Sex dagar kvar.

Sedan kommer det efterlängtade OS-uppehållet i NHL.

Nu gäller det bara att svenskarna håller sig friska och fräscha veckan ut, men det lurar förstås faror runt varje sarghörn.

Sitter på spänn varje kväll nu när våra OS-spelare kämpar på för sina klubblag.

I kväll var det Douglas Murray, som fick ett slagskott på fotknölen. Tuffe Dougie kunde knappt ta sig av isen och väl ute i spelarbåset vred han sig i plågor och svor både en och två gånger.

- Där försvann en OS-back, tänkte jag, men Dougie kom tillbaka på isen i nästa byte och körde på.

Skönt, för vi har redan Niklas Kronwall, Tomas Holmström och Fredrik Modin skadade.

XXX

Detta fantastiska Phoenix.

I natt knockade dom Edmonton 6-1 efter fem poäng av Matthew Lombardi. Och tre poäng från Robert Langs klubba.

Coyotes ligger tvåa i Pacific division och fyra i Western conference. DEt är nog vinterns största överraskning, gott folk.

Ledning med 3-0 efter första perioden.

Oavgjort, 3-3, efter den andra.

Och förlust med 4-3 när det hela var över här i Staples Center i Los Angeles.

Red Wings klantade till det. Igen.

Okej, Kings är heta just nu och det här var nionde raka segern (klubbrekord) men Detroit har för många fripassagerare i laguppställningen.

Nicklas Lidström behöver dock inte skämmas. Han var +3 (liksom kollegan Brian Rafalski) med 28:32 minuters istid.

De andra backarna var inte lika lyckosamma, sämst var Brad Stuart med -4.

Lidström, ja. Trots att hårt skadedrabbade Red Wings haft en svajig säsong så här långt står han på +21 efter nattens match.

Klart bäst i Detroit. 39 år gammal. Say no more.

Henrik Zetterberg kunde också lämna Staples Center med huvudet högt, han gjorde två mål och slet föredömligt tillsammans med Pavel Datsjuk när laget fick tre forwards skadade under matchen.

Zäta ser ut att vara på väg mot en formtopp lämpligt till OS.

Bara han får vara skadefri nu.

Tolv raka segrar för Washington.

Elva raka segrar för Ottawa.

Några av våra svenska OS-spelare åker med lätta skär i NHL just nu.

Nicklas Bäckström bidrog själv rejält till Capitals tolfte raka seger på torsdagskvällen när New York Rangers besegrades borta med 6-5.

"Bäckis" hade fem poäng och närmar sig med stormsteg toppen av poängligan.

Daniel Alfredsson svarade för tre målgivande passningar senast när Senators fixade en 3-1-seger hemma över tvillingarna Sedins Vancouver.

Tolv respektive elva raka segrar, det är imponerande sviter i dagens NHL.

...Atlanta.

Nattens snackis i NHL var förstås spelaraffären mellan Thrashers och New Jersey Devils.

Bort med lagkaptenen Ilja Kovalchuk, som nobbade alla hundramiljonersbud som Atlantas klubbdirektör Don Waddell presenterade den här säsongen.

Nu får "Kovy" chansen att visa vad han går för i Devils och sedan är han fri att gå vart han vill efter den 1 juli.

Men det är tveksamt om något av ligans topplag har råd att betala vad Thrashers erbjöd.

Nåväl, Kovalchuk är ännu en i raden av stjärnor som lämnat Georgia i den amerikanska söderns.

Dany Heatley, Marc Savard och Marian Hossa har alla försvunnit vidare till andra NHL-klubbar.

Men det ska bli kul att se vad Johnny Oduya och Nicklas Bergfors kan göra i Thrashers framöver.

Klubben har ett rätt bra lag men det blir förstås inte lätt att ersätta de mål Kovalchuk producerat.

De bjöd ett 10-12 årskontrakt värt 101 miljoner dollar, men fick nobben.

Ilja Kovalchuk vill ha mer.

Nu har Atlanta inget annat alternativ än att byta bort den 26-årige ryssen med det vassa målsinnet.

Kovalchuk vill ha maxlön i NHL nu när han blir "unrestricted free agent" den 1 juli.

Maxlön, enligt det nuvarande lönetaket, är drygt 11 miljoner dollar per säsong. Omräknat till en dagsaktuell dollarkurs av 7:40 kronor blir det 81,4 miljoner.

Inte illa.

"Kovy" sitter förstås i en guldsits. Han är fortfarande rätt ung (fyller 27 år i april), han är en av ligans mest spektakulära målskyttar (31 mål så här långt) och en underhållande spelare att titta på med sin fart och sina dragningar.

Låt vara att det defensiva slitet aldrig varit hans grej (+1 efter 49 matcher i vinter).

Någon är säkert villig att öppna plånboken, men jag tvivlar på att han får så mycket som 11 miljoner dollar per år när han väljer ny klubbadress.

Ovetjkin tjänar 9 miljoner dollar i årslön.

Crosby, likaså.

Zäta har 7,5 kopplat till ett långt kontrakt.

Spännande att se var Kovalchuk nu hamnar sedan Thrashers nu gett upp förhoppningarna om att behålla honom.

Los Angeles Kings, sägs vara ett hett tips.

Tja, varför inte.

Snacket vid vårt bord i pressrummet i Honda Center i Anaheim före onsdagskvällens möte mellan Ducks och Detroit handlade om vad som hände kvällen före i San Jose.

Det var då Red Wings vann med 4-2 i The Shark Tank.

Helene St. James på Detroit Free Press var på plats i San Jose och vi diskuterade det känsliga i duellerna som utspelade sig den kvällen:

x Mike Bacock, Detroittränaren, som ska leda Team Kanada i OS har ingen landslagsspelare i sitt klubblag, men coachade nu "Team Sweden" mot det kanadensiska OS-lagets förstakedja med Patrick Marleau, Joe Thornton och Dany Heatley.

- Tänk om en av hans Detroitkillar skadade en av dessa tre, hur smärtsamt skulle inte det vara för Babcock, sa vi.

x Och vad hade hänt om Douglas Murray crosscheckat sönder OS-kompisen Tomas Holmström framför kassen, så att Homer hade missat OS?

- Vilket jäkla liv det skulle bli, sa vi.

xxx

Så vem smällde på Niklas Kronwall i San Jose, så att han tvingades avstå från spel i den tredje perioden?

Scott Nicol kan vara den skyldige, han sparkade undan ena skridskon på "Kronner" vid ett tillfälle i den första perioden. Det kan ha gett Tre Kronors OS-back känning av knäskadan senare under matchen.

Och Scott Nicol är inte uttagen i något OS-lag.

4-2 borta mot San Jose.

Detroit sprattlade till i natt, kanske för att Tomas Holmström var tillbaka efter sin fotskada.

Homer stod för två målgivande passningar och valdes till matchens bäste spelare.

- Homer var riktigt bra i kväll, säger Nicklas Lidström när jag når honom någon timme efter slutsignalen i San Jose.

Själv satt jag i Staples Center och såg Henrik Lundqvist göra comeback efter influensan, men det vill sig inte riktigt för New York rangers just nu.

Trots att man hade satt nyförvärvet Olli Jokinen som center i förstakedjan mellan Marian Gaborik och Vinny Prospal.

Fast Gaborik visade förstås vilken naturlig målskytt han är när han skaravdee in reduceringsmålet efter 17:23 av den tredje perioden.

Henrik Lundqvist stred bakom ett handlingsförlamat Rangers, som hade svårt att hitta några öppningar i Kingsförsvaret.

Den andre svensken på isen i natt, Kingsforwarden Oscar Möller hade Brandon Segal och Raitis Ivanans som kedjekamrater.

Oscar hade några vassa skott i slutet av den första perioden, bland annat en backhand från nära håll som såg ut att ta på Henkes högra axel och försvinna över kassen.

Olli Jokinen har bytt klubb. Igen.

Och man undrar varför den här följetongen fortsätter - den talangfulle finländske centerforwarden verkar ha svårt att hitta ett långvarigt hem i NHL.

Ja, nu kanske jag var orättvis, han gjorde trots allt sju säsonger i Florida Panthers. Bästa noteringen där var 91 poäng, 39 mål och 52 assist, säsongen 2006-07.

Jokinen gick som tredje spelaren totalt i NHL-draften 1997 och förväntningarna var enormt stora på honom när han kom till Los Angeles Kings på hösten samma år.

Kings gav upp efter två år och sålde Olli till New York Islanders.

Där blev han bara kvar under en säsong (1999-00).

Sedan gick flyttlasset till Florida och Panthers blev hans hem fram till 2008-09 innan Coyotes skeppade honom vidare till Calgary.

Så i går var det dags igen - Flames bytte bort Jokinen till New York Rangers.

Bara att hoppas att han får spela med Marian Gaborik där. Olli har bra storlek, fina händer och är en etablerad centerforward i ligan.

Fast han har en hög lön att göra rätt för.

Första segern för året.
Det jublades i Edmonton i natt när Oilers vann bottenmötet över Carolina med 4-2.
Efter 13 raka förluster kom så äntligen en seger, alltså.

Vem hade kunnat tro att de här två lagen möttes i Stanley Cupfinalen 2006?
Nu har de varit på dekis hela vintern och snart börjar de säkert sälja av gamla spelare för att försöka få till ett nytt avstamp inför säsongen 2010-11.

Fansen i hockeytokiga Edmonton gav sina hjältar en ovation efter slutsignalen i natt. Lättade över att den pinsamma förlustsviten äntligen var bruten.

- Vad ska man säga? Helt fantastiskt, kommenterade Oilerstränaren Pat Quinn efteråt.

Lagets ende svensk, Robert Nilsson, blev utan poäng i natt med drygt nio minuters istid.

Hos Hurricanes hade Niclas Wallin -1 och 17:12 minuters speltid.

Så var trading season igång på allvar.

Och det var naturligtvis ingen tillfällighet att det var Brian Burke, som sparkade igång spelarkarusellen.

Trading deadline är den 3 mars, men under OS-uppehållet får inga spelaraffärer göras i NHL.

Här en kort sammanfattning av vad som hände i dag:

x Till Toronto från Calgary: Dion Phaneuf, Fredrik Sjöström och Keith Aulie (AHL-spelare).

x Till Calgary från Toronto: Niklas Hagman, Matt Stajan, Jamal Mayers och Ian White.

x Till Toronto från Anaheim: Jean-Sebastien Giguere.

x Till Anaheim från Toronto: Vesa Toskala och Jason Blake.

Några funderingar:

x Jonas Gustavsson får hårdare konkurrens om målvaktsjobbet i Maple Leafs nu när Giguere kommer. Vi ska komma ihåg att "Giggy" vann en Stanley Cup åt Brian Burke i Anaheim 2007.

x Fredrik Sjöström fick inte spela mycket på slutet i Calgary. Lite oklart varför, men av någon anledning föll han inte coachen Brent Sutter i smaken.

x Att Toronto dumpade Jason Blake kom inte som någon överraskning. Han var inte bra förra säsongen och han har inte varit bra i vinter heller. Åker över stora ytor, men får inte mycket uträttat och är kraftigt överbetald. Burke rensar nu ut spelare som fanns i Maple Leafs när han kom dit, han vill ha sitt eget gäng.

x Att Calgary gav upp på Dion Phaneuf förvånar säkert många, men sedan man tog dit Jay Bouwmeester från Florida i somras stod man inte och föll med Phaneuf på samma sätt. Dessutom har man Robyn Regehr i försvaret när det gäller "Avdelning tuffa backar".