Medicinbloggen

�nnu ett bantningsmedel stoppas

AnnaBasen — Sat, 20 Mar 2010 07:00:38 GMT

Ig�r kv�ll offentliggjordes EU-kommissionens beslut - bantningsmedlet Reductil dras in. Orsaken �r att det �kar risken f�r hj�rtinfarkt och stroke. I Sverige s�ljs l�kemedlet under namnen Reductil, Sibutramin Teva och Sibutramin Sandoz. Patienterna uppmanas att sluta med l�kemedlet. Den som vill kan g�ra det direkt utan att trappa ned.
Reductil �r det andra bantningsmedlet som f�rst godk�nts men som sen m�ste dras in fr�n marknaden p� kort tid. All f�rs�ljning av det omstridda bantningsmedlet Acomplia stoppades i hela EU-omr�det f�r mindre �n tv� �r sen. D� var orsakerna allvarliga psykiska biverkningar - som �kad risk f�r depressioner, sj�lvmordstankar, �ngest, s�mnst�rningar och aggressivitet.
Jag har fr�gat ett par �verviktsforskare, som KI-professor Claude Marcus, om varf�r det �r s� otroligt sv�rt att hitta effektiva bantningsmedel med milda biverkningar. L�kemedelsindustrin �r f�rst�s extremt motiverad att forska fram s�dana medel eftersom marknaden �r gigantisk och det finns stora vinster att g�ra.
En f�rklaring jag d� f�tt h�ra �r att driften att �ta har extremt h�gt �verlevnadsv�rde f�r oss - det finns helt enkelt fler system i v�ra kroppar f�r att trigga hunger �n att g�ra oss m�tta.
Dessutom �r m�ttnad kopplat till hj�rnans bel�ningssystem. Att �ta d�mpar �ngest och g�r oss lugna och glada. D� �r det inte s� konstigt att man kan bli deprimerad av Acomplia. Om bel�ningssystemen blockeras f�r man inte l�ngre n�gon kick av att �ta.
Helt klart �r att v�ra kroppar inte �r anpassade f�r v�r moderna v�rld med god mat - g�rna b�de s�t och fet - tillg�nglig dygnet runt. Eftersom �vervikt och fetma orsakar sjukdom och f�rtida d�d �r det verkligen en livsviktig fr�ga att v�rden hj�lper dessa patienter - med eller utan l�kemedel. Idag �r tillg�ngen till kost- och motionsbehandling, kbt-terapi och i extrema fall fetmaoperation alltf�r liten.

L�kare dr�mpartnern f�r m�nga

AnnaBasen — Fri, 12 Mar 2010 16:08:50 GMT

L�kare �r dr�myrket hos en partner, enligt en ny opinionsunders�kning. �Smickrande�, tycker en representant f�r L�karf�rbundet.
Dejtingsajten Parship har fr�gat 3 000 personer i sju europeiska l�nder vilket yrke de helst vill att deras partner ska ha. L�kare ligger i topp, b�de totalt och n�r siffrorna bryts ned till att bara g�lla Sverige.

� Jag tror att det handlar om omv�rdnadsgrejen. N�r du blir sjuk finns det n�gon som kan ta hand om dig. Plus att m�nga l�kare tj�nar bra, s�ger dejtingkonsulten Marie Hagberg till Metro.

Kvinnor �r mer sugna p� att ha en l�kare som partner �n m�n.
Men kanske �r det inte ett alldeles klokt val. L�kare tenderar att jobba sjukt mycket och dessutom p� knasiga tider. (Ungef�r som journalister, faktiskt...) M�jligen �r det bra om man inte vill se s� mycket av sin partner.
L�kare �r kanske ocks� mer ben�gna �n andra att hoppa �ver skaklarna. Manliga l�kare toppar n�mligen anv�ndandet av otrohetssajten Ashley Madison d�r man kan s�ka n�gon att v�nsterprassla med, rapporterar tidningen Dagens Medicin. Du kan l�sa Dagens Medicins artikel om de otrogna l�karna h�r.

Ett mirakel att jag lever efter bes�ket p� bluffkliniken

AnnaBasen — Fri, 12 Mar 2010 07:49:46 GMT

Denna vecka svarar jag p� en fr�ga om fejkade blodanalyser som s� diverse alternativmedicinare och sk "n�ringsterapeuter" sysslar med och om l�sk �r nyttigare �n alkohol. Du kan l�sa fr�ga och svar om blodanalyser h�r och om l�sk och alkohol h�r.
Faktiskt bes�kte jag en s�dan oseri�s klinik som g�r bluffanalyser av blodet i Falun 2007. IFM-kliniken, heter den, och du kan l�sa reportaget d�rifr�n h�r.
N�r jag l�ser artikeln idag s� framst�r det som ett sm�rre mirakel att jag lever idag s� h�r tre �r efter�t, med tanke p� hur sjuk jag var enligt behandlarna p� IFM-kliniken.
De inre organen var �verbelastade, f�rgiftning hotade, blodet varinfekterat med bakterier, virus och parasiter, tarmarna l�ckte, hj�rtfunktionen tydde p� magnesiumbrist och jag var �verk�nslig f�r en l�ng rad f�do�mnen.
Sj�lvklart var syftet med de f�rskr�ckande diagnoserna att jag skulle k�pa en massa kosttillskott fr�n klinikens eget "apotek" f�r att bli frisk. N�r jag gick d�rifr�n bar jag p� en p�se piller och var hela 3995 kronor fattigare. H�nsynsl�st bluffmakeri, helt enkelt.
Idag m�r jag toppen - helt utan konstiga och dyra kosttillskott. Och det �r nog tur att jag inte satte i mig n�gra av de "mediciner" jag ordinerades. Den aktuella kliniken har exempelvis s�lt "renande" kosttillskott som inneh�llit farligt h�ga halter bly, arsenik och dioxin. Inte s� h�lsosamt, direkt.
Har du st�tt p� liknande bluffmakare? Tipsa mig! Min mailadress �r anna.basen@expressen.se.

Mats stoppades i tullen - han var radioaktiv

AnnaBasen — Thu, 11 Mar 2010 21:00:48 GMT

I senaste numret av L�kartidningen hittar jag en intressant artikel som visar hur extremt k�nslig utrustning tullen har numera. Civilingenj�ren Mats Cederstr�m skulle fira julen med sin syster i USA men stoppades vid inresan. Han hade befunnits radioaktiv och f�rh�rdes.
F�rklaringen var att Mats opererats f�r en karcinoid tum�r och genomg�tt en unders�kning f�r att se att den inte�terkommit. Unders�kningen sker med ett hormonpreparat som g�rsradioaktivt f�r att det ska synas om preparatet ansamlats n�gonstans ikroppen. Och uppenbarligen fanns det lite, lite, av det radioaktiva preparatet kvar i Mats kropp, tillr�ckligt f�r att han skulle stoppas av de nitiska USA-tullarna. Du kan l�sa Mats ber�ttelse, som har den fyndiga titeln "Jul, jul, str�lande jul", h�r.

Ve vara �verviktig och deprimerad sm�rtpatient

AnnaBasen — Thu, 11 Mar 2010 08:25:04 GMT

Jag f�r ibland fr�gan om jag �r specialintresserad av n�gon s�rskild sjukdom, som diabetes/stroke/psoriasis eller vad det nu �r fr�garen vill prata med mig om. Mitt svar �r att jag inte har n�gra omr�den jag s�tter f�re annat, jag �r intresserad av det mesta inom medicinen och skriver om allt fr�n astma till �vervikt.
H�romdagen skrev jag en artikel om nya l�kemedel mot nervsm�rta.
Och d� slog det mig att jag kanske inte har n�gra favoritsjukdomar - men jag har �nd� patientgrupper som jag k�nner lite extra f�r. Och det �r de "jobbiga" patienterna, patienter med symtom och besv�r som kan vara knepiga att behandla eller som inte �r s�rdeles prioriterade i v�rden. Det �r "l�gstatussjukdomar" som diffusa sm�rttillst�nd, �vervikt och fetma samt psykiska besv�r som depressioner.
Det �r patienterna l�karna inte �lskar, och som de kanske ibland inte ens vill ha till mottagningen.
"�vervikt och fetma ska vi inte syssla med i sjukv�rden, vi ska h�lla p� med sjukdomar" h�rde jag en l�kare s�ga f�r inte s� l�nge sen. Problemet �r att om inte v�rden vill �gna sig �t de feta patienterna dyker de f�rr eller senare upp igen, men nu med andra besv�r som diabetes, hj�rtproblem, sm�rta eller nedst�mdhet. H�romdagen rapporterade Ekot om att behovet av fetmakirurgi �kar.
L�karna vill ha mer resurser f�r att kunna operera fler. Det �r bra att fler feta kan f� chansen till operation.
Men som alltid finns det inte bara en enda l�sning p� ett problem. Alla kan inte, och b�r inte, opereras. Jag skulle �nska att det satsades mer p� att hj�lpa �verviktiga innan l�get blir s� desperat att man tar till kniven. Hur m�nga v�rdcentraler kan exempelvis erbjuda KBT-behandling mot �vervikt, en behandling som visat sig ge god effekt ocks� p� sikt? �vervikt sitter inte bara runt midjan, det sitter ocks� i huvudet och handlar om k�nslor, tankar och beteenden.
Nej, ve vara �verviktig och deprimerad sm�rtpatient.

Nu finns Pervers? i bokhandeln igen

AnnaBasen — Tue, 09 Mar 2010 10:08:44 GMT

Tack vare Dejavubok som �terutger b�cker som inte l�ngre finns i lager finns nu �ntligen min och KI-professor Niklas L�ngstr�ms bok "Pervers? - om sex ut�ver det vanliga" att f� tag p� igen.
Boken g�r att best�lla via den vanliga bokhandeln eller hos n�tbokhandlarna.
Sen �r jag lite extra glad �ver att den har f�tt ett nytt snyggt svart omslag och att den dessutom �r billigare att k�pa �n tidigare! 200 pix kostar boken exempelvis hos bokus.

Michael J. Fox hedersdoktor vid KI

AnnaBasen — Fri, 05 Mar 2010 09:43:19 GMT

Sk�despelaren Michael J. Fox har utsetts till medicine hedersdoktor vid Karolinska Institutet. Han f�r utm�rkelsen f�r sina insatser som opinionsbildareoch grundare av stiftelsen Michael J. Fox Foundation for Parkinson's Research (MJFF). Stiftelsen �r v�rldens st�rsta privata organisation f�r parkinsonforskning. Michel J Fox tar emot utm�rkelsen idag i New York. Du kan l�sa hela pressmeddelandet fr�n KI h�r.

Har du testat restylane eller botox?

AnnaBasen — Thu, 04 Mar 2010 11:48:29 GMT

Jag s�ker dig som testat injektionsbehandling (ex. restylane eller botox) f�r intervju. Vad hade du f�rv�ntat dig, vad tycker du om resultatet, t�nker du upprepa behandlingen? Du kan vara anonym om du vill. Intervjun kan g�ras per telefon om det passar dig. Jag n�s b�st p� anna.basen@expressen.se

Bikramyoga hett - och fett kommersiellt

AnnaBasen — Tue, 02 Mar 2010 15:11:14 GMT

I s�ndags testade jag senaste modeflugan inom tr�ning - bikramyoga.
Det �r yoga i 40 graders v�rme under 90 minuter med r�relser efter ett best�mt program utformat av herr Bikram sj�lv.
Svettigt v�rre var det, och ganska kul. Under mitt f�rsta pass hade jag, tidvis, fullt upp med att inte tuppa av i v�rmen. Men yrsel och illam�ende �r helt normalt - p�st�s det i instruktionerna - s� jag klarade mig nog hyggligt �nd�. Det �r i alla fall den absolut mest kr�vande form av yoga jag testat. Poweryoga, som m�nga gym har, kommer inte ens i n�rheten.
Enligt reklamen ska bikramyoga vara bra f�r det mesta och de flesta - n�stan oavsett vilken kr�mpa man har. Eller som du st�r p� svenska bikramygacentrets Du Calmes hemsida:
�Stelopererade, reumatiker, personer med ryggsm�rtor, wiplash, ischias, migr�n, utbr�ndhetsyndrom, frozen shoulders, �vervikt, undervikt, � You name it, we got it.�
P� herr Bikrams egen hemsida �r reklamen �nnu dj�rvare. Hj�rtsjukdomar, hepatit C, cancer, depression, Dengue feber - ja, d�r finns s� kallade vittnesm�l om mirakell�kning fr�n de flesta sjukdomar. Jag �r f�rst�s extremt tveksam till l�ftena om dramatiska h�lsovinster. Jag skulle vilja p�st� att man b�r vara hyggligt frisk f�r att tr�na bikramyoga eftersom det �r en r�tt tuff p�frestning f�r kroppen - inte minst f�r hj�rtat.
Men det finns f�rst�s feta pengar att tj�na p� den heta svettrenden. Ett �rskort p� ett svenskt bikramcenter kan kosta �ver 13 000 kronor.
Och herr Bikram sj�lv - som hittat p� hela konceptet och d�pt det efter sig sj�lv - lever gott. Bikram Choudhury, som kallats �yogans bad boy�, g�r ingen hemlighet av att svettyogan gjort honom rik. Han samlar p� Rolls roys-bilar, bor i ett exklusivt �mansion� i Beverly Hills och umg�s med de rika och glamour�sa. Det �r �sterl�ndsk visdom det. Att tj�na stora pengar p� v�sterl�nningars l�ngtan efter �sterl�ndsk mystik och l�ften om andlighet och optimal h�lsa. Snabba l�sningar och snabba cash f�r yogans bad boy.

Kan man tr�na n�r man �r f�rkyld?

AnnaBasen — Thu, 25 Feb 2010 11:02:19 GMT

Det �r f�rkylningstider - samtidigt som m�nga f�rs�ker komma ig�ng eller h�lla liv i sin tr�ning.
Men hur mycket t�rs man anstr�nga sig n�r man �r f�rkyld? Jag ringde Mai-Lis Hellenius, professor i kardiovaskul�r prevention p� Karolinska institutet f�r att f� svar. Hon s�ger s� h�r:
"Ja, man kan tr�na om man inte har en kraftig allm�np�verkan. Om bara n�san droppar eller man har lite ont i halsen men annars m�r bra. Men man beh�ver inte ta ut sig helt och k�ra de allra h�rdaste passen.
Om man har sjuksdomsk�nsla eller feber ska man absolut inte tr�na - exempelvis om man blir svettig direkt, har ont i huvudet eller �r tr�ttare �n normalt. D� har tr�ningen inga positiva effekter. Risken �r att infektionen f�rv�rras och i v�rsta fall kan man f� en hj�rtmuskelinflammation.
Lite r�relse skadar s�llan, man kan r�ra p� sig s� pass att man inte stelnar till. Men tr�ning har ingen st�rre effekt, d� �r det b�ttre att ta det lugnt och v�nta tills man k�nner sig frisk.
Det �r viktigt att man �r �rlig och lyssnar p� sin kropp - k�nner man sig sjuk ska man vila."