Claire Castillons första novellsamling Insekt var ett litet mästerverk.
Jag blev helt kär när jag läste den, för precis såna berättelser gillar jag:
mjukt och sockersött formulerade men djävulusiskt obehagliga och skruvade så
fort man gräver sig ner en centimeter under ytan. I Insekt dissekerade hon
relationer mellan mammor och döttrar, och i sin nya bok tar hon itu med
något som berör ännu fler: parrelationer. Men det är inte vilka lyckliga,
sunda Svenssonrelationer som helst. Claire Castillon är en mästare på att
skapa obehag och det tar inte särskilt lång tid innan jag får ont i magen.
Det kryllar av elaka äkta män, hysteriskt gnatande, neurotiska hustrur,
passionerade affärer mellan pappor-döttrar och mammor-söner. Skruvat,
skarpsynt, dråpligt, lätt deprimerande - men uppfriskande. Det är sällan man
läser om så ohämmat vidriga människor.

Castillon har redan skrivit flera romaner som inte finns på svenska, men
nästa år kommer hennes nya i översättning. Det ser jag fram emot.