Älsklingar... Små snuttisar.....


Just for you, Singla presenting, very special prize only for you...


SALONGSINGLA.SE


Läs! Kommentera! MEJLA! Tyck till! Sprid länken! Spamma nätet, ja go wild för sjutton, här finns inget att spara på. Salong Singla är här och nu jädrar händer det grejer! Iiiiiiiiiiiiiiiiiih! ;D

Friends and family, we've gathered here to....


Idag gör vi det. Idag flyttar vi blogg. Det är fredag så det passar bra. Det är fredag och dags för  nystart. Håll utkik, för under dagen postar jag nya adressen! :)

Kyssar!

Var hos psykologen idag igen, företagshälsovård that is. Han vill sjukskriva mig och har bokat in mig hos en läkare. Var väl själva fan.

Tur att jag har vänner (två är i skrivande stund på väg över hit). Och tur att jag har mitt nya webbprojekt. Kreativitet är en räddning för mig. Plus att nya sajten ju kommer bli en sån smashing hit så det är fan inte sant. :) Jag kommer kanske kunna säga upp mig o skriva på heltid istället. Det hade passat mig. Mitt mål är att vara med i Fråga Olle innan år 2010 har tagit slut. Om programmet finns kvar då :)

Ey, kan jag inte få lite hjälp? Tänkte flytta över mina godbitar, alltså mina bästa inlägg, men jag har ingen aning om vad ni tycker... kan inte nån manisk jäkel mejla förslag på godbitar t mig m länk o allt så fixar jag det i ett litet kick :) 

Jag skojar inte med er. Jag jobbar. På riktigt. Med den nya bloggen alltså. Vilken nytändning det här var, det kommer bli riktigt riktigt bra :) Jag har till och med kopplat in min 19tums-plattskärm och det trådlösa tangentbordet och musen för att riktigt kunna arbeta.

Den här bloggen kommer nog vara rätt sorgligt uppdaterad tills den nya är klar, men oroa er inte, det kommer bli snart! Jag bara för över texter nu och finlirar. Skalet är klart! Så... förbered er på att byta ut era bokmärken, och gnugga kommentarsknölarna och skrivfingrarna nu, för på Singlas nya blogg är era tankar och inlägg halva innehållet. Vi skapar vårt hang out ihop. Tänkte jag :)

Nå. Arbetet går framåt. Jag har köpt en .se domän. Jag har köpt plats på webbhotell. Jag har kopplat dem samman, så min nya sajt ligger UTE i detta nu..... Och jag har provisoriskt valt en wordpress-mall så arbetet kan börja....

I nuläget är det enda jag har tänkt flytta över Fråga Singla-kategorin, i textform alltså. Tips till Singlar kommer i en eller annan form hänga med, men förmodligen inte som bloggkategori, utan som en fast sida med tipsen på rad. Böcker, filmer, sexleksaker, länkar... :)

The rules vet jag inte hur jag skall göra med.... Mycket klokt är inbäddat i den kategorin, men svårt att överföra på smidigt sätt...

Sen en sida med "ordspråk"/motton, alltså korta kloka meningar att hålla i bakhuvudet eller sätta upp på kylen. Best of Singla, liksom.

Sen kommer jag ju fortsätta blogga såklart om alla mina vanliga teman, men nu kunna tagga inläggen, så ni kan använda er av ett taggmoln istället för att nå mina visdomar ;)

Och sen hade det ju varit skoj med någon form av Gästskribent-funktion. Vissa av er som mejlat vill jag ju kunna följa upp och det är roligt om ni kan göra det själva, alltså skriva själva. Eller allmänt att alla kan skicka in berättelser och erfarenheter om vad ni varit med om i dejt/kärleks-väg, dela med er av era egna tips och råd :) Jaaa, en Kiss and Tell! Så skall det heta. Jag är ett GENI!

Och SJÄLVKLART; en avdelning för smicker. Muahahahaha. Det är viktigt :P


Nå, vad tror ni? Blir det bra? :) Nåt mer? En poll-funktion?

OK, OK, jag har ingen ANING om varför jag sitter och funderar på bröllop nu. 0_o. I blame the sjukskrivning. Men nu är det i alla fall vad jag gör. Jag har sagt rätt länge nu att jag vill ha ett vinterbröllop. Problemet är väl mest att det är ju inte mycket vinter att tala om längre i Svedala. Jag får åka upp till de frusna männen, eller nåt.

Jag vill ha en vit fantastisk lååång figursydd vit jacka, med pärlor och broderier, och så en stor liksom stel krage på. Som typ... Magica de Hex ;) Och så har jag tänkt mig en läcker figursydd röd bandlös klänning. Och röda glittriga skor. Som Lucy. Typ.

Och så mycket snö. Och så mycket ljus. Julgransbelysning i alla träd liksom. Och marschaller. Och facklor. Den stackars lilla snön som eventuellt finns kommer smälta. Jag vet till och med vilket slott (ja, SLOTT) jag vill göra det i.

Och  jag skall ha triljaaaarders gäster och ett gästabud sällan skådat. Massa god mat och dryck och uppträden och tal och helt ostelt skall det vara.

Och efter åker vi på lyxbröllopsresa i tre veckor till nåt snuskigt varmt och lyxigt ställe, all inclusive, och vi åker över jul och nyår så vi slipper den hetsen. Vi ligger nygifta på solstolar och dricker drinkar och gör inte mer än att pilla oss i naveln. (Eller ja, lite mer kanske man gör på sin bröllopsresa ;))


Intressant att man kan tänka sig hela sceneriet, men inte ens ha ett gemål. Well, consider this a kontaktannons då. Låter det som ett skojsigt bröllop? Vacker brud? Let me know ;)

Hon gör vad som krävs. She's got it. En riktig vän. En genomförare. En person som vet vad som krävs när bajset träffar fläkten. En fyr på stormande hav. En kvinna med oanade talanger. Ett jävlaranamma och en livboj. En kvinna som inte bangar att ringa och väcka en sjukskriven Singla med de glada nyheterna. Och ja, för dessa nyheter får man ringa vilken tid på dygnet som helst.


Vi skall ut på vägarna. Vi skall ha på oss glittriga glammiga klänningar. Vi skall skåla i skumpa. Och vi skall njuuuuuuuuuta!


Detta kommer att bli en bra dag. Det kommer att bli en bra dag, för inga dåliga dagar börjar så här fantastiskt. Nu skall jag dricka kaffe och återigen försöka väcka min bror, som då inte väcktes av så goda nyheter som The Guru kom med, utan Singla skrålandes med falsk stämma för full hals: Goooooomorron, goMORRON, hör fåglar sjunga glatt, gomorron gomorron till EEEEEEEEEEEEEEEEER.

Han har vänt sig om i soffan.


Men ingen får vända ryggen till en så här bra fredag.


...Goooooooooomorron, goMORRON!

... och redan får han mig att bryta ihop av skratt. Han, min bror alltså. Min bästaste bögbror :)

Redan på stationen kläckte han den klockrena kommentaren:
- "Men.. du ser ju inte så jävla fet ut"

Nähepp :)

På väg till Konsum ville han diskutera det underliga i att chips är så onyttiga.

"Jag menar... det är ju faktiskt bara 300 gram potatis i en påse. Och det är ju inte så mycket, eller hur?"

Slutligen när vi mötte min medelålders straightlooking böggranne i dörren på väg in och jag påtalade dennes bögighet (när vi kommit utom hörhåll):

"Det såg jag direkt"
Singla: Ah men hur FAN kan du se det?
Bror: "Men vadå, det var ju uppenbart. Med hunden och allt."
Singla: "Ja, vadå? Vadå hunden och allt?"
Bror: *irriterat* "Men allvarligt, hur många heterokillar har en dalmatin???
Singla: .... (stum)
Bror fortsätter: "Heterokillar har schäfrar och labradorer och sånt. Inte dalmatiner.



Ni förstår att en Singla vrider sig av skratt.


Senare ikväll börjar arbetet med Singlas nya sajt. Jag har bestämt namnet. Det är ledigt. Och riktigt riktigt bra.

Ni kommer att känna er som hemma, det kan jag lova. Bara ni har tålamod med att det tar lite tid för vissa grejer att komma på plats och layout och så. Men jag menar, har ni stått ut med Expressen så länge så skall ni nog klara wordpress. Och jag lovar, ALLA kommer få kommentera UTAN att vara registrerade :)

Mannen M kom förbi med lunch. Och säsong 1 av SATC. Och av Prison Break. "Om du skulle behöva lite testosteron."

Testosteron needed, yes sir. UGH! ;)

Känns bättre nu.

0_o. Såååå sant. Kolla mitt november horoskop. Som att läsa ur min inre dagbok. Förutom att jag inte vet VAD det är jag skall GÖRA?!?!

For November 2008: At last - a question mark in your work and/or health sector is finally clarified early this month. You know where you're going and have a pretty good idea what lies ahead. This transition will be better for you in so many ways, starting with your peace of mind and overall sense of wellbeing. God knows you tried very hard to fit into another's projections and expectations. As it turns out, however, you started to feel schizoid from trying to cover every new desire, obsession and delusion that another tossed out. And now, you have the courage to speak aloud what you've kept inside for ages.

Obviously, it's time to move on. Sure, you had glimmers that this moment would come in the past, but pushed them aside because you didn't want to let anyone down. You allowed yourself to be talked into the myth that a particular ship of state could remain sailing sturdily in the same rough seas, despite all the holes in its hull. So you kept hollering, "The ship is sound. Stay the course!" Now you know better. Now you can admit your misgivings and separate yourself from old strategies that were, at best, flimsy band-aids. You needed a change - and now you've got a great opportunity to make that smart, rewarding shift.

The planets encourage a fresh, bold start that emphasizes creative and personal freedom. Break away from the pacifier and security blanket that didn't work, and carve a new path through what once seemed to be an impermeable mountain. Not only will this be easier than you thought (thanks to fabulous support, colleagues and contacts), it will also be far more rewarding and enjoyable. As you know, the environment has a dramatic impact on you. Each time you improve your environment, you improve other aspects of your life, as well. From the 13th onward, anticipate enormous fresh starts. It's as if you're building a new foundation or home, brick by brick - only this time, it's being done to your specs, not someone else's. You're tired of biting your tongue and compromising your dreams. November reconnects you and your passionate ideals.



Ja, men VAD är det jag skall göra istället???

Boken? Webbplatsen? Söderhavsö?????

OK, här varnas för klagovisa. Jag måste få det ur mitt system och den här kanalen är guld värd.

Singla är hemma från jobbet idag. Eller ja, Singla är egentligen inte så mycket hemma från jobbet. Singla har packat väskorna och dragit på en lyxkryssning. Hon ligger just nu och guppar utanför en söderhavsö med en drink i ena handen och en karl i den andra. Då och då skickar hon vykort och frågar var i hilvede jag blev av, och jag svarar att jag måste reda ut liksom livsruljangsen, och då skrattar hon åt mig och tycker att jag är en prutt, då kallar jag henne oansvarig och då... Ptja ni ser. Jag är one step away from full blown schizofrenia 0_o

Kontentan är iaf att jag genomlider en viss identitetskris. Kontentan är att jag för första gången i mitt långa överpresterande arbetsliv tagit en time out.

Jag. Orkar. Inte. Gå. Till. Jobbet.

Orkar inte. Det är slut bara. Kaputt. Finns ingen energi kvar. Igår tömde jag mig ännu en gång i en konflikt med El Diablo El Bossos och trodde väl att det skulle finnas lite kraft i reserv, som det ju alltid har gjort. Men se på fan, det gjorde det inte. Det är slut.

Det betyder inte att livet är slut eller att detta är en katastrof. Men när en människa blir tillräckligt pressad så blir hon desperat. Vi kan väl säga att jag närmade mig El Diablos beteende där på slutet. Blev själv irrationell. Högg där jag kom åt. Käbblade om småsaker. Eller ja, inte så värst farligt egentligen, men farligt för att vara jag. Jag tar egentligen inte kliv bort från den professionella banan, för jag lider av ENORMA tyckommig-komplex, jag är livrädd för konflikter och jag mår som allra bäst när alla, och allra helst chefen, killar mig under hakan och kallar mig det nya stjärnskottet. Men inte till vilket pris som helst. Jag vill gärna kunna se mig själv i spegeln och jag är naiv nog att leva under devisen att ärlighet varar längst, och att ärlighet dessutom är det ENDA sättet att lösa en konflikt. Professionellt som privat. Sen så måste väl inte ALLT sägas, jisses, jag är ju inte tokig. Jag kallar henne inte DITT JÄVLA PSYKFALL, t ex.

Jag är inte det nya stjärnskottet längre, skall jag be om att få tala om. Här killas inga hakor. Chefens sista ord var:

 - Sen så tycker jag att du skall TÄNKA PÅ, att det bästa sättet att MERITERA sig här, är att fokusera på ARBETET.


Jahopp. Let´s kiss my promotion good bye and wave it off with white ribbons and butterflies. Tata, now! Inte bara my promotion egentligen, den har jag släppt själv, kommer ju dra så fort jag får ett annat jobb så varför ta mig an ett stort viktigt uppdrag som jag faktiskt bryr  mig om? Bättre att nån annan som tänker stanna på arbetsplatsen får den tjänsten, för den goda sakens skull. Det som oroar mig nu är utebliven löneutveckling och att hon stryper min tjänst. Could happen. Har ett vik på 50% som går ut snart.

Och det som sägs i hennes uttalande är ju egentligen att sluta tjafsa skitunge, du gräver din egen grop. Och runt mig sitter kollegorna med i princip samma åsikter om chefsskapet som jag, om inte värre, och tittar tyst ner i bordet.

Story of my life. Vet inte hur många gånger jag skickats in till rektorn för att jag tagit på mig klassens klagomål och gjort mig till talesperson, i tron att de tar rygg.

Folk tar inte rygg. De kliar sina egna.

Nu skall jag klia min, en liten stund i varje fall.

Ptja, vi vet ju alla vilken blogg som är årets gayblogg iaf :)

Och så vill jag pusha för Beautiful Business Award också. Vi alla känner väl nån kickass kvinnlig företagsutvecklare som skulle behöva en liten push framåt? Come on, nominera nu era älsklingsföretagare och ge dem en liten stund i rampljuset. :)

Det är ju det minsta vi kan göra i juletider och allt.

OK, sorry för den här versionen, men ibland är det ju så att en viss sång säger precis det man själv vill säga, och då får vi hålla till godo med kackig Youtube-version. Ni får väl olaga er och tanka ner den om ni vill förstå er Singla fullt ut. ;)


Alternativt ställa er i skogen och skrika och sparka på en igelkott. Det ger nog typ samma resultat 0_o

Hörrni ni, nu har ni varit tysta alldeles för länge.

Vad tycker ni att adressen till min nya sajt skall vara?
Vilka kategorier skall jag ha? Några särskilda önskemål?
Nåt som saknas? Nåt jag borde ha mindre av? Nåt jag borde ha mer av?
Layout-önskemål? Gästskribenter? Krönikörer? Fler rådgivare? Tips om nåt speciellt? Böcker? Filmer? Sajter? Eller mer av Singlas ljuvliga liv?

Dig in, för till helgen byggs det om och flyttas! Det blir en RIKTIG Singla-sajt! Jag skall bygga ett SINGELMECKA! En varm fluffig plats där vi alla kan känna oss som hemma och sjunka ner i bubblor och glitter :) Men för att göra det behöver jag faktiskt er hjälp, så nu får ni önska. Se det som en önskelista till jul :)

(Jag har kontaktat Expressen två ggr och frågat om de vill ha lite mer av Singla på sajten, men jag får inte ens ett svar, och när man ignorerar Singla blir hon sur och drar.)

Ni anar inte vilken fröjd att det äntligen trillar in pengar. Jag har fullständigt gått loss på min ekonomi den här månaden, så det var inte mer än rätt. Förhoppningsvis kan jag komma i fas typ till nästa år eller nåt.

Jag tänker på det här med finanskrisen... Eftersom jag inte har några vidare pengar på banken så påverkar inte krisen min ekonomi. Det enda är att min stackars lilla pensionsslant minskat med 50%, men so?, hälften av nästan ingenting är fortfarande nästan ingenting :P

Och mitt långsiktiga sparande (som bankhäxan tvingade mig starta när jag gick dit och bad om bostadslån och hon flinade åt min begäran då jag inte har en spänn på banken och inga tillgångar) sitter i SUPEREXTRAMEGATRYGG-fonder och har gått upp fem spänn el nåt :D Woohoo!


Mindre pengar, mindre bekymmer, på nåt sätt.

Men ändå gör det mig nervös. Läser tips och råd på DN Ekonomi och får höra att nu skall man egentligen ha pengarna på SPARKONTO och inte i fonder. Jaha. Men vad i helsicke är skillnaden då? Jag TRODDE att jag öppnade ett sparkonto, men hon började härja om trygghetsnivåer hit och dit. Och nu inser jag att jag kan inte hålla på och tokspara varje månad eftersom min hyra gick upp nästan 3000 och jag behöver ju mina pengar till att köpa livsnödvändiga saker. Som köksbord. Det är väl inte en 27-årig kvinna värdigt att äta på ett skrivbord från IKEA med vita billiga plaststolar till?

Men nu sitter lilla sparslanten i fonder och jag fattar ingenting. (Vi talar inte om mer än ett par tusen kronor, så tro nu inte att Singla är ett ekonomiskt kap. Det är allt jag har.) Skall de sitta kvar där? Skall jag minska pengen som jag köper fonder för varje månad och öka pengen som jag sparar och använda sparpengen till köksbord men låta fonden sitta och gutta? Och vad är det för skillnad på fondsparandet och pensionssparandet? Är inte det typ samma sak? Varför skall bankerna äta upp den lilla slant man sparar, finns det inget ställe man kan sätta pengarna på där de iaf inte MINSKAR? Det är allt jag begär, jag behöver inga aktievinster el göra stora kap, jag fattar ju ändå ingenting av den där marknaden så några såna ambitioner har jag aldrig haft.

Singla är jätteförvirrad.


Men glad för löning :)

Horoskop för veckan:
Det är något med din personlighet som folk inte kan låta bli att bli förälskade i. Du får dem att vilja hjälpa dig på alla tänkbara sätt. Det är en användbar talang den här veckan, för du behöver ha ett team på plats för att din plan ska kunna fungera. På torsdag har du en rent gudomlig timing och dessutom har du tur i kärlek.

/dagenshoroskop.nu

Ni ser :) Önskar jag kunde lägga vantarna på den där planen bara! Tittade på Da Vinci-koden igår och lyckades i vanlig ordning inte med mer än att skrämma upp mig själv. Av filmen fattade jag ingenting. Vem var ond och vem var god?! Hur kom gubben ur bakluckan? Vad gjorde biskopen med pengarna?! Suck. Det här med planer är uppenbarligen inte min grej, så tur jag har ett team.


Min plan var ju eg att få ett nytt jobb, men när en vecka har gått sen intervju och ingen har hört av sig om en ny intervju så börjar det se mörkt ut. Både jag och The Guru går i väntans tider. Som äggsjuka hönor kretsar vi kring varandra och ringer var tredje timme.

....Har du.... har du hört nåt?
....Nä....
... Har du?


Som om den andra inte skulle kasta sig på telefonen och vråla utgången. ;)

Vilken helg... Enormt känslomässigt, ekonomiskt och fysiskt utmattande. Jag är heeeelt slut!

I fredags var jag ju ute med Astrid och det var riktigt jädra roligt, som det alltid är med henne, och som vanligt var vi båda ledsna att vi inte bor i samma stad. Vi funkar så väl ihop. Vissa vänner dömer inte, det är som en dragkedja liksom, att det bara funkar och man kan vara sig själv och veta att det är bra.

Men samtidigt så lyckades jag med den kvällen, och har uppenbarligen lyckats med det innan, att såra min älskade MFH rejält. Jag har haft mitt huvud i min egen röv i alltför hög utsträckning och det var så jävla skönt, och smärtsamt naturligtvis, när han drog ut det därifrån igår och ifrågasatte mig.

Jag har inte kopplat upp mot honom och hans sätt att säga till mig "finns här för mig nu". Och det är inte okej, mellan vänner. Tack och lov verbaliserade han det för mig och sedan spenderade vi hela kvällen och halva natten med att skämma bort oss själva och praaaata.

Jag kommer nog aldrig bli en väns riddare på den vita springaren. Det är inte Singlas stil att göra uttryckningar. Jag har tyvärr sprungit på den pumpen och sårat mig själv för mycket i processen tidigare. Men något jag kan göra och är bra på, är att tålamodigt och uthålligt finnas kvar. Det mesta kan sägas och göras. Jag älskar ändå. Men den tysta kärleken kanske inte alltid når fram, vilket jag nu insett. Ibland måste det sättas action bakom orden.

Jag vill så gärna finnas där för alla, hela tiden. Det vill vi väl alla. Jag har turen att ha så fantastiskt fina vänner som ställer upp på mig på alla sätt och vis. Och jag VILL göra detsamma tillbaka.

Problemet är bara att jag börjar känna mig så tom, utpumpad och matt. Jag öppnar locket och ropar på trupperna men hör bara mitt eget eko. Typ. "Du, vi har fortfarande fullt upp med att reda ut förra årets panikande och har inte ens börjat med 2008" säger ett litet surt troll som tittar fram bakom sophögen.


Jag trodde fan aldrig jag skulle säga det, men jag längtar hem till Hålan.  Jag har inte startat om på så länge. Det går i 180 och snurrar på, jobbsök och intervjuer och personalmöten och kärlek och vänner och familj och ett vackert hem och en givande fritid och raka benen för i helsicke.

Frågan är för vem det görs.

En vecka. I en stuga. Ingen dator, ingen mobil. Soffa. Filt. Tända ljus. God bok. Promenader. Andas. Gud, vad jag hade behövt det.

Gomoooorrrooooooon! Visst var det väl länge sedan vi fick höra Singlas fredagstjut?

Wooooooooooooooooooooooohooooooooooooooo! :D :D :D



Det är fredag och frisör Astrid kommer till stan. Vi skall mötas upp ute senare, först skulle hon göra nåt frisörigt, typ stajla en kändis och åka helikopter eller vad det kan ha varit. Men sen, o ljuva tider, så är det vi som möts upp! Det ger mig tid att åka hem emellan och göra mig vacker :)

Goodie.


Och vet ni, idag skall jag luncha med Miss Journalist, en asmysig snäcka jag blev presenterad för av Restaurant Hot Shot för ett år sen typ, men mina försök till att bli kompis har inte gått så bra. Ni vet hur det är. Men  nu hörde hon av sig till mig och ville ses, och sällan har jag blivit så lycklig av ett litet sms. Och en tjej i kören hörde av sig och vill gå på spelning med Singla. Ni ser. Det tar sig. I can feel it. Det är fredag.

... att jag lever :)

... att biljetterna till melodifestivalen redan är slut :(

... att rödvin är gott och goda vänner är godare

... att MFH aldrig kommer att överträffas av någon annan så det är lika bra jag ger upp...

Get this: Söndag. MFH kommer över. Hämtar en balja. Med varmt vatten i. En handduk. Oljor och krämer. Och utbrister fotbad till Singla!

Eller varför inte denna.
Det är måndag. Singla är ett vrak och på väg hem från jobbet vid sjutiden (mmm, fick jobba över). Går till närlivs och köper knäckebröd till middag. Snubblar in i lägenheten och håller på att dö när jag hör att jag glömt stänga av musiken samt lämnat värmeljus tända! Men hur i helsicke har de kunnat stå och brinna en hel dag? Är jag sjuk? Borde jag läggas in?? Ja, ni anar inte vilka wackotankar som hinner gå genom en Singlas huvud. Innan MFH studsar ut i hallen.


 - Russian wife, very good russian wife. How was your day honey?
säger han med rysk accent.

Och han har alltså tagit sin in i min lya (med nycklar han fått av mig) och ställt sig och lagat jävla mat och köpt vackra rosa liljor och rosa skumpa och rosa blommiga glittriga servetthållare till de rosa servetterna!! En regnig måndag... för att Singla lät så trött i telefonen tidigare på dagen.


Fucking unbelievable. Singla är så BORTSKÄMD!!


Aj don't need no man ;)



Har msn-coachat en tjej idag som skrev nåt så fint. Att när Singla blir stor kommer jag bli professor i Livet, för jag är så klok :)


I know! :)


Vi hörs imorron snäckor, Singla är slutkörd. Var hos Mannen M och fick massage, rödvin och goda ostar igår och det blev seeeent. Pust. Jobbigt med så fina män :)

Puss!

Hej, mina små sweetnesses. Singla har en hemmahelg. En brunstig frustig hemmahelg. Gårdagens övningar lämnade mig med nästintill frossa. Jo. Av olika skäl. Det var superkul att ragga på brudar och att lära mig: hur det är på andra sidan staketet (superlätt, bara fråga Singla, jag reder ut det åt er), hur förutsägbara kvinnor är, hur lätta kvinnor är att manipulera, hur väl vi svarar på förolämpningar, hur mycket weirdos det finns därute samt att Singla själv månne är det största weirdot av alla som faktiskt internetraggar åt ett x.

Jag hade överlämning idag av hans konto. Han får ta över det där själv. En styck Dagislena on the table, jag menar vilken man kan begära mer? Nu är det dags för MIG att ta tag i mitt dejtingliv, jisses.


Innan man tar tag i dejtinglivet är det dock vissa saker som måste åtgärdas. MFH ringde i morse, och jag började faktiskt gråta lite när han sa att han älskar mig. Det var så länge sedan jag fick höra det. Så jag bad honom att säga det igen. Och så grät jag lite till. Och efter att han skrattat så han nästan pissade på sig över att The Almighty Singla spenderat fyra timmar åt att ragga åt en karl som sargade hennes hjärta, så erbjöd han sig att komma över för att rädda det som räddas kunde. Och det gjorde han.


Vi har shoppat. På kredit :D Eller ja, hälften har MFH shoppat. Han hade en surprise åt mig. Nya gardiner!! Och efter att han satt upp dem och fixat och sagt "lita på mig" 118 gånger så bar det av till shopping market igen.

Ungefär så här bidde det



Rosa duk till bord och nya härliga rosa och cerisa blommor.






Nya gardiner i lila och rosa över hela längan.





Fönster i sovrum. Ny gardin i guldtaft, vilket kanske inte syns. Men ändock. Riktigt fancy. Och så dekorationslampan såklart, ett härligt glittrigt pärligt käääärlekshjärta. Do me :D


Eller kan du prova att wanna doa mig efter detta... Välkommen in till Singlas lilla näste.... Hehehehe....






Ni ser. Mission completed. Som man hinner på en lördag. Nu skall jag se om det finns några män tillgängliga på nätet att skrämma livet ur.


Alternativt gutta ner mig med påse ostbågar och Tracys hämnd, vilket var MFH:s rekommendation. Har inte bestämt mig riktigt ännu...


Hur som helst hoppas jag att ni har en fantastisk lördag där ute!!!

HAHAHAHAAAAAAAAA. Jag hittade en dagislena åt honom. På allvar. Fler dagislenor åt folket! Asså hon är en dagislena på riktigt, ergo dagisfröken.


Shit, jag måste tagga ner... Det här kommer inte att sluta bra alls 0_o


Särskilt inte som karln ifråga (som jag raggar åt) finns tillgänglig för att bedöma mina insatser... Så det här slutar ju med att jag egentligen internetdejtar åt mig själv, vilket ger att jag borde öppna ett konto åt mig själv.

Hade glömt vilket proffs jag är. ;)

Så, nu jävlar blir det internetdejting, satan så skoj det är :) Men fortfarande, erkänn att det är kul, jag raggar åt karln och ett av de första riktiga nappen är en äkta dagislena... Kanske blir det dem. Den som lever får se.

Ok... nu blir det förvirrande här... Jag försöker kontakta tjejer som jag tror att HAN vill ligga med. Vad har jag att gå på? Jo, han ville ligga med mig. (Vem vill inte det?) Säger det nåt om smaken i övrigt? Är det Singla-tjejer vi är ute efter? Och om vi är det, HUR i HILVEDE skall DET gå till? Det finns lixom bara ett original...

Så istället väljer jag att gå lite på tjejer JAG kan tänka mig att ligga med. Vilket leder till att jag irriterar mig på att jag posar som man och inte kan förföra dem som kvinna (just nu). Jääädrigt svårt kan jag lova!


Och så vill jag också göra tydligt och klart för alla och envar att majoriteten av tjejerna där ute kan fan varken stava eller skriva. Jisses. Jag som trodde att karlarna låg illa till, men tjejerna verkar vara sämre däran. De stavar som krattor!! Vem vill ligga med någon som inte ens kan stava???



Jag vet en, hehe... Mitt alter ego för kvällen har inga sådana restriktioner. Fast han öppnar rätt ofta med en underliggande förolämpning.. Det gör ju tjejerna osäkra och tvingar dem att hämta mer. Som tickisempels ikväll öppnade jag med att en av tjejerna ser ut som en av de ensamma mammorna i förra säsongen, och hon NAPPADE?!?!?! WTF???


Jag hade bitchslappat den jäveln till tidernas ände. Men men, så är jag ju Singla också. :D

OK, snap back to reality. Mitt liv. Min intervju.

Alltså såhär. Det gick jäääävligt bra. Asschysst samtal, uppriktiga frågor, ärligt lyssnande, tydlig ambition att fatta vem jag är. Jag var helt frank mot dem. Och jag tror att det gick hem. Var sådär trevligt ni vet, samtalet var igång innan intervjun ens börjat, vi fattade varandra. Jag var snygg och självsäker och helt på att. Får se om jag går vidare till nästa sväng eller inte, men jag tror faktiskt det. Känns så.

Superbra dag. Förutom en sak... Hela NOLL av mina vänner tog med mig ut på en grattistillintervjunfyfanvadduärbra-drink. Det känns sådär. Nån borde fira med mig tycker jag, fira MIG.


Skarp kritik riktas härmed till alla i New Singlatown som inte prioriterar mig idag. The Guru undantaget, hon sitter på ett tåg. Men resten... fy SKÄMS på er!

0_o

Nu är det fullbordat. Profil skapad. Hans bild använd. Singlas knep in action. Jag är man under cover and I´m out to get U, muahahahaha :)

Kan bli en intressant lärdom för mig också detta, att se hur det är på andra sidan planket. Jag har aldrig testat att vara man på dejtsida förut. Däremot har jag provat att vara oskuld som vill vänta tills jag gifter mig och vojne vojne, blev jag uppvaktad or WHAT?!?!

Fint och tragiskt på samma sätt. Exakt VAD är det i den kvinnliga oskulden som är så lockande?!?!

Well, nu var det inte det jag skulle skriva om ju. Suck. Poängen är iaf att nu posar jag som man, en snygg superdryg man med humor. Det brukar få dem i säng. Frågan är hur jag får dem att vilja träffa "mig" ens... Får prova mig fram tror jag bestämt... Hehehe... Då åker vi!

Morrn! Intervjutime, ladies! :D

Fan alltså jag hann inte kema kostymen. Den kavajen har varit på TRE mycket hårda intervjuer plus en mycket viktig tillställning. Den är... hrm... not so fresh.... Så att säga.... Men vad göra? Gå på intervju UTAN kavaj? Hur är den människan skapt? Jag får ha på mig den och snabbt ta av den. Skylla på värmen. Hur som helst så går man inte på intervju utan kavaj, det är nån slags grundregel. Note to self: KEMA KAVAJEN FÖR I HILVEDE!!!!

Lurigt också med vädret nu. Pissregn gör att pumps känns lite.... fel... Jag har ett par skitsnygga stövletter men de tar långsamt livet av mina fötter. Svettäcklig kavaj och killerboots? Känns upplagt för katastrof. Jag tar mina vanliga stövlar. Jag kommer nog undan på min coola unga profil. Då får man ha stövlar.


Iiiik, är nervös. Detta kan vara min biljett ut. Biljett ut till flashigt fast jobb (som dessutom ligger i bättre lokaler, centralt) och så behöver jag inte flytta!

I wants this job... I needs this job... Tror jag :) Vi får se vad de säger. Förra intervjun jag gick på, i Stocken, gick sådär halvbra. "Problemet" var att jag gick dit för att se om JAG ville jobba där. Att jag var kvalificerad visste jag, så jag ville se vad de kunde erbjuda för kul jobb. Det blev en inte så liten krock när tre rövar satt uppradade för att utreda vem jag var, övertygade om att de erbjöd jordens bästa jobb och att jag var där för att kräla för det. Första frågan i hissen upp var "Så du vill flytta till Stockholm?" Öh... det får vi väl se... Sen blev det utfrågning a la polisutredning och tusen frågor av kalibern "Singla... vad ÄR integration för DIG? Aha.. aha.. mmm... Och vad är OINTEGRATION då?" Aja. Visst.

Vi får hoppas att den här intervjun blir bättre. Wish me luck!

Yikes. Vilken dag. Vilken vecka. Vilket liv :D Ooooh, det händer liksom grejer nu alltså! Muahahahaaaaa. Det gäller män som det gäller karriär som det gäller livet. Very interesting....

Skulle egentligen sitta och förbereda mig för intervju var det tänkt, men fastnar på facebook och då särskilt på en speciell mans sida. Ja, usch, det är egentligen pinsamt och somewhat patetiskt, men COME ON, kan JAG hjälpa att DD (yupp, nån som minns honom) lägger ut en massa ljuvliga mumsiga mansbilder på sig själv. DD på dansgolvet i vit välsittande skjorta. DD på café. DD i soffa. DD på tåget med en bok i handen. DD med glasögon. DD utan glasögon. Och framför allt: DD UTAN SKJORTA!! Gggggg. Att jag fick lov att humpa detta underverk till människa säkert typ 10 gånger är som en skänk från ovan. Jag lever på det än idag. During my dry spells är det minnet av DD som plockas fram.. Mmmm... manskött...

Undrar om det är riktigt normalt att sitta och kåta sig över gamla x? 0_o Undrar om jag någonsin kommer få ligga med en lika snygg man igen? Undrar om jag någonsin kommer att få ligga PUNKT igen?!?!


Ägglossning var det här ja, koooooooomsi komsi.

Singla är en public hazard.

Ursäkta. Jag kan inte låta bli. Höj volymen nu darlings och ta er en frukostsvängom. Det är så jädra gött. EN TVÅ TVÅ TVÅ!

Varje gång jag berättar nåt bra som hänt eller nåt jag är lycklig över för mina vänner så blir de naturligtvis glada. MFH har dock en något annorlunda reaktion. Han börjar alltid dansa. Som typ Charlton (hette han så?) i Fresh Prince. Och så sjunger han... "Moving on up..."

Jag har fått den på hjärnan nu. Har inte ens tagit mig ur sängen än (har dock svarat på jobbmejl, ett bra knep för att få folk att tro att man jobbar jämt. Vilket jag förvisso gör, men men.) men sitter redan och nynnar... moving on up... Nu händer det saker, för mig och The Guru. Kanske ännu mer för henne faktiskt, wowsa vilket karriärkliv hon står inför. Att hon nailar jobbet är självklart, för både henne och mig och alla runtomkring. Den här gången vill det dock till att rekryteraren är tillräckligt kompetent, det är den personen jag oroar mig för... 0_o

Nu skall jag vänta tills klockan tickat på lite och sedan ringa upp personen som ringde mig igår om intervju. Jag  lät ju svararen ta det. Hade druckit två glas vin med Mannen M och tänkte fanimig inte snacka jobbschmobb under the influence. Kärlek, känslor och drömmar låter vi vinet ta, medan mindre viktiga saker som jobb och karriär är nyktra Singlas business. ;)

Jisses.

Ni vet jobbet jag skulle söka? Jag ringde hotshotchefen idag för att höra mig för lite om jobbet. Och ja, han mindes mig mycket väl och hur e leeeeget då? Vi snackade lite skit och sen kom han in på att "eh ja vi har ju just utlyst en tjänst här..." "Mmm, jag VET, det är därför jag ringer! :D"

Och så kom just det jag befarat. Jag är överkvalificerad. Han sa det så rakt ut man kan, att den här tjänsten kommer jag tröttna på, och en person med min profil vill han ha i verksamheten på mer kvalificerade jobb. Men han har mig i åtanke och minns mig mycket väl och så snart de utlyser ett jobb av min kaliber så kommer jag vara högaktuell.

Så... mina drömmars arbetsplats ratar mig, för att jag är för bra. Vilket är bra och dåligt på en gång. Bra för att.. det är ju bra att vara bra :) Dåligt för att jag hade tagit vilket jobb som helst där för att få in foten.

O så nästa surprise. Plingelingeling på telefonen. Ett jobb jag sökte för eeevigheter sen, nystartad verksamhet som varit trög i starten. De vill HEMSKT GÄRNA träffa mig för intervju och HOPPAS SÅ att jag fortfarande är intresserad.


Så... intervju igen. Herregud. Singla är hett eftertraktad. Som det skall vara. På jobb liksom i kärlek :D

Igår var en coachingdag på msn. Jag följde upp den härliga snäcka jag pratade med för nåra veckor sen. En snäcka som tyvärr jagat efter en man i måååånader och bönat och bett om en fika och när han till slut gick med på en/bad om en blev det happy days och hon försökte slå i mig och alla runtomkring henne att hon inte alls var kär, utan bara ville veta vad han ville. Inte svårt att räkna ut vad en man (inte) vill, när han inte hör av sig och knappt svarar på inkommande. Vi kom fram till att hon  inte skulle höra av sig mer, att det var färdigt med det där. Hon lovade, rent av.

Well, jag vet att köttet är svagt, men hate to say I told u so. Hon hade dragit och dragit i det och inte ens fått ut ett ligg. Hm. He´s just not that in to you. Och förmodligen en egorunkare som roat sig lite under uppmärksamheten. Denna gång HOPPAS jag att läxan sjunkit in. Men jag skall inte döma för hårt. Singla vet att man måste göra sina egna misstag. Ibland gör jag om mina egna, bara för att kolla om jag verkligen inte lärt mig dem ;)

Men framöver ladies så gäller att vi skall inte behöva KÄMPA för att få till en dejt med en person. Vi skall inte sitta på våra höga hästar heller och nedlåtande fnysa, men försök finna BALANSEN my loves :). Annars hamnar ni i sitsen som underbara pinglan gjorde igår. Hon försökte dra ned Singla i träsket: "Men VARFÖR gör han så här? Varför sa han att han bara ville ha sex och sen ville han inte det? Är han gay?"

Singla analyserar inte lowlifes som vi sedan länge lovat att vi skall gå vidare ifrån. Jag ödar inte min tid, helt enkelt. Det är meningslöst att fundera över VARFÖR folk gör de obegripliga saker de gör. Det enda vi behöver konstatera är tack och lov att jag slipper eländet.

Gårkvällen bjöd på ännu en msn-historia. Min ..."bekant"... behövde lite ledning i internetdejtingens djungel. Joo, jag vet hur svårt det är för män, det är tjejernas marknad därute.

Så Singla lovade att sätta ihop en spraydate-sida åt honom och sköta kontakterna. I will get him laid. Singla är ett helgon. Jag hookar mina gamla strul med nya bekanter. :D

Ni vet ju att Singla sitter och närmst maniskt läser horoskop om mornarna. Jag har hittat massor med braiga sidor som jag läser på. Och nej, jag "tror" inte på det, men grejen är att de kommer ju alltid med så bra råd! Oavsett liksom. Nu var ett av dem lite före sin tid, men kom ändå med en väldigt insiktsfull analys: "Ett gott råd är att inte stänga in dina känslor bara för att det är jul." tycker Elle.

Sant. Skall försöka. Nu är det ju inte jul än, men nedräkningen har börjat. ;)

Ny vecka, nya händelser. Känns himla spännande, faktiskt. Det pågår en hel jädra massa saker som jag inte skriver nåt om. Mest för att jag inte riktigt vet vad det står för ännu. Men orättvist mot er liksom, här har jag eg värsta jättespännande grejerna på G, och så får inte ni veta.

Det står inte still i alla fall. Det händer grejer och I´m on it. Och nu inom det närmsta tror jag att vissa större klutar kommer att ordna upp sig. Eller åtminstone komma till någon form av upplösning, även om det i sig inte nödvändigtvis betyder att det blir som jag eller någon annan tänkt. Det viktiga är att jag kommer att få VETA. Och med kunskap skall vi agera.

Så. Den här måndagsmorgonen känns väldigt spännande för mig. Singla måste tyvärr vara mystisk kring det, men jag kan avslöja att veckan innehåller både nystarter och avslut.

Nu får ni ursäkta mig my loves, men jag skall ut och hämta livet :)

Singla upptagen. Singla skriver jobbansökan. Stocken. Igen. Never ending stoooooryyyyyy... Men inte kan väl jag hjälpa att stället där jag nästan fick jobb i våras nu utlyst ännu en tjänst. Det går liksom inte att förutse sådana saker. Och det går inte heller att sitta på sitt arsle och sluta (för)söka. Ergo: formulera personligt brev.

Vi pratar om att njuta av livet, en gammal bekant och jag. En bekant som förvisso erkänner på vilket avstånd han gör sin analys, men levererar ändå sin slutsats. Singla njöt mer och tänkte mindre, förr. Empiri för domen består av blogg, och en tidigare mer aktiv kontakt.

Och jag tänker att jo, den bedömningen kan ju tyckas vettig. Bloggen förra året ger bilden av en ganska happygolucky dumglad brutta. Intressant nog har jag nog aldrig haft mer ångest än under den perioden. Livrädd. Med resultat att mitt skal aldrig varit mer glimrande.

Det är en stor skillnad i min inställning nu jämfört med då. Då trodde jag att smärtan var för alltid och i panik agerade jag. Närmst desperat klamrade jag mig fast vid ögonblick, människor, känslor och relationer som erbjöd en respit. Bland annat en hejdundrande galopperande förälskelse för ovan nämnda bekant (och initierade läsare kan alltså räkna ut vem bekanten är... :))

Så jo, kanske njöt jag mer. Förlorade mig i stunden och lät den skena iväg med mig. Helst långt bort. Helst till nåt som skimrade i rosa.

Jag låter inte längre stunderna skena iväg med mig. Singla tänker mer. Med en stor och viktig skillnad.

Jag vet att det kommer att bli bra. Jag kan skilja det ena från det andra. Jag vet att är jobbet som drar ner delar av min tillvaro nu - men inte hela. Jag vet att det får mig att noja, stimma, tänka, planera, ibland gråta, att det sänker delar av mig - men inte hela.

Jag njuter i fulla drag av mitt livs viktigaste relation - relationen till mig. Det är en snäll tjej jag har att göra med numera. Hon ser att jobbet inte fungerar just nu och skänker mig därmed redskap att hantera det. Bland annat genom att utveckla det jag gör på min fritid, skapa mig ett vackert hem, omge mig med underbara vänner och hela tiden lugnt viska: Det ordnar sig. Det blir faktiskt bra.

Jag njuter av att inte vara piss-skraj 20 av dygnets timmar. Av att den jag älskar nästan mer än livet själv, kanske inte mår hundra ännu, men åtminstone är i livet och får vård. Jag njuter av att få lov att släppa det som är destruktivt, och välja det konstruktiva. Jag njuter av att äntligen se skillnaden. Jag njuter av att varje dag för med sig en ny möjlighet, att inget är för evigt, att jag faktiskt har ett val och att jag därmed kan skapa min egen verklighet.

Jo. Ni ser. Högtravande va? Men typ nästan helt sant. Klart jag panikar ibland. Nojar en del, så klart :)

Men fortfarande blev jag ställd av hans tolkning. Njöt mer förr? Knappast. Nu är nu och jag är _här_. Singla is in da house. Flyr inte, duckar inte, springer inte. Tar ansvar. Och modellerar om tills det funkar. U just watch me :D

Mjaha. Det vart ju bara en tidsfråga innan mmmmmeeeedia skulle uppmärksamma detta stjärnskott. Gillar. Gillar very much. Kan vänja mig vid fame and glory. Och nä, nu är det tyvärr inte Singla som bloggare som är uppmärksammad (fattar inte vad tidningarna sysslar med?!? Här kommer jag, världens bästaste dejtingrådgivare, och de bara tar in gamla tanter... Pft...) Det är Singla som professionell människa som highlightas. Förebild, minsann. Där ser man. Enda problemet är att jag kommer fan aldrig få ett ligg, med tanke på hur det tutas ut vilken karriärist jag är. Jag ÄR ingen karriärist. Jag råkar bara vara jävligt bra :D Men vi alla vet ju hur de flesta män drar öronen åt sig när de möter en kvinna som är framgångsrik. Det brukar heta att de vill ha starka självständiga coola kvinnor som gillar vad dem gör och gör det bra, men i själva verket vill de bara ha dagislenor allihop. Inget fel på dagislenor, men det hade varit najs med lite ärlighet. En dagislena att rädda, att överglänsa, att inte hotas av. Det rimmar illa med vad en Singla erbjuder.

Tack och lov finns det undantag där ute, och jag hoppas på er, underbara ljuvliga godismän. Läs nu om Singla i mmmmmmeeeedia, och låt er lockas av min briljans, skönhet och jävlaranamma. :)



Btw, det är freeeeedag! Jag har ingen dejt, om inte ett snabbt glas på stan med Mannen M räknas som dejt. Att umgås som vänner går riktigt bra, men när Mannen M häromdagen föreslog att vi skulle börja göra kompissaker som ÅKA GOCART så var jag redo att lägga min hand på hans panna. Bring me the skumpa, honey.

Ladies, det är mycket nu. Nån måste diska min disk, handla och laga min mat, reda ut min ekonomi och  - om det inte är att begära för mycket - ligga med mig lite då och då. Helst jämt.

Tänker på när grabbarna diskuterade kvinnor och kåthet i helgen och alla var överens om att deras tjejer faktiskt varit kåtare än dem själva och att det där med att män är kåtast ju bara är dravel. Nån annan invände att det där är nog individuellt och gruppen nickade. Så kunde det nog vara ja... Positivt att den poletten börjat ramla ner.

Tänker på hur många män jag träffat som går omkring med förvriden självbild och orerar om hur mycket de vill ligga, helst också i sömnen om det bara gick. Vilket förmodligen beror på att de tänker på sex och på att de är kåta sjuttioelva gånger om dagen (vem gör inte det?) och då drar slutsatsen att om de bara fått, så hade de minsann legat nu. Medan verkligheten sedan gör gällande att ett ligg på 12 timmar är ungefär max, och en kåt Singla får snällt vänta till kvällsligget om det skall bli mer humpa den dagen.

Det där har irriterat mig i nästan alla relationer jag haft. Det finns ett par skinande undantag, men i övrigt är det mer regel än undantag. Det är OK att inte vilja ligga jämt. Det är den falska marknadsföringen som stör mig. 

Vet inte riktigt vad det är eller hur det görs, men nog fan letade den enda mannen på föreläsningen upp mig och erbjöd mig skjuts hem.

Öppnade dörren gjorde han också. Jag gillar det. En hederlig gammal artig gentlemannagest.

Har träffat min ungdom. Och sjuttioelva av hennes vänner. De "varnade" mig för detta på min utbildning. Att vi inte skulle bli förvånade om det plötsligt dök upp ett gäng kompisar. Ungdomen vill visa upp sin kontaktperson. Jag kände mig som en dinosaur :/

Där satt de och fnissade och tuggade slang och pratade om folk och gräl och drama och massa uttryck jag inte ens hajar. Men så kom jag på att jag egentligen inte alls är ocool. De måste tycka att jag är supercool. De visade upp alla sina vänner på olika sidor på nätet. (Frågade om de hänger på facebook, men nääää, det är tydligen för gaggigt. Jahapp.) De sminkade sig och visade sina fina rosa mascaror. Det var rena rama show´n´tell. Och när vi skiljdes fick jag en kram av dem allihop. *snyft*

Singla är en förebild. Känns.... bra :)

Dagen ser ut att handlar om ett brev/mejl/SMS: Du får ett meddelande som verkar ha fler bottnar än en och du vet inte riktigt hur du ska tolka det.



Ok. Bara att droppa in. Telefonen har sagt flaska idag och mejlen ekar tomt.

Jag tror att Singla seriöst och på allvar borde casha in lite uppvaktning snarast... Visst var det länge sedan vi fick analysera mysteriska mäns mysteriska sms? Visst var det länge sedan de förvirrade en Singla och höll mig vaken om nätterna?

Kan bero på att jag bara dejtat vettiga män sista tiden iofs... Men ändå. Det kan vara dags att släpa ut detta vackra stycke kvinna i dejtingdjungeln igen.

Först till kvarn... ;)

Så går vi en disig tisdag till mötes. Jag somnade sent inatt och känner mig överkörd av ett par tåg.

Veckan blir fortsatt hektisk. Skall träffa min ungdom, gå på föreläsning och sjunga i kör. På fredag får jag besök av en gammal tjejkompis från Old Singlatown (underbart att få så mycket gäster hela tiden, det är så mitt sociala liv fungerar, old people som fortfarande älskar mig, new people vet inte att jag existerar... ännu...) Och på lördag har jag bokat in en tripp ut till The Gurus land. Jag förväntar mig tända ljus och frost och rödvin och kanske kanske kanske kan Tarotkorten dras fram. Jag är lite nyfiken på vart min Mr Mr blev av, mitt livs kärlek, passionen, att jag inte skulle behöva GÖRA NÅGONTING utan bara vänta, han skulle komma till mig, kämpa för mig, sas det ju. Så länge inte mina rädslor ställde till det, var det ja... *minns*

The Guru skrev ett fint inlägg om sin son här i veckan. Jag har också ett par ord att säga om honom. Egentligen gör ju barn mig lite nervös. Jag vet inte hur de skall hanteras. Men den här pojken har jag faktiskt umgåtts lite med, framför allt när jag var nästan en vecka hos The Guru i somras, livet tog paus och solen strålade och vi visste inte vad klockan var. Då lekte Prinsen med mig. Spelade kort. Badade. Lyssnade inte på mig när jag sa åt honom att han inte fick hoppa i eftersom det var dykförbud, utan fick använda stegen som normalt folk. Då fnös han åt mig och tog sats. Varpå jag skrek att OM DU KOMMER HEM DÖD SÅ FÅR DU FÖRKLARA DET HÄR FÖR DIN MAMMA!! De andra föräldrarna tittade skeptiskt på mig. Prinsen hoppade i och klarade sig. Fast jag skvallrade när vi kom tillbaka. Hehe. Nåt av det sötaste Prinsen har gjort var när vi diskuterade att åka på Nöjesfält. Singla ÄLSKAR Nöjesfält. Så gör också Prinsen. Jag sa att jag gärna tar med honom dit, eftersom hans skraltiga gamla morsa inte är mycket för karuseller. Men vi måste vänta lite tills efter löning, la jag till skamset, och tänkte på hur barn inte brukar greppa att vuxnas pengar kan ta slut. Men det var flyttmånad och mitt konto stod på minus. Då stack Prinsen ned handen i fickan, tog fumligt upp ett par hundringar och sa: Du kan få dem här av mig. Det räcker kanske till lite?


Gud. Jag dog. Det är bra virke i den pojken. Inte ens femton år fyllda, men har redan greppat ett och annat. ;)

Grattis Prinsen.

Sitter och funderar ikväll. Ensam, lugn kväll i hamnen. Duntäcke i soffan och Simpsons på tv. Det är kallt nu, glimrande frostigt ute, och vintern är faktiskt inte längre ett hot, utan verklighet.

Livet, mina vänner, livet... Att alla bitar skall falla på plats, som genom ett under. Och jag tänker på det som Henrik en gång sa, som jag alltid finner tröst i.

Singla: Kommer jag någonsin träffa nån? Tänk om jag aldrig gör det? Tänk om jag blir en sån som lever ensam och dör ensam? Vissa gör ju det, på riktigt! Och de har också varit 27 och trott att det kanske skall lösa sig och så GÖR det aldrig det.
Henrik: Singla... älskade Singla... Det finns EN enda person av alla jag känner som jag är övertygad om kommer finna sitt livs kärlek och det är du. Jag vet ingen som VILL det så mycket som du.

Och så är det kanske. Jag letar och dejtar och letar och försöker och funkar det inte så försöker jag lite till och hittar jag inte fel på karln så letar jag felen på mig själv och så läser jag hjälptillsjälvhjälpböcker och går i terapi och analyserar och funderar.

Och så kommer väl nån smart Nisse nu (garanterat en jävla paris) och invänder att DU FÖRSÖKER FÖR MYCKET! SLAPPNA AV! NÄR DU MINST ANAR DET!

Men då tänker jag som jag alltid gör att det där är ju bara sånt jävla bullshit och jag tänker banne mig inte alls slappna av och vänta på nåt som jag minst anar för det där minst anar för garanterat med sig förkläde och förort och grannars katter som skiter i ens rabatt. Jag vill ha hela paketet och jag ska ha det förbannade hela paketet, so help me god.

Och det är så svårt men det skall inte vara svårt säger de som vet och jag tänker att kanske är det jag som gör det svårt då. Det handlar ju om vad man vill ha och vad man tror att man vill ha och vad man faktiskt kan få, vad som är rimligt att vänta sig och att över huvud taget veta vad kärlek är.

Jo faktiskt. Ni ser hur tankarna går en mörk måndagkväll i hamnen. Vad är kärlek liksom. Det är Singla och filosoferna och Goethe...

Ojoj... nu har nog Singla fått sitt bekräftelsebehov stillat för en tid framöver... :D De här männen var ju fullkomligt ljuuuuvliga! Och så jädra HETA, oh lord vad jag har fått ögongodis.

Igår beställde vi hem pizza och drack öl. Grabbigt värre. Men det fina var att det här var ju moderna män. De ville prata känslor och relationer och hur kvinnor funkar... visserligen blandat med diverse grabbigheter... Liksom då och då vart det ju tvunget... Men men, vilket härligt gäng. Det var så skönt att se hur fina vänner de var och hur fina de var mot varandra, och framför allt hur fina de var mot MIG :D

Dessa har varit på besök i helgen:
Mr Tattoo: rakad kroppsbyggare med tatueringar över hela överkroppen (för jo, den visade han stolt upp :) Bra där.) Glad, skojig, påig litteraturintresserad och förbannat smart, visade det sig. Fördomarna raserades. Helt klart den mest livserfarne av dem alla.

Mr Mika: Lång mer nätt kille (dock jävligt muskulös) med solblekta lockar i håret, modellsnygg och supermysig. Upptagen sedan fem år.

Mr Britain: Lång mörkhårig man med brittisk uppsyn (u know the type). Pratade lugnt och intresserat och uppmärksamt.

Mr Norge: Kort (typ 185) bred (dvs muskler :)) rakad, mer skejtstil, norrman (ni veeet hur sexigt de pratar!!)

Slutlligen DBJ (Den Blonde Jätten) som dykt upp tidigare här i bloggen.


Mr Tattoo deklarerade att Singla nog skulle få mest ragg. Mmm... jag var halloweensminkad. En ensam svart tår rann nerför ena ögat och rejält med kajal runt ögonen, därefter svart liten klänning och svarta rockstövlar. Wowsa, I was hot :) Kvällens höjdpunkt var taxiresan in till stan. Jag råkade beställa för liten taxi... (O även en normaltaxi är visserligen för liten för de här jättarna på 190 cm, men  nu råkade vi vara fem stycken som skulle ut och hade behövt en buss.) Mr Tattoo stannade dock hemma med proteindryck och bra litteratur.

Mr Britain snackade till sig att vi skulle få åka fem i bilen mot att vi lovade att hålla huvudena nere. Det visade sig att det var Singlas huvud som skulle få vara nere... Gud, vilken drömresa... Jag halvsatt i Mr Norges knä men låg med överkroppen över Mr Mika och huvudet ungefär vid Mr Britains bröstkorg. Mr Norge smekte mig lite över knäna, Mr Mika tog ett rejält grepp om min midja och Mr Britain såg till att huvudet hade det bra. Lordi. Inte att jag klagade inte. Den taxiresan hade jag lätt betalat mer för. :) (inte för att jag betalade nåt.)

Kvällen/natten blev asbra. Vi spelade virtuell bowling (Singla kom näst sist, men det är inte mitt fel att inte mina naglar går in i hålen!) och dansade sedan ihjäl oss. Alla killar såg till att jag hade det bra och tog hand om mig. Särskilt Mr Norge, som tydligen ville ha a little piece of Singla... Who knew? :) Mkt sexy dancing, en del touchy touchy, men det räckte där. Jag hade inget intresse av att strula till det med en av grabbarna, dålig stil av värdinnan tycker jag. Och inte heller hade jag lust med pinsam frukost etc, så jag avstyrde sista steget men njöt i fulla muggar av uppmärksamheten :)

För ett par år sen hade jag behövt avsluta det där för att på riktigt veta att han verkligen verkligen ville ha mig,  men tiderna har förändrats och nu läser jag män så mycket bättre. Det räcker bra med vetskapen att jag hade kunnat om jag velat. :) Saken är att även om Singla är ett fine piece of ass så står jag mig slätt i konkurrensen mot de unga smala tutt-tjejerna ute på klubb. Jag är helt enkelt för girl next door-ig. Men med lite utstrålning och jävlaranamma brukar jag nå fram ändå. Och det känns jädrigt bra att jag höll Mr Norges fokus hela kvällen och inte tappade bort honom till nåt litet gängligt rådjur. ;)

Mr Mika förklarade också för mig under kvällen att jag ju faktiskt är "jävligt snygg". Ja alltså ursäkta att jag uppehåller mig vid mitt utseende så mycket, men jag har haft en liten självförtroende-low här sista tiden och det var så skönt att få ett revival. Jag tänker inte om mig själv att män liksom uppfattar mig som "jävligt snygg", eller ja, iaf inte heta långa ljuvliga trevliga godismän. Men uppenbarligen gör de det :) Jag såg framför mig att vi skulle gå ut på klubb och så swoosh, skulle de alla överge mig för att hångla i nåt hörn med nån tröja, men icke. :)

Taxiresan hem hade samma upplägg som resan in och vid det laget började jag önska att det skulle bli en tradition. Eller liksom, så kan jag tänka mig att åka varje helg :D


Nu har pojkarna åkt och kvar sitter jag i lägenheten som i princip är återställd till dess vanliga skick. Grabbarna diskade och städade innan de drog. Jag vill bli ihop med dem alla!

Läser vidare i min fölsedagspresent från Henrik, där han faktiskt bifogat ett litet brev om hur jag skall använda boken. Särskilt dessa rader fick mig att bryta ut i asgarv:

"Ett litet tanketips har jag dock, för att bespara dig möda. På sidan 105 skriver de om en Bilfärd. Eftersom de är medelålders män ser de bilfärden som något du själv har kontroll över. De tänker sig alltså att du sitter bakom ratten med full kontroll. Associationen skall inte handla om hur hjälplös eller passiv man eventuellt kan känna sig som passagerare i en bil. Läs nu! Jag ser fram emot att höra dina tankar efteråt! Evig kärlek / Henrik"


Hahahahahaha. Henrik tänker naturligtvis på att Singla inte har nåt körkort :) Elaking där.


Well, nu har jag kommit en bit in på övningarna och först var jag ju inte alls impad. Har läst tillräckligt mycket kbt-dravel i mina dar och dessutom gått i terapi i tre månader. Med resultat att alla mina ångestbeteenden kom upp till ytan, utan att lösas. Thank u for pointing them out to me!

Medan jag läste ringde det först i huvudet att jag har ingen knepig relationsmodell utan har bara inte träffat rätt ännu, trots att författarna hela tiden upprepar att det där med att träffa rätt bara är en ursäkt för att inte behöva ta itu med det som skrämmer, nämligen att bli avvisad.

Och nu stötte jag på ett avsnitt som gav mig kalla kårar. Det är just under Bilfärdsavsnittet. Han pratar om skyltar som dyker upp med ursäkter. "Jag känner ingenting"-skylten (vilket jag ofta upplever, att här träffar jag mr fucking perfect och så blir jag inte kär) samt "Göra slut för att vara snäll"-skylten, som jag också alltid åberopar. Den hänger ihop med skylt nummer ett för mig. Om jag inte har rätt känslor så är det rätt att avbryta. Har jag tänkt. Och därför avspisat jag vet inte hur många män på löpande band här senaste två tre åren. Jag bestämmer att de inte är rätt för mig bara. De gör nåt fel och jag drar.


Och så kommer jävla skitförfattarna här och skriver att det där handlar bara om mina rädslor!! Att jag inte VÅGAR släppa nära, jävla skit. Att mina trygghetssystem sätter igång och att det är därför jag dumpar mina killar. :/

Not good news en lördagförkväll. De fem hunkarna borde vara tillbaka anytime. Lite avledande manöver krävs här....


Ps. Läs mer HÄR. Och försök lista ut vilken typ Singla är under Testa din relationsmodell. Please. Jag behöver all hjälp jag kan få!

Ooooh, såg ni? Hon bara tamtadadaaa, tre Fråga Singla - på raken! Singla to the rescue, tar sig tid en solig lördag mellan tvättmaskinerna, levererar klokhet på klokhet och utklassar allt motstånd. *tar emot publikens jubel*

Och vad passar bättre för att fira detta än ett ljuvligt FAN-MEJL! Ja, kom igen, jag vet att ni vill, skicka fan-mejl bara, jag blir superglad :D Det är faktiskt det minsta ni kan göra med tanke på hur mycket tid och energi jag lägger på att förgylla era dagar och lösa era relationsproblem *martyrar*.

Om nån kunde tänka sig att lösa MINA relationsproblem vore jag tacksam. Eller ja, problemet är att det inte finns några relationsproblem, kan man väl säga... Jag vill gå på deeeheeeheeejt... :( *bölar*  Well, fan-mejl var det ja :)


hei!
tenkte bare takke deg for en underbar blogg! har det rätt jobbigt just nu och din blogg lyckades faa mig pa lite bättre humör, ge mig hopp, och et glimt av mitt vanliga, underbara, glada JAG:)
sitter just nu och pluggar till en jättestor "final exam" och saknar mitt ex (som nyligen berättade att han dejtar en ny tjej) ngt fruktansvärt. när jag läste din blogg sa kände jag trots allt stolthet över att vaaga gaa vidare, bryta, ett forhaallande som inte fungerar. For att underbara tjejer bara är värda det bästa och alltid kommer sterkere tilbake..!
 
Stor kram pa dig tjejen! Ha en underbar vecka! /S

Singlapinglan!!
Hittade din blogg när jag och mitt ex hade bestämt oss för att separera i våras och har följt den sen dess.

Och nu har jag ett problem. Hittade en jättesöt kille på nätet, och med söt menar jag inte ytligt söt utan trevlig helt enkelt - problemet var att han flyttade utomlands för att jobba ungefär samtidigt som jag äntligen flyttade till min egna lägenhet. Men vi fotsatte att prata en massa på MSN och i telefon i månader och så kom han hem igen i förra vecka och vi träffades och det var underbart... Och han sa att han vill träffas igen, men så hörde han inte av sig - men då ringde jag upp (såklart) efter en vecka men då var han bortrest hos kompisar och var upptagen och vi skulle höras "sen". Det var två dar sen.

Sen fick jag reda på att han inte kommit över sitt ex ännu - men jag vet oxå att han rensat upp allt efter henne nu och verkar bearbeta det - men då till min fråga - är det kört?? Träffade jag honom vid så total fel tidpunkt att det är totalkört för mig? Eller finns det en chans att han bara behöver mer tid? I vanliga fall så hänger jag inte upp mig sådär på killar - men han rev ner min skyddsmur och krånglade in sig i min hjärna och vad ska jag säga, han är den första på väääääldigt länge som fått mig att känna mig så lugn och självklar. Mina vänner dömmer ut honom totalt (mycket för att han är yngre än mig och en "snygging") men jag vet inte - jag tror att det finns ett guldkorn bakom ytan... liksom...
HJÄLP!! :)
/Förvirrad


Hej darling!!
Grattis till att du träffat en kille som får dig att känna dig lugn och självklar. Enda problemet är att han inte ALLS verkar få dig att känna dig lugn och självklar, eller hur?! Eller vadan denna oro?

Det kan mycket väl finnas ett guldkorn under ytan och han kan mycket väl behöva mer tid. Låt honom definiera det. Jag kan inte säga om det är "kört" eller inte, jag menar kört är det ju aldrig, livet är långt etc etc. Men en kille som först inte hör av sig på en vecka utan DU måste ringa upp och jaga efter och därefter är så busy så han inte reder ut att höra av sig efter helgen hos kompisar är nog inte mycket att sätta sina pengar på just nu.

Ta det lugnt. Nu bor han i Sverige igen och finns runt kröken. Ni kanske måste träffas ett par gånger till innan du helt går upp i falsett ;) Jag tycker dock inte att du skall ringa nåt mer eller styra i det här. Det har du ju redan gjort. Sååå dåligt närminne kan han inte ha. Invänta hans nästa move. Gå på en dejt till. Och så en till. Och så avgör du om ni är något för varandra eller inte. Det är lätt att drömma ihop saker när sms och telefonsamtal dimper in från gourgeous ung man som jobbar utomlands. Sen kommer verkligheten och det är den du skall hantera nu. Och hittills har verkligheten visat sig ganska disträ och otillgänglig, men vem vet. Låt honom landa först! 

Rykten om hans ex och hur mycket han har bearbetat etc etc etc skall du ignorera. Rör inte in saker i smeten som han inte har fått definiera själv. Vad dina vänner tycker om hans ålder och snygghet kan du också ignorera. Det där är vanlig avundsjuka ;)

Puss puss!

Hej Singla!

Tack tack tack för en bra blogg! Den är både rolig, peppande och smartJ Jag behöver lite experthjälp snabbt.

Så här är det: Jag träffade en kille på en födelsedagsfest hos gemensamma vänner för ca 6 mån sedan. Ingenting speciellt hände mer än att vi pratade, men dagen efter hade han googlat upp min mailadress och frågade om jag ville ses. Till saken hör att vi bor 50 mil ifrån varandra, men vi reser i våra jobb då och då till varandras städer. Vi har träffats ca en gång i månaden. Första två gångerna endast middag och drinkar, de senare gångerna har vi även delat säng. Till saken hör att han har varit väldigt dålig på att höra av sig efter att vi har setts, nästan varje gång. Även om det är helt emot mina principer så har jag ofta varit den första att ta kontakt efteråt. Han svarar alltid på sms jättefort och är väldigt trevlig. När jag väl tagit första kontakten har han i princip hört av sig "varannan gång", även om jag vissa gånger fått vänta ut honom länge.

Ibland har jag blivit så irriterad på att han inte hört av sig på länge att jag väntat med att svara eller svarat halvotrevligt– då har han skickat sms à la "mycket på jobbet nu eller?" som att han inte fattar. För några veckor sedan hälsade han på mig en helg och bodde hos mig. Vi gjorde läskigt pariga saker som att hyra film och handla presenter… Innan han åkte började han direkt försöka styra upp att vi skulle ses igen. Men sedan åkte han iväg (efter att ha stannat en dag mer än planerat) och som vanligt så hörde han inte av sig. Jag smsade (vi smsar bara) då och skrev ett sms i stil med: "Jag kommer till din stad snart, vill du att vi ska ses igen eller inte?". Jag nästan hoppades på att han skulle svara att han inte ville eller inte var hemma bara så att jag skulle veta, men istället svarade han att han jättegärna ville träffa mig igen. Jag svarade inte på det och nu har det gått en vecka och han hör inte av sig igen.

Jag är så förvirrad! Varför skriver han att han vill ses och sedan hör han inte av sig! Jag vet att jag egentligen borde ha lagt ned för länge sedan, men grejen är den att jag verkligen gillar honom, vi har jättetrevligt när vi ses, han har ändå ansträngt sig mycket för att vi ska kunna ses, han tar initiativ till att vi ska ha normala dater och inte bara sex, jag vet vad alla hans syskon heter och gör....... Det har hänt flera gånger sedan första gången vi sågs att jag i princip har skickat ett mail eller sms och blundat, för jag har tänkt "fatta att han inte är intresserad när han inte hör av sig och sluta höra av dig". Men då har han svarat direkt på ett väldigt trevligt sätt och verkligen kommit med förslag på hur vi ska ses igen. Jag blir helt tokig! Han är så motsägelsefull! Håller han på och nonchdumpar mig och jag är för naiv för att förstå det, eller vad händer?  Jag brukar verkligen inte "jaga" killar som inte visar tydligt intresse, snarare tvärtom, men jag gillar verkligen den här killen och tycker att vi har klickat. Jag har försökt att inte verka för intresserad, eftersom jag har varit så osäker på vad han vill, men inte ens om han varit en riktig idiot hade han kunnat missa att förstå att jag är intresserad. Vad ska jag göra? Är det kört men jag vägrar att inse det?

Kram

Hej honey!

Tyvärr blir inte hjälpen så snabb, men den blir däremot expertig J

Eftersom ni två bor så långt ifrån varandra så är det nödvändigt att ni tar stora relationssnacket så snart som möjligt! Eller jag menar, vill båda två bara ha lite mysigt när ni ändå är på tjänsteresor och det lägligt nog bor en trevlig person i staden så är ju det all fine and dandy, men du vill ju ha mer och då måste det upp till diskussion tidigt! Avstånd kräver nämligen bättre och tydligare och mer intensiv kommunikation än relationer i samma stad, av naturliga skäl. Det blir ju liksom superknepigt att bygga upp nåt lite pö om pö eftersom alla dejter måste planeras noga och dessutom blir de ju mer nära inpå och längre än vanliga dejter.  Är någon av er flyttbara? Det är ju det första som måste redas ut när ni väl kommit på att ni nog vill fortsätta ses. Annars är distansrelationer bara att säga tack och adjö till! Då blir de i bästa fall det du upplever nu. Mejl och SMS och kanske en uppriktig vilja att snart ses igen, men osäkerhet och tystnad och väntan däremellan. Jag tror inte att han är ointresserad av dig, helt uppenbart inte. Men kanske är han pragmatiskt lagd. Han behöver inte underhålla er relation som han skulle ha gjort med en vanlig, för du bor 50 mil bort och står med öppna famnen (och sängen) när det väl passar sig att resa. Bjussa inte på den komforten, du är väl fan inget hotell inklusive massage, frukost, bekräftelse, sex, leenden och varma ögonkast?!? Jag menar, skall man tjänstgöra som jordens bästa sleepover så måste ju insatsen vara rätt hög.

Jag har själv distansat i det förflutna och gjort misstaget att inte vara tydlig med vad jag vill. Det ledde till hjärtesorg kan jag lova.

Ring honom! Säg att du vill bygga på den här relationen, men att du inser hur svårt det är. Fråga om han också vill det, och hur ni i så fall skall lösa det. Kortsiktigt i första hand naturligtvis, men ni måste också börja snudda vid ämnet på lång sikt. Sitter nån av er fast så betyder det att det är den andra som till slut måste lyfta röven. Är någon av er redo att göra det? Dvs inte på dagen, men som möjlighet om relationen känns viktig framöver? Är svaret nej är det ju bara att packa väskan. Eller ja, snarare packa upp väskan och sluta hatta över till en no happy ending-relation var fjärde helg.

(Ps. Han är inte motsägelsefull. Han agerar bara på det ni har just nu och på de frågor och krav som (inte) ställs.)

Lycka till!

Hej Singla!

Läste igenom din sida och den var väldigt rolig och peppande!! Vet inte om denna mailadress är den som gäller? Hittade ingen annan, men jag gör ett försök ändå:

Jag råkar alltid ut för samma problem, jag träffar en kille, vi dejtar och allt verkar skitbra tills han en dag bara tröttnar. Nu menar jag inte att detta hänt en eller två gånger, utan JÄMT. Det är som att, jag helt plötsligt blir ointressant i deras ögon... att jag inte var den de trodde jag att jag var, eller är det så att jag är för "på" så att de helt enkelt tappar intresset?

Sist jag var riktigt kär, så sa killen "Jag fattar inte vad du gjort med mig, jag kan inte sluta tänka på dig" 1 månad senare hörde jag "Jag vill inte ha något seriöst, jag vill vara fri" och nu har han en annan tjej, som han är tillsammans med. Jag kan inte sluta att lägga skulden på mig själv, att det är något "fel" på mig, eller att jag gör något fel i dejtingstadiet så att det aldrig kan bli mer än bara dejting. Och så här är det alltid, det är som att killarna slutar tycka att jag är spännande, och ja det finns ett sätt att lösa detta: Var mystisk. Men hur är man det då?! Jag lägger alltid alla kort på bordet, visar vem jag är osv. Så jag vet inte hur man gör för att vara "mystisk och spännande"?

Jag har precis börjat dejta en ny kille nu, han är verkligen ett kap. Snäll, omtänksam, trevlig, rolig,osv. Ett plus är att han är otroligt bra i sängen dessutom;D

Men till saken, vi har dejtat ett tag och när vi ses så är det skitbra. Han är allt det där, omtänskam, trevlig osv. Han säger saker som "Jag tycker du kan komma hit och sova in söndagen med mig" och "Jag vill göra de jag måste göra på dagarna, så jag kan träffa dig sen;)" m.m. Det som gör mig förvirrad är, att han svarar inte/väldigt långsamt på sms det blev tex. inget "sova in söndagen tillsammans." . Det kan ta upp til 1-2-3dygn innan svar. Det ger mig skarpa vibbar av ointresse. Men varför säga de där andra sakerna då? Om man egentligen inte vill? Eller vet han inte vad han vill? Ska jag bara ge upp, eller ska jag vara mer på och "dominerande" och säga "nu gör vi det här och det här"?

Jag har funderat på att ta upp det med honom, nästa gång vi ses/hörs (om det nu inträffar) och säga något istil med "Av ren nyfikenhet, har du någon sorts obotlig fingersjukdom eller så? -inte? tänkte bara på det faktum att du inte kan svara på sms inom rimliga tidsramar..." på ett lite skämtsamt sätt. Och sen eventuellet fråga, om han kanske vill att vi ska backa ett steg, att det gått för fortfram, att vi återgår till det grundläggande dejtingstadiet tex. fika en torsdagskväll. Vad tycker du? Eller ska jag bara skita fullständigt i honom? Har nu raderat hans nr osv. så jag har ingen möjlighet att höra av mig, såvida han inte gör de... och det känns bra. Ska f*n inte toffla! 

Jag blir bara frustrerad, hur svårt kan det vara att veta vad man vill och inte ge ut dubbla budskap?!?!

Det slutar alltid med att jag blir sårad och känner mig som pissvärd, som en yta utan insida värd att utforska. Och jag är trött på det.

Tack så mkt singla

Hej fina rara underbart ljuvliga pingla!

Det du beskriver är alls inte ovanligt! Snarare är det typ alltid sådär ;) I alla fall om man inte justerar sin dejtingradar och helt självklart vibbar ut vad som gäller och inte gäller. Men oroa dig inte, Singla to the rescue!

Det är inte så himla konstigt att intresset efter ett tag dör ut. Oavsett hur mycket vi vill att det skall vara så, så kan helt enkelt inte varenda person vi dejtar vilja gifta sig med oss. Det är inte en realistisk förväntning, så börja med att droppa den så slipper du bli så besviken varje gång. Det är så jädra mycket som skall stämma i en relation och efter att första pirret har lagt sig så återstår vardagen, och då kommer helt andra faktorer in. Så, det är inte ditt fel och du är inte konstig!! Prova istället att ta den första pirrperioden med en nypa salt. Inte som att du skall ifrågasätta den eller inte njuta av den, utan istället se den för vad den är. Typ som när man fick en ny leksak när man var liten och lekte ihjäl sig i ett par veckor, sen förlorade den plötsligt sin charm. Nyhetens behag och allt det där.

Det här med att vara mystisk…. Ojojoj, det kräver ju en bok i sig. Men såhär: det är BRA att du säger vad du vill och är tydlig. Jättebra! Det är i sig ingen motsats till att vara mystisk och spännande. Men du kanske skall vänta lite innan du lägger alla kort på bordet… tills du vet vem du lägger korten på bordet för. Ord betyder egentligen ingenting, det är handling som räknas, som du ju själv mycket riktigt har märkt. Orden ”vi skall sova in söndagen” värmer inte när söndagen väl är där och du ligger ensam i din säng. Jag kan inte säga om hans beteende beror på ointresse eller inte, men jag kan säga att det verkar oartigt och dumt. Likaså att inte svara på sms på flera dagar. Grymt avtändande och något som i alla fall skulle få Singla att dra sig ur leken. (Jag brukar förvisso lösa det där med att i princip aldrig skicka några sms själv. Jag svarar på inkommande, det blir enklare så.) Skulle en kille lova mig att mysa in en söndag och sen inte höra av sig när det var dags så skulle han vara ute. Enkelt. Möjligen skulle ursäkten egen begravning räcka, men i övrigt åker han ut. Det verkar som att du har hittat en kille som gärna snackar om allt mysigt som skall göras, och gudarna skall veta att jag har stött på den typen. I princip packat väskan till det underbara lilla getaway han lovat mig, bara för att upptäcka att det där var all words and no play… Inte så skoj alls. Och onödigt. Det är dock ett väldigt bra sätt att spotta Mr Wrongs på. För om han inte ens är man för sitt ord vad gäller en mysig söndag, hur skall vi då tolka I do framme vid altaret? I dooobidoobidooo, kanske?

Du skriver  ”fråga, om han kanske vill att vi ska backa ett steg, att det gått för fort fram, att vi återgår till det grundläggande dejtingstadiet tex. fika en torsdagskväll.”

NEJ. Så skall du INTE säga!! Varför i hela fridens namn skall DU definiera hans eventuella känsloläge och vilja?!? Vill DU backa? Säg vad du vill! Alltför många tjejer tar med sig stora verktygslådan till sina dejter och börjar snickra ihop alternativa lösningar på egen hand, så att HAN skall känna sig trygg. Det är så irreparabelt dumt så jag vet inte ens vart jag skall börja… Jag vet inte hur många tjejer jag hört ljuga ihop saker för sina killar, bara för att killen på nåt vis skall luras att stanna kvar ett tag, så att han senare kommer på hur fantastiska tjejerna är och faller hopplöst. Superdumt det där. Gör aldrig så. Fråga honom istället! Vad är upp med att lova saker du inte håller? Varför tar det tre dagar innan jag hör ett pip från dig?

Nu har det tyvärr gått några veckor sen jag fick det här mejlet av dig och jag antar att mycket vatten har runnit under broarna, men spontant tycker jag i alla fall att det verkar som att den här killen inte är något för dig. Och nej, det är INTE nåt fel på dig. Din insida är VISST värd att utforska! Tricket är att du själv visar att den är det! Genom att t ex inte göra avkall på din fantastiskhet genom att låta män lova dig saker de inte håller, eller hålla dig väntande i dagar på ett livstecken. Sånt där går bort bara!

Jag menar inte att vi skall dumpa män bara för att de inte hör av sig tre ggr om dagen, men om du knockar strumpor med en man regelbundet så är det ju klart som i helsicke att han inte skall kunna dissa dig i dagar! Singla ligger inte med män utan att det är klargjort först att vi har nåt att bygga på. Med resultat att mina dejter alltid ringer mig och fortsätter uppvakta mig. MEN det innebär INTE att vi blir tralllallalllaaaihop för det. Jag är singel, obviously. Dock slipper jag känna mig som ett ruttet äpple när det tar slut, för jag vet att både han och jag är medvetna om hur fantastiska vi båda är.

Tänk nu på här framöver att din insida liksom utsida är helt FAB och det är ett privilegium att få komma dig nära. Det kan få göras gradvis, eftersom du först vill vara säker på att den här killen är något att ha. Så se du tiden an och ta det lite lugnt i dejtingstadiet. Visa dig själv respekt, annars  gör ingen annan det!

Gomorron  mina små kutterduvor! Sovit gott? Tagit en kopp kaffe? Läser morrontidningen i sängen? Har fem hunkiga män i ert vardagsrum? Näää, tänkte väl just det va? ;)

Männen har faktiskt åkt redan för att tävla, så jag sitter här helt själv i lugnet i hamnen och njuter av solljuset som flödar in genom lägenhetens stora fönster. Solen strålar. Vattnet glittrar. Och i eftermiddag kommer mina hunkar tillbaka. Mjao!

De väckte mig i morse. Inte tjejtisstassade de över golvet inte. De drog igång musik och talade och skrattade högt med sina mansröster. De slamrade och skramlade. En kort stund blev jag irriterad, särskilt när jag insåg att det ju är män jag har att göra med, män som inte ens hade med egna lakan (tre av dem). Inte kommer de röja undan sina fem sängar. Jag kommer få städa efter dem. Ilsket låg jag och vred mig tills jag somnade om.


Och nu när jag gick upp fick jag skämmas. De har röjt undan allt. Såklart. Stora pojkarna vill ju inte att Singla skall snubbla över sängar en hel dag. Dock hade de vräkt in allt i mitt förråd, framför mina klänningar. Doh! Men jag förlåter dem.


De är verkligen fina killar. Orättvist mot en Singla att hiva in fem på en gång. Tur att jag är ett proffs och kan dribbla fem män, men alltså till och med jag är liiiite nervös alltså. Den som gapar efter mycket, ni vet. Det här kommer säkert sluta med att de alla hånglar upp nån på dansgolvet och Singla får åka hem ensam, just för att jag  helt enkelt inte kunnat bestämma mig för vem jag vill ha. Typiskt.

Well. Nu skall jag ta tag i Fråga Singla. Välkommen till en lördag av Fråga Singla-maraton! :)

Omg...omg, omg, omg!! Det är fem män i mitt vardagsrum. Långa, hunkiga, snygga, trevliga roliga män! De har duschat! Sprätt runt här med handdukar runt höfterna. *svimmar* Looooooooooord, min LIBIDO!!!

Men absoluta höjdpunkten var när en av dem kläckte:
Det hade varit skönt med ett bad imorron efter tävlingen. Bubbelbad... Finns nån pool här man kan boka Singla? Så bjuder vi dig på det som tack för att vi får bo här! Lite spa, lite öl, lite bubbelbad... Vad säger du?

Jag och FEM MÄN i en pool. U gotta to be fucking kidding me?!?! Har jag dött och kommit till himlen?!? Tomten kom tidigt i år, jävlaridet. Singla måste ha varit en snäll flicka... En mkt snäll flicka...

Rijävladå.

Men GUD, jag har ju glömt berätta. Jag har shoppat! Riktiga vuxna underkläder. Budget för månaden totalspräcktes. Här. Det första setet köpte jag. SNYGGT va?!?!  Och ett till, helsvart.

Do me. I´m ready :D