Femte raka förlusten.

Vilken formsvacka de hamnat i, San Jose.

Det blev en 4-3-förlust i Calgary i natt och toppgänget Sharks har plötsligt blivit slagpåsar i NHL.

Eller vad sägs om den här förlustsviten:

x San Jose-Florida 2-3 (OT)
x Anaheim-San Jose 4-2
x Dallas-San Jose 8-2
x Vancouver-San Jose 3-2
x Calgary-San Jose 3-2

Tränaren Todd McLellan tycker sig dock se en uppryckning under de senaste två matcherna, som varit uddamålsförluster och visst kanske det är så.

Men med den laguppställningen Sharks har ska det inte behöva bli så här många förluster på raken.

Målvaktsstjärnan Jevgeni Nabokov har inte riktigt hittat formen efter OS och detsamma gäller anfallsstjärnorna Joe Thornton, Patrick Marleau och Dany Heatley.

För lagets båda svenskar var det en kväll med blandade känslor i Calgary. Douglas Muray lämnade isen med -4 medan Niclas Allin var +1.

Två slagsmål, det var allt.

NHL-bossarna kunde pusta ut, det blev ingen skandalmatch mellan Boston och Pittsburgh i natt.

Men Matt Cooke fick förstås höra att han levde när han gjorde sitt första byte i TD Garden i Boston. Efter bara några sekunder inne på isen blev han utmanad av Shawn Thornton att kasta handskarna och slåss.

Cooke hade inget val, han var medveten om att han skulle tvingas betala ett pris för sin våldsamma tackling på Marc Savard elva dagar tidigare.

Nu blev det inget längre slagsmål, men man kan väl säga att Thornton vann fajten på poäng.

Zdeno Chara slogs senare med Michael Rupp. Inte heller den duellen var speciellt uppseendeväckande.

I övrigt hände inte mycket annat än att Penguins ganska enkelt ordnade en 3-0-seger.

Bruins var oförskämt bleka trots omständigheterna och hemmaplan..

I natt smäller det.

Eller vad händer?

Boston tar emot Pittsburgh och alla ögon är riktade på den här tillställningen från NHL-ledningens sida. Ingen har glömt mötet i Pittsburgh den 7 mars när Matt Cooke körde över Bostons anfallsstjärna Marc Savard på öppen is. Savard ådrog sig en hjärnskakning och är fortfarande ur spel.

Cooke klarade sig undan pååkningen utan avstängning, vilket har retat upp Savards lagkamrater, tränare, klubbledning och fans i Boston.

Nu är ligaledningen rädd för att Bruins ska ta lagen i egna händer och ge sig på Cooke. Eller hemska tanke - köra över Penguins bäste forward som tack för senast och det är ju - ja, just det - Sidney Crosby.

För att försöka hålla känslorna under kontroll skickar NHL disciplinchefen Colin Campbell och domarbasen Terry Gregson till Boston i dag.

Man kommer att hålla möten med lagens tränare - Claude Julien (Boston) och Dan Bylsma (Pittsburgh). Man kommer också att tala om konsekvenser och tänkbara bötesbelopp med klubbarnas general managers Peter Chiarelli (Boston) och Ray Shero (Pittsburgh).

Och för att det inte ska bli stökigt på isen har NHL gett domaruppdraget till två av sina mest rutinerade rättsskipare - Stephen Walkom och Bill McCreary.

Med tanke på all negativ publicitet NHL fått under de senaste veckorna efter några kontroversiella tacklingar och skador vill man göra allt för att undvika kaos i TD Garden i kväll.

Är Matt Cooke en märkt man eller inte?

Ja, det är frågan.

Alexander Ovetjkin får inte vara med i kväll heller när Washington gästar Carolina.

Men till lördagens bortamöte med Tampa Bay är han tillbaka.

Då är den två matcher långa avstängningen avverkad, straffet NHL-ledningen gav "Ovie" efter tacklingen bakifrån på Chicagobacken Brian Campbell.

Förutom avstängningen drabbas Ovetjkin också av ett löneavdrag på 232 000 dollar. Det motsvarar 1, 624 000 kronor.

Man kan alltså säga att den 24-årige ryssen tjänar cirka 800 000 kronor per match i NHL.

Inte illa.

Men det är inte bara hans plånbok, som tagit stryk av den senaste cirkusen kring Ovetjkin.

Hans image har fått sig en törn sedan han klagat över avstängningen även om han sa att han var ledsen över att Campbell blivit skadad och riskerar missa sju veckors spel.

Johan Hedberg är den populäraste spelaren i Atlanta.

"The Moose" är fansens favorit, helt enkelt.

Det fastslår branschtidningen The Hockey News när man i senaste numret gör en genomgånmg över vilka spelare, som är mest uppskattade av publiken i respektive städer.

Johan Hedberg är den ende svensken som tar hem hedersomnämnandet i sin klubb. Att Johan varit populär bland lagkamraterna i alla klubbar han spelat i är ingen hemlighet. Han är utåtriktad, vänlig och bryr sig om lagkamraterna och fansen. Så har han alltid varit, det är liksom Hedbergs personlighet.

Att Teemu Selänne är mest uppskattad bland spelarna i Anaheim är heller ingen hemlighet. När lagkamraterna fräser förbi i sina lyxbilar uppför rampen från garaget under Honda Center stannar alltid Selänne, kliver ur bilen eller vevar ner sidorutan och signerar tröjor, kepsar och idolbilder tills alla fans är nöjda.

Det har han gjort i alla år i NHL och fansen i Anaheim älskar honom för det.

- De betalar ju min lön, det minsta jag kan göra är att visa min uppskattning och ge dem tio minuter varje dag, säger Teemu.

Såg Roman Polanskis nya film "Ghost writer" i lördags.

Här i USA gick den upp på biograferna för några veckor sedan, ni kanske redan sett den i Europa.

Lite överraskad över att den fått så fin kritik för den var rätt seg i all sin ambition att hitta mystiken från en Hitchcockfilm.

Nåväl, det här är ingen nöjes- eller filmsajt. Däremot log jag när filmens huvudperson, spelad av Ewan McGregor, sitter i en bar på det lilla värdshuset Fisherman´s Cove Inn på vad som ska föreställa Martha´s Vineyard och tar en drink.

I bakgrunden ser vi en NHL-match flimra fram på tv-apparaten och lyssnar man noga kan man höra hur tv-kommentatorn nämner flera av svenskarna i Vancouver när han refererar. Daniel och Henrik Sedin, Alexander Edler och Markus Näslund nämns vid namn.

Inte illa att hamna i en Polanskifilm. Killarna får leta sig ut till närmaste videobutik och köpa "Ghost writer" på dvd så småningom.

Den bör platsa bland medaljer och andra utmärkelser i bokhyllan eller prisskåpet därhemma.

Avstängd i två matcher.

Alexander Ovetjkin fick sitt straff i går.

Tacklingen bakifrån på Chicagobacken Brian Campbell var över gränsen för det tillåtna.

Att Campbell skadade sig (nyckelben och revben) och kan ha spelat färdigt för säsongen gjorde förstås att NHL:s disciplinchef, Colin Campbell, inte kunde blunda och låta matchstraffet vara nog.

Ovetjkin är ligans affischnamn tillsammans med Sidney Crosby och att tvingas stänga av en spelare av sån kaliber är aldrig lätt.

Men den senaste tidens debatt om vårdslöst spel och tacklingar mot huvudet har gjort att varumräket NHL skadats.

Man kunde inte fria ännu en spelare som skadat en motståndare efter fallen med Mike Richards, Philadelphia och Matt Cooke, Pittsburgh.

Två matcher var ett kompromisstraff.

Inte alltför hårt, men dock en avstängning.

Det ger Henrik Sedin chansen att hämta in de tre poäng som "Ovie" leder poängligan med.

Spännande dagar väntar...

Anaheim hade åtta spelare med i OS.

Tre av dem vann guld med Kanada – Scott Niedermayer, Ryan Getzlaf och Cory Perry.

Men de kom tillbaka till södra Kalifornien fysiskt och mentalt slutkörda och Ducks vann inte någon av sina fem första matcher efter OS-uppehållet.

Men i går (söndag) vaknade alla OS-spelarna till och Anaheim besegrade San Jose hemma med 4-2.

Fast segern hade sitt pris, Teemu Selänne rasade in i sargen och lämnade matchen med en "upper body injury", som det heter.

Och Getzlaf slog upp sin gamla fotledsskada (den som var nära att kosta honom OS-platsen) och haltade ut ur Honda Center efteråt med vänsterfoten i en stödsko och uppges vara "day-to-day".

Ducks har nu åtta poäng upp till Detroit på den åttonde och sista slutspelsplatsen i Western conference med 14 matcher kvar.

Det blir tufft att greja.

Så för ovanlighetens skull ser det ut som om Kings blir laget från Los Angeles, som tar sig till play off i vår.

XXX

De andra Ducksspelarna, som var med i OS var:

x Teemu Selänne och Saku Koivu, Finland.

x Ryan Whitney (numera Edmonton) och Bobby Ryan, USA

x Jonas Hiller Hiller, Schweiz.

Oj, oj, vad de skulle ha svurit framför tv-apparaterna i NHL-högkvarteret i New York.

Här hade man gett NBC en perfekt söndagsmatch för att sälja hockeyn till de amerikanska tv-tittarna: Chicago-Washington.

Tvåan i Western conference mot ettan i Eastern conference.

Och så går ligans största affischnamn, Alexander Ovetjkin, och drar på sig ett matchstraff efter drygt tolv minuters spel efter en onödig boarding på Chicagobacken Brian Campbell.

Matchstraff eller inte - ja, det kan diskuteras. Men fem minuter för boarding var det alla gånger.

Och där dog matchen. Trodde alla. Chicago ledde med 3-0 efter två perioder och vad som skulle bli en smaskig hockeyfest i USA var på väg att bli en tråkig tillställning, där man bara satt och väntade på att det skulle ta slut.

Men så kliver artisten Nicklas Bäckström in i handlingen. Åker, dribblar och skjuter i byte efter byte, vilket ger Capitals nytt liv efter en deppig period utan den mäktige "Ovie".

Washington gör tre mål i den sista perioden och får till en förlängning.

Och vem bjuder inte på ett solomål värt fem getingar där om inte den unge Bäckström från Gävle.

Hans shownummer måste varit värt miljoner för NHL.

Det påminde om Foppa i samma ålder, en sån där rush upp i banan och en avig dragning följt av ett maskerat skott som helt överrumplar motståndarmålvakten.

Gary Bettman och kompani sliter säkert sitt hår när det gäller Ovetjkin, som nu åkte på sitt tredje matchstraff i vinter för en våldsam tackling, samtidigt som ligaledningen säkert sitter och myser över Bäckströms artisteri.

Daniel Alfredsson var en av de två gästerna hos Hockey Night in Canadas sena kvällsshow, "After hours", i natt.

Alfredsson gästade programmet efter Ottawas möte med Canucks i Vancouver, en match som Senators förlorade med 5-1.

Under intervjun med Scott Oaks och Kevin Weekes bekräftade Daniel Alfredsson att han hade allvarliga funderingar på att lägga av efter säsongen 2006-07.

- Det var något jag funderade över. Vi hade en tung start på serien och jag spelade inte bra. Då kändes det som jag var beredd acceptera att det skulle bli min sista säsong.

Men Alfie spelade upp sig och Ottawa gick till Stanley Cupfinal våren 2007.

Det fick honom att ändra planerna.

- Jag bevisade för mig själv att jag fortfarande kunde spela på den här nvån. Att jag var konkurrenskraftig.

På frågan vilka idoler han hade när han växte uppp i Sverige svarade Alfie:

- Vi kunde inte se så många NHL-matcher på tv, så mina idoler var killarna som höll till i landslaget, spelare som Håkan Loob, Kent Nilsson och Thomas Rundqvist.

Det kan ha varit första gången Rundqvists namn nämnts under en sändning av Hockey Night in Canada.