 2002 �r tigerbest�ndet mer �n halverats. Bara 1200 tigrar kvar.

Som milj�kvinnorna sa - "om vi inte lyckas skydda och bevara tigern, den mest facinerande djuren som vi har, och som �r nationalsymbolen i 6 l�nder, s� vad kan vi �verhuvudtaget skydda? S� �r ju allt hopp f�r att bevara v�ra utrotningshotade arter, ute. "

Hoppas att flesta av er s�g programmet, men tyckte det var v�rt att referera kort iaf. Och det med tibetaner var ju intressant - det finns inte bara svart o vitt i v�rlden, livet �r mera komplicerad.

Men l�genergilampor borde inte st� under v�r skydd :-).

Ha det s� fint! Vi h�rs!

Rottan, oxen, tigern, katten, draken och ormen i oxens �r.

viivian — Mon, 26 Jan 2009 16:49:38 GMT

Att vara r�ttvis mot alla "djur"( och v�nner), kommer h�r kinesernas prognos f�r oxens �r 2009 f�r 6 f�rsta tecken:

ROTTAN (1924,1936,1948,1960,1972,1996)

Att vistas i samma ladug�rd med oxen passar till rottan bra. N�got fr�n oxens mat passar alltid till rottan, inte att tala om v�rmen. S�rskilda f�rm�genheter lyckas rottan inte samla i �r, men f�rluster uteblir ocks�.

Fr�ms �r tiden mogen f�r att breda v�nskapskretsen, detta m�jligg�r hitta i andra delen av �ret nya inkomstk�llor o kanske ocks� nya arbetsplatsen. Men en person kan utvecklas starka v�nskapsband.

OXEN ( 1925,1937,1949, 1961,1973,1985,1997)

B�rjar ny 12-�rig livscyckeln (BARACK OBAMA!). I detta �r f�r oxar tillg�ng till b�ttre betesmarker, maten r�cker ocks� gott i vintertid. Det �r inte f�r intet, som de har tagits under s�rskild uppsikt - v�ntar minst sex�rig plogande av stort �kermark och s�ttande av s�det, att n�got ska v�xa.

Ngn oxe f�r nya arbetsplatsen, ngn gifter sig, ngn flyttar, ngn f�r barn... H�sten kan vara sv�rt, s�rskild n�r sk�rden �r d�lig. I slutet av �ret m�ste just oxe ge svar p� tal och b�r ansvaret.

TIGERN. ( 1926,1950, 1962, 1974, 1986, 1998)

Oxens stall �r inte plats f�r tigern. Han brukar inte alls lura runt den. Tiger anfaller s�llan en oxe, men h�ller �gonen uppm�rksammat p� den i s�kerhets skull.

I detta �r har tigerns f�rberedelse�r, tiden f�r samlande av kunskaper och krafter, f�re den stora tigerhoppen i n�sta, hans eget �r. Oftast n�r tiger bra formen redan i slutet av �ret och kan b�rja i ny arbetsplats.

KATTEN (KANIN) (1927,1963,1975,1987,1999)

Katten kan bo i oxens stall, om b�ttre platsen saknas. I vintern skulle han f�redra att vara i husses varma rum. Men i detta �r befinner sig katten inte i husses intresseorbit, darf�r m�ste han f�rn�ja sig med ladug�rden eller h�l�dan. Katten klarar sig, ngn rotta eller mus finns alltid att f�nga in. Bara n�r det blir mycket kallt, m�ste man lida lite.

Katter k�nner sig lite ensamma i �r, de skulle �nska mera m�nskliga kontakter och v�rme. P� sommaren f�r de lusten att byta bostaden eller arbetet.

DRAKEN
1928, 1940, 1952, 1964, 1976, 1988, 2000

Oxens livsstil �r fr�mmande f�r draken. Oxe har i f�r stor kontakt med jorden. Drake l�ngtar inte till oxens betesmarker eller �nnu mindre till ladug�rden.

Drake beh�ver sagor i sitt liv, och oxen st�r honom inte.

Drake-m�nniskor till�ter f�r sig mycket i �r, de s�tter inte gr�nser f�r sig. Drake �r h�pen, hur folk i oxens �rs h�ller med b�da h�nder fast om sina f�rm�genheter och �r drunknade i v�rldsliga problem. Drake utnyttjar detta i sina egna intressen och flyger. �ver allt och alla. Det betyder att drakar �r i �r or�dda. De viger sig f�r att uppn� h�gre syften, men �r ocks� lite anakistiska.

ORMEN.
1929, 1941, 1953, 1965, 1977, 1989, 2001

Oxe �r ormens v�n, d�rf�r v�ntar ett bra �r. Ormen �r redo f�r utmaningar, om inte, hinner han f�rberedda sig i f�rsta halv�ret.

I oxens stall hittar han kycklings�gg, i betesmarker f�gel�gg. M�nga viktiga tr�dar kommer till honom, vad ger till ormen m�jligheten att vara h�rre �ver situationer. Huvudsakliga br�en i �r handlar om pengar, s�rskild i v�ren, men ocks� i b�rjan p� h�sten.

I oxens �r slingrar ormen ut sig fr�n varje sv�rare situation utan att skrapa skinnet.

OXEN HAR ANL�NT - GOTT NYTT �R!

viivian — Mon, 26 Jan 2009 12:31:49 GMT

Redan �ver tv� timme �r han h�r, den gyllene jordoxe som tog �ver fr�n rottan och kommer att styra oss till den 14. februari 2010.

N�r rottan h�rskade �ver natten, v�rdes�tter oxen morgontimmar.

Oxen �r konservativ och f�r oss tillbaka till traditionella v�rden.

Eftersom den �r jordoxe, kommer m�nniskor mycket att koncentrera p� jordbruks - och matproblem, man b�rjar mera v�rdes�tta regionella verksamheter och n�rproducerade maten (hoppas verkligen :-))

Livet och uppm�rksamheten koncentreras mera p� regional politik och l�nders inre angel�genheter, patriotismen hos unga f�rh�js.

Folk vill ha trygghet, partier som kan garantera det, lever bra. Folk vill �terv�nda till sina r�tter, m�nga vill flytta till landet. F�rs�rja sig sj�lva.

Man tar inte on�diga risker i oxens �r. Allt v�gs nogrannare. Tom frierier blir v�gda i guldv�g f�re det slutliga beslutsfattandet. De materiella kommer att st� i centrum.

Oxe �r t�lmodig, men n�r han blir f�rbannad...�r det fruktansv�rt! Alla konflikter, strejker osv i oxens �r kan vara mycket farliga och ostyriga.

De sv�raste perioden kommer h�sten att vara. I �r kan man f�rv�nta ocks� tyv�rr jordb�vningar, sociala oroligheter och terrorakter.

�ret 2009 kan man betrakta som �nglatrombonens rop mitt i apokalypsen. Den verkar som morgonv�ckning.

Ovanst�ende �r en hopkok fr�n kinesisk astrologi, som har m�nga tusen �r i nacken.

Om ni undrar, s� �r jag inte astrolog, inte heller s�rskild insatt i �mnet, men gamla traditioner och tro �r oemotst�ndigt sp�nnande!

HA EN UNDERBAR OXENS �R!

Tillbaka till traditionella gl�dlampor och v�rden :-)!

Vi h�rs!

Mycket sn� och billiga priser.

viivian — Sun, 25 Jan 2009 22:34:45 GMT

Slaskig v�der idag med. Som tur s� �ste det inte regnet ner som ig�r.

Fick samtal fr�n en av mina barn, som befann sig med v�nner i minisemester i Estland.

Fantastiskt! Var ordet. Massor av sn� �verallt.

De hade hittat n�gon by 40 minuter fr�n Tallinn, var man hade en vintersportcentrum. En liten, obetydlig byh�la.

Att hyra skidor kostar 50 EEK (ca 34 SEK), att basta o bada 35 EEK (ca 22 SEK).

St�llet hade varit propfullt med folk. Mycket olika aktiviteter och h�g servicegrad. �nd� �r priserna i allm�nhet i Estland inte m�rkbart l�gre l�ngre, �n i Sverige, l�nerna kanske bara ca 2 g�nger l�gre. Var man kan hyra skidor i Sverige f�r l�t s�ga 68 kronor? Och ingen hade medhavd mats�ck, som i Sverige. Oavsett krisen har man r�d att �ta ute.

Fick oemotst�ndig lust att �ka ocks� dit. Ska fr�ga efter adressen. Kanske hinner f�re sn�sm�ltningen? Vill �ka skidor, s� underbart! Bort fr�n slasket :-)!

Ha en fin kv�ll utan bekymmer! Vi h�rs!

Sl�seriet med pengar... 2,3 miljarder pund p� propaganda!

viivian — Sun, 25 Jan 2009 09:19:40 GMT

Vi har gl�mt hur sv�rt det �r att tj�na pengar.

I v�r trygga v�rld �r det ju sj�lvklart, att staten ska garantera de n�dv�ndiga. Stora delar av befolkningen vet inte, vad det betyder, att tj�na pengar sj�lv. N�r nu staten har gjort det n�stintill om�jligt f�r stora grupper m�nniskor, att hitta jobb, n�r skatter i v�lf�rdens tj�nst �r s� h�ga, att l�nen/ pensionen �nd� inte r�cker till f�r hyran, f�rv�ntar alla att staten ska hj�lpa till. Lever vi ju i en civiliserad samh�lle, som i Sverige, s� i de flesta h�ll i Europa.

Att bevara och administrera v�r civiliserad liv, �r vi byggd upp kolossala byr�kratiska apparaten. R�tt och ordning ska ju bevaras och pengar delas ut. Stora delar av pengar g�r �t att uppeh�lla den arm�n och finansiera deras projekt.

Men nu �r det kris. Varsel och nedsk�rningar �verallt. Man hoppas ju och �r �vertygad, att krisen �r tillf�llig, att snart �r allt b�ttre igen och vi kan forts�tta som vanligt.

Bli igen rika genom att k�pa och s�lja pengar, l�ften, f�rmedla, att bostadspriser forts�tter att h�jas och ngn (banker) ska forts�tta att finansiera v�ra k�p och m�jligg�ra bostadsklipperna igen.

Vilken tid �ppnar vi �gonen, och b�rjar r�kna alla pengar, som helt enkelt sl�sas bort? Vilken dag kommer det tid, n�r vi kan skilja, var �r det f�rnuftigt att l�gga ressursser och var �r det helt enkelt skadligt och meningsl�st?

Darf�r att snart m�ste vi det. Om vi vill bevara v�r levnadsniv�. Pengar v�xer n�mligen inte p� tr�d, men �r resultat av arbete.

I slutet av december kom Open Europe, Institut som forskar om EU�s utveckling, ut med rapporten.

EU l�gger 2,3 miljarder Brittiska Pund i �ret p� propaganda.

Mera �n Coca Colas f�rs�ljningskostnader i hela v�rlden sammanlagt.

Stor del av propagandakostnader i EU sl�sas p� tvivelaktiga projekt.

Tex st�dde EU med stora summor sm�st�der i Storbrittanien, Tyskland, Frankrike och Polen att bli v�norter. Inget fel, att vara v�nner, men beh�vs det hundratals miljoner f�r v�nskap?

Annan absurd ex �r n�r m�nga miljoner gick �t, att medlemmar i Europaparlamentet kunde leka med skolbarn och skriva ihop direktiven om choklad!

Inget fel om choklad, samt kontakter med skolbarn, men...har parlamentledam�ter verkligen ingen l�n att g�ra sitt arbete och i min v�rld kan en direktiv av matvaror vara skriven bara av sakkunniga....

Undrar, vilka skolbarn �stadkom lagar om f�rbud mot gl�dlampor...

Ha en fin s�ndag! Vi h�rs!

V�lsignad v�rme fr�n gl�dlampan.

viivian — Sat, 24 Jan 2009 16:53:03 GMT

Stj�rnor p� EU flaggan v�rmer inte.

Har traskat idag runt i slasken, regnet och bl�sten. Brrrr!

H�r nu tillbaka vid skrivbordet, genomfrysen och d�dstr�tt :-).

Vilken v�lsignelse att har en hundrawatts gl�dlampa p� skrivbordet!

V�nde den mot kinden. H�rligt! S� varm och ljus...man orkar n�stan skriva lite...

I v�ra bredgrader f�rsvinner inte energi fr�n gl�dlampor meningsl�st, som man p�st�r. Stor del av energin f�rvandlas bara till v�rme. Ist�llet att s�tta p� elementet att f� lite v�rme, r�ker det n�stan med gl�dlampan. Ingen energi har f�rsvunnit meningsl�st.

Vi har h�r bara n�gra m�nader i �ret, n�r vi inte beh�ver extra v�rme, och s� �r det tillr�kligt ljus l�nga dagar s� att vi inte beh�ver anv�nda artificiellt ljus heller.

Lusl�ste just lite om olika lampor och deras teknisk data, men orkar just nu inte g� in i detaljer.

I sammanfattningen kan man s�ga, att det finns inga lampor �nnu, vilkas ljus liknar naturliga solljuset s� mycket som vanliga gl�dlampor. Men vi lider alla har av bristen av solljuset.

Att de f�rvandlar stor del av energi till v�rme, ser jag inte som n�gon sl�seri i v�ra bredgrader. Tv�rtemot.

En sak �r s�ker - det finns en jungel med olika lamptyper d�r ute, men alla med st�rre fel, farligheter och brister �n gl�dlampor.

Man talar att l�genergilampor �r energieffektivare, men talar inte, hur de best�r av 20 olika elektroniska detaljer och farlig material, farlig att anv�nda och skadlig f�r �gon.

Led-lampor, som man utvecklar mycket just nu och hoppas f� b�ttre resultater med, anv�nder 5 g�nger mindre energi �n l�genergilampor. Men deras ljus kan inte �nnu heller j�mf�ras med gl�dlampans kvalit�n.

En sak �r s�kert - EU beslut om lampreform var mycket ogenomt�nkt och skadlig, ocks� f�r milj�n, inte att tala om m�nniskor.

Man kan inte kr�va, att varje enskild person ska s�tta sig in i lampornas sj�lsliv, tecknisk data och p�verkan. Men vi kan kr�va �rliga fakta och information. Kr�va hj�lp och f�rst�else. Kanske rent av att senarel�gga och omskriva lagen.

Vet inte, hur vi ska n� dit. Vet bara, att det finns en hel del folk som vi delar uppfattningar och farh�gor med.

Men just nu har jag en gl�dlampa vid kinden, s� trygg och ljus och varm...

Ha en fin kv�ll! Vi h�rs!

Till antik�lskare - personkult i mattor!

viivian — Sat, 24 Jan 2009 09:20:27 GMT

N�r nu antikrundan �r s� om�ttligt popul�rt, vill jag bidra med n�gra vackra mattor �sterifr�n. Intressant, vad skulle Knut Knutsson s�tta f�r pris f�r dom?

Varf�r inte f�reviga Erlander, Palme, Persson eller Reinfeldt i n�gra mattor? Skulle ju vara hur kul som helst och en given framtida samlarobjekt.

Att det saknas matttillverkningstradition i Sverige? Javisst, gl�mde det. Men ryamattor eller handknutna gobel�nger duger v�l ocks� bra till �ndam�let? Iaf en m�lad dalsk�p? Eller varf�r inte knyppelspets, det finns ju lite kunskap kvar i landet?

Ha en fin ljus dag, att slippa alla l�genergimonstren! H�r regnar det just nu :-(, men vi h�rs!

Nya arter invanderar �stersj�n.

viivian — Fri, 23 Jan 2009 15:30:29 GMT

I sista tiden hamnar i n�ten hos �stersj�fiskare mera och mera fiskar med fr�mmande namn och ursprung.

Varf�r fr�mmande arter s�ker sig till �stersj�n, kan forskare inte svara.

En anledning �r, att fiskar hamnar h�r fr�n fr�mmande fiskeb�tar, eller f�ljer dom hit, samt fr�n fiskeodlingar vid kuster.

Annan anledning �r, att v�rdshavet som f�rbinder olika vattensamlingar ger fiskar visumfritt tilltr�de till valfritt hav.

�sterj�n �r en ung hav, artfattig och befinner sig i utvecklingsstadium, vad ger till fr�mmande arter gyllene m�jligheter att anpassa sig h�r.

Samtidigt �r �sterj�n mycket produktiv - oavsett att avg�r bara en tusentel av v�rldshavet, fiskas h�r om �ret hundradel av v�rldens samlade fiske.

Hurrraa - Stockholm bland v�rldens 7 intelligentaste st�der!

viivian — Fri, 23 Jan 2009 09:41:58 GMT

I sjunde �ret i r�d v�ljs det v�rldens intelligentaste samh�llen.

Den 21. jan. i Honolulu, i Hawaii, i Intelligent Community Forum (ICF) offentliggjordes resultaten.

Till v�rldens intelligenstaste samh�llena i �r blev valda:

Tallinn (Estland), Stockholm (Sverige), Bristol (USA), Eindhoven (Holland), Issy-les-Moulineaux (Frankrike) samt Fredericton ja Moncton (b�da Canada).

400 samh�llen �ver hela v�rlden kandiderade, att tillh�ra toppen - att tillh�re de sju intelligentaste i v�rlden.

I vinnartoppen finns 2 samh�llen, som var d�r ocks� f�rra �ret - Tallinn och Fredericton, �vriga vinnare i f�rra �ret var Dundee (Skottland), Gangnam l�n i Soul (Korea), Nord�stra-Ohio (USA), Westchester i New York (USA) och Winston-Salem (USA).

Tallinn l�g i toppen f�rresten tredje �ret i r�d med starka kort som h�gutvecklade e-systemen, med ID-kort, (som �r b�st i Europa), offentliga internetpunkter (700), utvecklingen av trygga e-system och teknologiparken.

Man upplyfter de sju intelligentaste som m�nsterexempel p� ekonomiska utvecklingen i 21 seklet.

Om vi nu skulle vara s� intelligenta att till�ta gl�dlampor!

Ha en fin dag! Vi h�rs!

Ingen risk, k�rnkraftf�rsedd satellit ramlar inte p� jorden!

viivian — Fri, 23 Jan 2009 05:21:24 GMT

Nu har vi �ver 60 �r forskat rymnden. Ot�liga apparater cirklar runt jorden. Att de kan vara potensiell hot till oss "h�r nere", kom man p� relativt nyligen.

1987 skickade Sovjet upp milit�ra k�rn-satelliten Kosmos - 1818. Efter n�gra m�nader avskrevs den.

Fr�n b�rjan av juli i f�rra �ret har olika best�ndsdelar b�rjat ramla av satelliten och hamna i rymnden. " Oviktiga" bitar, sa Aleksandr Jakushin, vice-chef f�r rysk rymndarm�, ig�r, f�rmedlar Reuter.

Enlig Jakushin hotar uppbrutna bitar inte jorden eller den internationella rymdstationen ISS.

"Finns ingen hot, att jordytan skulle bli radioaktivt nersmutsad, trygg �r det ocks� vid ISS, eftersom rymdstationen ligger p� betydligt h�gre orbiten."

Orbital Debris Quarterly News, kvartalskriften fr�n USA, meddelade i m�naden, att f�rra �ret avl�gsnades fr�n satteliten tiotals delar, vilka kunde vara ocks� droppar fr�n satellitens natrium-kalium avkylningssystemet.

Man m�ste ju tro ryska arm�ledningen? Vad har vi f�r val ?

Men konstig nog t�nkte jag pl�tslig p� den konstiga ljuset som folk i Sydsverige nyligen s�g i himlen och som blev utan f�rklaringen....

Pl�tslig k�nns l�genergilampor inte s� skr�mmande l�ngre, de �r ju i alla fall inte radioaktiva �nnu!

Ha det fint och se upp f�r himlen! Vi h�rs!

Ska vi snart b�rja kyssa grodor i v�r m�ngkulturell v�rld?

viivian — Thu, 22 Jan 2009 15:51:40 GMT

Vi vet ju alla, att om man kysser grodan, kan den f�rvandlas till prins.

Grodor, som blev nyligen bortgifta med sju�riga flickor i Indien, f�rblev dock grodor.

Anledningen, att f�r�ldrar oftast med tv�ng bortgifter sina d�ttrar med grodor �r legeden om guden Shiva, som f�r�ndrade sig till grodan.

Han hade n�mligen br�kat med sin fru Parvati. Men frun lugnade inte ner sig, ist�llet spred hon i omkringliggande byar sv�ra sjukdomar som h�mnd. (????) Byborna letade i desperation efter Shiva att han ska befria dom fr�n sjukdomar, och erbj�id honom en flicka som ny fru. I smyg f�rvandlade Parvati sig till flickan och efter gifterm�let med shiva f�rvandlades b�da till gudar och byborna blev fria fr�n sjukdomar.

Lokalbefolkningen f�rklarar, att vigselceremonin, som har �rtusenden i nacken, skyddar folket mot sv�ra sjukdomar.

En traditionell grodgifterm�l genomf�rdes nyligen i Tamil Nadu, i Pallipudpeti, 250 km fr�n Madras.

Tv� sju�riga flickor, Vigneswari och Masiakann, uppkl�dda, i traditionella saris och rikligt smyckade med guld, och deras grodor blev burna p� h�nder i templet, var hindu prester v�lsignade dom vid heliga eldar och f�rklarade dom man och fru.

Dominic Bosco, journalist vid The Telegraph, bevittnade ceremonin.

Han f�rklarade, att grod-brudar ska inte vara kommit till puberteten. Vanligen erbjuder f�r�ldrarna sj�lva sina d�ttrar, ibland tvingar dom, allt f�r samh�llets b�sta.

Dock har n�got f�r�ndras p� sista tiden �nd�, flickor blir inte tvungna att dela sitt liv med nyblivna �kta makar, men kan �terg� till sina lekar efter ceremoniet. �kta m�nnen i sin tur kunde hoppa tillbaka till mera bekv�ma vattenp�lar.

S�g ig�r en liten glimt av ngn program, var indier deklarerade att n�sta sekel �r de v�rldens h�rskare och tongivare. Varf�r inte? Kvantit�t vinner ju alltid �ver kvalit�n :-) Och om vi inte snart b�rjar skaffa barn med hastighet som den underbara Angelina Jolie....

Problemet �r bara, ska vi v�nja oss att gifta sig med grodor?

Indisk regering f�r redan en tid krig mot urgamla seder. Regeringen har satt ihop manskapet, som best�r av psykologer, sociologer och religionsledare, att de ska utarbeta en plan vilken kunde hj�lpa folket bli fri fr�n gamla seder och bruk, som l�ng tid sedan �verlevt sig sj�lva.

Indien kryllar ju av geniala h�gutbildade m�nniskor, men folk i allm�nhet.....

I alla fall f�redrar jag grodgifterm�let f�r �nkebr�nningar och annat sm�tt o gott som fortvarande f�rsig�r d�r.

Och lite ledsen blir jag ju. I en sida, vill jag att gamla sedv�njor och traditioner ska fortleva, i andra sidan....

Funderar bara p� en sak - n�r nu, i globaliseringars och folkvandringars tidevarv, bos�tter sig i Sverige en grupp m�nniskor fr�n ovanbeskrivna byar. Har Sverige en manskap, best�ende av psykologer, sociologer, religionshistoriker osv redo, att ta tag p� de urgamla sedv�njor och v�rldsbilden, som nykomlingar besitter? Eller hur vet man, vilka tror p� grodor och vilka inte?

Samma g�ller ju f�r andra, lite farligare sedv�njor och �vertygelser, som tex att med tortyr befria folk fr�n onda andar, hedersmord, osv, osv, osv?

F�r �vrigt tycker jag, att vi borde s�tta ihop en oberoende expertgrupp av forskare och specialister, att reda ordentligt ut alla faror med l�genergilampor. N�r man tex inte m�rker, n�r en s�n g�r s�nder, eller gud f�rbjud g�r s�nder n�r barnen �r ensamma i rummet - s� att ingen kan ta p� sig gasmasken, handskar och sopa sk�rvor till en t�tt tillsluten glasburk, var man ocks� kastar handskar o allt vad vidr�rde sk�rvor, st�nga alla d�rrar, utrymma rummet och v�dra minst 30 minuter...????

Ha en fin dag utan trasiga l�genergilampor! Vi h�rs!

F�ngar av v�lf�rden - var det meningen?

viivian — Thu, 22 Jan 2009 09:48:30 GMT

Man har jobbat l�nge att uppn� v�lf�rden.

Man jobbar och k�mpar att f� beh�lla det.

Vad �r v�lf�rden? Som jag f�rst�r betyder det att alla �r garanterade en rimlig levnadsniv�, att ingen skulle vara heml�s eller g� hungrig. Att alla har m�jlighet att utbilda sig och f� v�rd.

Fina tankar.

Men g�ller det alla? Nej. Detta g�ller f�r bara dom, som frivilligt ger sig till systemets f�rfogande. All tal om j�mlikhet och lika r�ttigheter g�ller bara folk, som uppf�r sig exakt efter regelboken, inga undantag �r till�tna.

Tanken, att m�nniska sj�lv ska ordna sitt liv, �r helt fr�mmande f�r v�lf�rdsstaten. Att folk ska se och hj�lpa varandra, likas�. Klart att man kan leva sitt liv, som man vill, Sverige �r ju inte ngn diktatur, men d� blir man utan alla v�lf�rdens frukter.

Det �r sv�rt att leva utanf�r v�lf�rdens gyllene bur. Man ska vara rik, otroligt envis eller uteliggare om man tar den risken.

Det finns ingen billig boende. I r�dsla, att ngt ska h�nda och man klarar inte bevara det, ger man sig frivillig till systemet.

Gruppen av m�nniskor, som fortvarande har fast arbete, �r i sin sida �nnu tillr�cklig stor, att problemet skulle g� upp f�r allm�nheten.

N�r n�gon f�rlorar den tryggheten, b�rjar man f�rst d� k�nna obehag.

V�lf�rdssystemet �r som en v�lmenande hydra. Med miljoner regler och tusentals byr�ktater som m�ste f�lja dom.

Den �r oerh�rd passiviserande, har l�ng tid sedan om�jliggjort r�rligare, snabbare arbetsmarknaden och beslutsfattandet.

Om man vill bevara n�gorlunda trygg liv, m�ste man infinna sig i situationen.

Hur systemet har passiviserat m�nniskor, �r skr�mmande vardagsl�sning.

"Ingen tar ansvar f�r mig, och ser till att jag blir frisk"

" Ingen hj�lper hitta mig nytt jobb"

" Assistenten/handl�ggaren ser inte till mina behov"

"Assistenten/handl�ggaren f�rst�r med sitt beslut mitt liv" osv, osv,..osv....osv.......

Jag skrattar inte �t folk. �r fult medveten att de har n�stan ingen utv�g. Om man vill �ta och ha pengar f�r hyran.

Det �r ju s�, att i v�lf�rdsstaten �r det ju staten som tar hand om folk och betalar ut all st�d och bidrag.

Det �r ungef�r, som att leva i ett slavskepp. Skillnaden �r bara, att varje slav har sin hytt, bra mat och inga synliga kedjor. Slav�gare �r ocks� fr�n staten h�rt p�passade och behandlar slavar sjyst. Slavar har ocks� diverse r�ttigheter.

Men om n�gon vill inte vara slav, �r det bara att hoppa �verbord. Ingen f�rbjuder det. Problemet �r bara, kan man �verleva ensam i �ppet hav? Finns n�gra b�tar i horisonten? Orkar man simma till den obebodda �n och bygga sig en egen skepp?

Och om man har barn, kan man ju inte till�ta sig detta vannsinnes�tg�rden? Slav�gare kan ocksa beslagta barn, f�r barnens b�sta.

Och vad har det f�r fel att leva som slav? Allt �r ju serverad!

Det finns betydligt v�rre slavskepp i havet, var slavar sv�lter och blir torterade. S� vad �r alternativet? Varf�r gn�lla?

Enda hotet i slavskeppet just nu �r l�genergilampor, med detta fattar slav�gare f�rst, n�r slavar f�r �gon- och h�lsoproblem

Ha det s� fint! Vi h�rs!

Har arbetsf�rmedlingen r�tten att best�mma �ver folks liv?

viivian — Wed, 21 Jan 2009 15:25:25 GMT

Det �r lite skamligt att vara en fr�mling. Med fr�mmande tankes�tt.

Ni f�r urs�kta mig min fullkomlig okunskap i vissa �mnen!

I stora delar har jag f�rmodligen aldrig integrerats i de svenska samh�llet, �r liksom inte en del av det. Oavsett vad papprerna s�ger.

Vissa saker kan jag bara inte f�rst�.

L�ste just en medbloggares desperata brev till Sven Otto Littorin. I f�rsta anblick, k�nns fr�gor helt befogade och jag k�nner att personen har helt r�tt i sin uppr�rdhet.

Men n�r jag b�rjade t�nka p� saken, fattade jag pl�tsligt intet.

( F�rmodligen d�rf�r, att jag sj�lv aldrig haft ngn anst�llning h�r, ej heller fr�gat ngt fr�n staten-myndigheter, �r inte medlem i ngn kassa eller fack)

Pesrsonen i fr�ga har timanst�llning och s�ger nu att arbetsf�rmedlingen vill, att hon ska ta heltidsanst�llning eller flytta d�r heltidsjobben finns. (Vad �r om�jligt p� grund av makes arbete, barn, osv.)

Mina (helt dumma) fr�gor nu lyder:

1.Vad �r arbetsf�rmedling med en persons anst�llningsform att g�ra?

2. Kan man inte jobba var man vill och i vilka former man vill (kan)?

3. Styr arbetsf�rmedlingen de flesta m�nniskors liv? Varf�r? �r man inte fri att leva sitt liv hur man vill?

Har ju l�st/h�rt mycket om arbetsf�rmedlingen.

Ska nu, n�r har lite tid �ver, g� dit, att fylla mina kunskapsluckor. S�ga att jag beh�ver arbete och se vad h�nder.

Men - som man f�rst�r, kan man pl�tsligt bli kedjad vid arbetsf�rmedlingen och �r inte l�ngre en fri m�nniska? Eller?

Finns de n�gra risker att g� dit? Hur kan arbetsf�rmedlingen ha s�n makt �ver folk som medbloggaren beskrev?

Om det �r j�ttefarligt, s� sn�lla, varna mig i f�rv�g! Det finns n�stan inget som jag v�rdes�tter h�gre, �n friheten, oberoenden och integriteten!

Jag kan inte leva utan dessa grundl�ggande r�ttigheter.

Liksom bara tanke att jag blir ber�vad r�ttigheten att ha kvar mina gl�dlampor, och blir tvingad byta dom mot giftiga, h�lsofarliga och �gonskadande l�genergilampor g�r mig sjuk!

Hj�rtliga gratulationer p� f�delsedagen, Kurt "Fido"!

viivian — Wed, 21 Jan 2009 07:30:54 GMT

JA M� HAN LEVA, JA M� HAN LEVA, JA M� HAN LEVA...

UTI HUNDRADE �R!

GRATULERAR!

Lite Egyptisk visdom.

viivian — Tue, 20 Jan 2009 20:53:13 GMT

F�lj ditt hj�rta s� l�nge du lever. Beg� inga �verdrifter i
f�rh�llande till f�reskrifterna. F�rkorta inte den tid d� du
f�ljer ditt hj�rta. Att sl�sa bort den tid d� hj�rtat handlar
�r en styggelse f�r livskraften. Anv�nd inte din dagliga
handling till att i �verm�tt ta hand om ditt hus. D� n�got
intr�ffar, f�lj ditt hj�rta. Det som sker kommer inte gagna
den slarvige.

Ptah-hotep

Obamakopia fr�n Indonesien.

viivian — Tue, 20 Jan 2009 20:52:52 GMT

Vi har alla v�r kopia n�gonstans i v�rlden, brukar man p�st�.

Om Obamas "kopia" har ni v�l h�rt? I alla fall i dagens �ra kan man ju s�tta den i bloggen.

Kopian heter Ilham Anasi och �r tidningsfotograg i Indonesien. Likheten med USA�s 44. president �r sl�ende.

P� grund av detta har Anasi kunnat b�rja jobba som Obamas imitat�r och hans inkomster �r betydligt v�xt.

Fr�n tidernas begynnelse har makthavare, s�rskild diktatoriska s�dana, anv�nt sig av dubbelg�ngare. Vi f�r v�l se, dyker det upp andra Obamakopior, Det skulle ju bespara mycket resande och on�dig ringflackande, att anv�nda sig av deras tj�nster.

Ha det s� bra o lycka till med egna kopior! De finns d�r ute! Vi h�rs!

Al Qaeda d�r av pestsmitta - �r det verkligen sant????

viivian — Tue, 20 Jan 2009 07:56:22 GMT

M�ste bara skriva n�gra r�der till.

Rolig �r det ju inte, det �r aldrig rolig n�r sjukdomar h�rjar och m�nniskor d�r, inte att tala om smittorisken och utbredningen, men...

Det p�st�s att bland terrorister i Al Qaeda sprider sig en fruktansv�rt pestsmitta. Vet inte namnet p� svenska, men det f�rorsakas av bakteien Yersinia pestis, och minst 40 terrorister har blivit sjuka av den.

Vid den formen av pesten svullnar och ruttnar lymfk�rtlar och d�der kommer snabt.

Dessa bakterier har hittats i Nord-Afrika, i Algeriet, skriver The Sun.

Algeriska milit�rer hittade personen, som hade d�tt av pesten vid en bilv�g. Man identificierade den d�de som medlem i terrororganisationen.

Efter obekr�ftade uppgifter �r pesten spridit sig bland olika grupper som har f�rbindelser med Al Qaeda och m�jligen har den spridit sig tom till Afganistan.

Algerisk milit�rrepresentant f�rklarade, att terrorister saknar mediciner mot pesten.

Pesten �r ytters farlig f�r m�nniskor, men samt f�r djur.

Pesten sprider till m�nniskor med hj�lp av loppor, gnagare och redan smittade. D�den f�r smittade kommer mycket snabbt...

Galghumor: Har Gud i sista minuten uppfylld Busch b�ner?

Vad kan man s�ga? Hellre lider jag under l�genergilampor �n ser pesten sprida sig!

Vi h�rs!

Bye - Bye Busch, ha det s� bra!

viivian — Tue, 20 Jan 2009 06:17:15 GMT

Om rysk rubelhunger och stormaktsambitioner.

viivian — Mon, 19 Jan 2009 15:16:17 GMT

H�r kommer en lite sen svar till Expressen ledarsidan den 09.01.09. "Mer rubelhunger �n rysk imperialism".

Oavsett att h�ller med med de flesta �sikter i ledaren, har jag best�mda inv�ndningar mot huvudtesen, som �r beklagig underdrift, tycker jag.

Att Ryssland �r girig, �r r�tt. Men att bokom gaskriget ligger bara rubelhunger, �r fel.

P�st�enden faller i sin egen grepp - det finns �nnu ingen alternativ f�r rysk gas i Europa och Ryssland kan diktera priser i hj�rtats lust.

I Svenska tidningar har varit kanska lite om kriget i Georgien. Men det var ingen bagatell. Gaskonflikten med Ukraina var rena h�mnden fr�n rysk sida. I slutet av f�rra �ret hotade Medvedjev och Putin �ppet Ukraina, att de aldrig kommer att gl�mma Ukrainas st�d f�r Georgien, och Ukraina kan v�nta och se vad h�nder.

Ryssland betraktar b�de Ukraina och Georgien som tillh�rande i egen intressesf�ren. Att s�tta sig �ppet mot Ryssland, kostar. Till Ukraina kostade de Europas f�rtroende.

Vad �r just vad Ryssland vill och vad kan inte underskattas. Ryssland vill inte, att Ukraina ska g� med NATO. Detta �mnar han stoppa med alla medel.

Att Gazprom k�mpar med stora skulder, �r korrekt. Genom organiserande av gaskrisen i Europa fick Ryssland andra saken, vad han beh�ver, utan att erk�nna sina svagheter eller be om det - Tyska, Italienska och Franska gasf�retag ska nu bilda konsortium med Gazprom.

Men som jag skrev f�rut - Gazprom �r statlig monopolfirma, Europeiska gasf�retag privata akt�rer...Ni kan klura ut sj�lv, vad det kan inneb�ra. Korrupta europapolitiker �r bara f�rnamnet. Ryssland beh�ller sin dominans och f�r f�rska pengar fr�n Europa att uppfylla sina planer.

Tredje syftet med gaskonflikten var att skynda p� och visa n�dv�ndigheten med Nord Stream, ryska egna milit�rlinjen mitt i �stersj�n, som ska byggas med andras pengar.

Att neka ryska imperialistiska planer �r farlig, oavsett att de genomf�rs nu med modernare medel.

Ryssland �r nu best�mt, att anl�gga sina milit�rbaser till flottan i Libyen, Syrien och Jemen.

Det finns uppgifter, att Muammar Gaddafi erbj�jd f�r ryssar att anv�nda marina basen i Benghaz. Man har talat ocks� om hamnen i Tartus i Syrien, var det fanns sovjetisk bas i Kalla Krigets dagar.

Ryssland har just nu p� utlansk territorium bara en marin bas - i Sevastopol i sydliga Ukraina, i halv�n Krim. Kontraktet med Ukraina g�r ut �r 2017. Just nu vill Ukraina inte f�rl�nga kontraktet.

Och tror n�gon verkligen �nnu, att gaskonflikten beror bara p� profithunger?

Jag m�ste bek�nna, att �r imponerad fr�n den helt nya s�ttet, hur Ryssland flyttar fram sina positioner. Liksom med demokratiska medel? S� att andra l�nder jobbar och investerar f�r ryska planers uppfyllande?

Ryssland har kvar sina planer, var s� s�kert. Man kan samarbeta med Ryssland bara med �ppna �gon, inte l�ta sig luras. Det �r bra f�r b�da parter och i f�rl�ngningen f�r v�rldsfreden.

Men om gl�dlampsf�rbud har jag inte h�rt fr�n Ryssland. Ngt att ta efter? Vi h�rs!

Putin varnar att ha f�r stora f�rhoppningar p� Obama.

viivian — Mon, 19 Jan 2009 09:29:15 GMT

Vladimir Putin �r en omt�nksam man.

Han varnade f�r att ha f�r stora f�rv�ntningar f�r tilltr�dande presidenten Barack Obama

"Jag �r djupt �vertygad, att st�rsta besvikelser f�ds fr�n stora f�rhoppningar", sa han.

Han pekade diskret, att nationella intressen av USA f�r�ndras inte s� snabbt.

" Vi har f�ljt valkampanjen i USA med stor uppm�rksamhet och har sett och h�rt om positiva tecken ang�ende USA Rysslandpolitik", sa Putin till journalister i Dresden. "M�ste nu se, hur ska den st�mma med verkligheten"

Putin p�pekade p� Obamas st�ndpunkter vad g�ller USA�s planer att installera delar av raketskyddssystemet i �st Europa samt NATO�s bredning med Ukraina och Georgien.

Ukraina och Georgien tillh�r som han p�pekade, Rysslands intressesf�ren.

Enlig Putin har Ryssland och USA mycket gemensamt i fr�gor som ber�r begr�nsningen av milit�rkappl�pningen i Mellan�sten och i Iran, samt f�rhindrandet av bredningen av k�rnvapen.

Enlig m�nga observat�rer hade John McCains seger i presidentvalet varit f�r Ryssland mycket bekv�mare �n valet av Obama. Med McCain hade f�rh�llanden mellan de tv� stater varit enkla och f�rst�eliga. Obamas uppf�rande i internationella arenan �r �nnu mysterium f�r Ryssland och orsakar m�nga fr�gor.

Att Ryssland siktar igen att bli en politiskt stormakt, finns det ingen tvivel om.

Ha en ljus och varm dag med er sista gl�dlampor! Vi h�rs!

En flygande bil fr�n USA!

viivian — Sun, 18 Jan 2009 16:49:52 GMT

Hej igen alla v�nner! Har nu inte varit inne i Expressen eller p� bloggen 3 dagar, lite l�skigt var det att logga in igen!

Man b�rjar verkligen t�nka, hur l�tt det �r att bara f�rsvinna, f�rlora alla sina nuvunna v�nner, som har blivit lite som en familj.

Bara en inloggning borta.

Men eftersom jag iaf �r nu inloggad igen, och ska strax bes�ka er, passar det inte att b�rja med gn�ll f�rst. D�rav en glad nyhet!

Ni undrar s�kert, vad �r det f�r en underlig maskin p� bilden.

Detta �r en tv�sitsig flygande bil med namnet Terrafugia Transition.

Tillverkad i USA och kommer att provflyga i n�sta m�nad. F�rvandlingen fr�n flygplan till bil tar bara 15 secunder.

Carl Dietrich, chef f�r Terrafugia, i Californien, s�ger att vingar viker ihop automatiskt och hela maskinen �r i en stycke.

De var NASA ingenj�rer, som satt ihop bilen. Med full tank kan maskinen flyga 800 km med hastigheten 185 km/h

Enlig Dietrich ska priset p� maskinen bli ca 200 000 USD, och man har redan 40 best�llningar.

Det k�nns, att bilarna verkligen b�rjar flyga snart. Hade ju viss tid sedan en annan bild om en annan s�dan inne i bloggen

Undrar bara, experimenterar ingen med zepelinare l�ngre? Det skulle ju g�, att undvika katastrofer som med Hindenburg, med ny teknik, och milj�v�nligare skulle de ocksa vara.

F�r �vrigt �r jag fortvarande mot l�genergilampor! Vi h�rs!

Civiliserade m�nniskor startar inte krig och d�dar varandra!

viivian — Thu, 15 Jan 2009 13:19:08 GMT

Jag tror att med kriget i Gaza �r n�got h�nt. Med oss.

Pl�tslig b�rjar ALLA bry sig om d�dandet. ALLA �r illa ber�rda.

INGEN vet l�sningen till el�ndet. ALLA k�nner sig maktl�sa och uppgivna.

Vilken part i konflikten man st�djer, �r inte viktigt. Det beror vem man �r, hur mycket man vet och vilkas lidanden st�r n�rmast.

Det har varit krig f�rut i n�rhistorien, p�g�r fortvarande. Med betydligt mera offer och betydligt mindre uppm�rksamhet.

Men Gaza �r �ppnat v�ra �gonen till sist, t�rs jag p�st�. N�got har h�nt. F�rsta g�ngen l�ser man om avsky f�r d�dandet som s�nt. Det �r sv�rare och sv�rare att �vertyga folk, att det �r n�dv�ndig ont och varje land har r�tt att f�rsvara sig. Vi vill helt enkelt inte l�ngre se d�dandet. Vi b�rjar strunta i politiska f�rklaringar och undanflykter.

D�dandet �r d�dandet. Punkt slut.

Krig och agressivitet ligger i v�ra gener. Betydligt �ldre �n Homo Sapiens som art. Hela m�nskligheten historia �r varit en karusell - str�van att komma ifr�n v�ra djuriska gener och bygga upp ngt finare, anv�nda v�ra hj�rnceller ist�llet; och snabb tillbakag�ng till djuriskheter igen, civilisationernas uppg�ng och fall.

Efter F�rsta VK trodde vi, att blivit klokare o ngt s�nt aldrig h�nder igen. Efter Andra VK likadant. Men det �r aldrig upph�rt! I sista tiden �r egentligen allt blivit v�rre igen.

Mitt i Europa stoppade samma folkgruppens medlemmar, som talar samma spr�k, bara med olika trosinriktningar, varandra i koncentationsl�gren, massv�ldt�g kvinnor och d�dade alla oliktroende. Bara lite �ver 10 �r sedan. Tjetjeniens folk �r tillintetgjorts. I Afrika ser vi p� n�r folk klubbar ih�l varandra i hj�rtats lust. Osv, osv, osv...

Det var skr�mmande att h�ra USA�s president tala, att de �r i krig med Irak, med fienden. Vilken fiende? N�r man tagit bort Saddams regimen, var bara folket kvar. Att f�ra krig mot en folk, varf�r? Det g�r ju inte, du kan bara d�da alla, n�r ressursser �r tillr�kliga.

Jag har en id�.

Kan det inte vara m�jligt, att komma �verens om f�ljande i v�rlden:

Alla l�nder, som tror att de �r civiliserade och n�gorlunda n�jda med sina gr�nser, slutar pakten med varandra. Att aldrig anv�nda v�ld mot varandra.

N�r n�gon bruter mot detta, kan �vriga l�nders samlade "fredsarm�" g� in och straffa f�rbrytaren. Detta kan skr�mma olika terroristgrupper eller galna ledare som lyckats f� makten och id�n om v�rldsherrev�lden igen.

L�nder, som vill inte g� med, kan sl� ih�l varandra s� mycket som de �nskar.

Det skulle vara m�jligt, att l�nder, som tvistar om gr�nser, kan v�nda sig till den riktiga nya FN att f� riktig hj�lp och f�rmedling.

(Men de gamla gr�nser som f�rskr�ckliga ex p� koloniala f�rdelningen �r annan femma, som beh�ver en separat probleml�sning)

Ingen land i f�reningen kan ocks� inte anfalla tredje l�nder, som �r inte med. Den skulle utesluta landet fr�n gemenskapen. �r d� urs�kt olja eller gas. Eller �nskan att f�r�ndra maktf�rh�llander i andra delen av v�rlden.

Att det finns redan? NATO och FN? Det �r inte precis samma sak, som livet �r visat.

Huvudprincipen i min id� �r, att civiliserade m�nniskor startar inte krig. D�dar inte.

Ha en fredlig dag, g� inte till handgripligheter tom mot l�genergilampor! Vi h�rs!