Luciano Astudillo

Starkare arbetslinje f�r nyanl�nda

Luciano Astudillo — Wed, 17 Mar 2010 17:40:21 GMT

Hej Anna!

Tack f�r dina positiva kommentarer. Upplever att inte Nyamko Sabuni gav svar p� de fr�gor hon fick om de brister er politik har; hur bostadsfr�gan ska l�sas, hur alla nyanl�nda ska ha r�tt till etableringplan, hur lotssystemet ska funka och hur SFI:n ska f�rb�ttras. Tv�rtom menar hon ju att utanf�rskapet nu minskar och att det g�r bra p� integrationsomr�det. Ska bli intressant att se hur det landar i verkligheten. H�r �r hela mitt anf�rande f�r er som efterfr�gat det:

- Jag tycker n�n som inte kan l�sa eller skriva �r samma som man �r blind, s�ger Anab p� sin knaggliga svenska i veckans r�rande radioprogram Tendens i P1. Hon beskriver hur det �r att komma till Sverige och hur sv�rt det kan vara att l�ra sig svenska spr�ket. Hon �r en av m�nga korttidsutbildade elever, flera med obefintlig skolg�ng fr�n sina heml�nder, som k�mpar med att er�vra det svenska spr�ket vid Kungsholmens utbildningscentrum i Stockholm.

Maral kom till Sverige som nio�ring fr�n Iran. I en intervju i fackf�rbundet Juseks tidning ber�ttar hon: Jag b�rjade l�sa medicin men hoppade av. Det var inget f�r mig. 2007 tog hon ist�llet en masterexamen i systemvetenskap vid Lunds universitet och arbetar numera som systemutvecklare f�r it-konsultf�retaget Epsilon i min henstad Malm�.

Herr/fru talman!

Tv� kvinnor. Tv� helt olika liv. Men �nd� f�rs�ker politiken alltf�r ofta f�nga in dem i samma sn�va ber�ttelse, i samma grupp � och g�ra dem f�rem�l f�r samma politikomr�de.

Men, handen p� hj�rtat, vad skiljer dessa kvinnors dr�mmar och grundl�ggande behov egentligen fr�n dina, fr�n mina, ja fr�n v�ra?

Jag tror att de, precis som du, dr�mmer om ett bra liv f�r sig och sina n�rmaste.

Jag tror att de, precis som du, vill ha ett arbete som de trivs med. D�r de kan utvecklas, utmanas. D�r de kan bidra efter sin f�rm�ga.

Jag tror att de, precis som du, vill bli sedda, respekterad och accepterade f�r dem de �r. Med eventuella brister, men framf�r allt med de f�rdigheter som g�r just dem unika.

Vad skiljer egentligen Anab och Maral dr�mmar och grundl�ggande behov fr�n dina?

Vi socialdemokrater har sagt det f�rr, men det t�l att upprepas: Den nuvarande integrationspolitiken har n�tt v�gs �nde.

Vi s�ger det inte bara som en kritik mot den borgerliga regeringen, utan ocks� sj�lvkritik f�r att tidigare socialdemokratiska regeringar inte r�ckte till.

L�t oss f�renas i en positiv grundsyn p� migrationen, utan att f�r dens skull blunda f�r utmaningarna: N�r m�nniskor flyttar sprids arbetskraft, kunskap och id�er. N�tverk v�xer och nya m�jligheter uppst�r. �ppenheten inf�r omv�rlden �r en central del av v�r svenska sj�lvbild och historia. Den har tj�nat oss v�l och gjort oss rikare och framg�ngsrikare.

L�t oss ocks� f�renas i insikten om att vi idag inte tillvaratar dessa alla m�jligheter: Under de senaste tre �ren har arbetsl�sheten �kat n�stan dubbelt s� snabbt bland utrikes f�dda som bland dem som �r f�dda i Sverige. Utanf�rskapet v�xer i tv� av tre socialt utsatta omr�den.

L�t oss ocks� f�rs�ka f�renas, �ven om det kan bli sv�rt, i att allt inte �r finanskrisens fel.

Det �r sant: Finanskrisen har drabbat Sverige. Men att det idag finns 100 000 fler arbetsl�sa, 70 000 fler i utanf�rskap och det bara p� ett �r sagts upp s� mycket som 25 000 viktiga v�lf�rdarbetare � det betyder 25 000 f�rre l�rare, f�rre sjuksk�terskor och f�rre personer inom omsorgen � �r ocks� ett resultat av en medveten f�rd politik och gjorda prioriteringar.

Den moderatledda regeringens huvudstrategi f�r jobben var att �kade klyftor skulle ge fler jobb. Den politiken har nu pr�vats och misslyckats. Den borgerliga arbetslinjen har blivit till en bidragslinje. I mer �n 90 procent av landets kommuner �kar nu kostanden f�r socialbidrag.

Inte heller alla dagens brister i politiken f�r nyanl�ndas etablering �r finanskrisens fel.

- Bara fyra kommuner i Stockholmsregionen - Stockholm, S�dert�lje, Huddinge och Botkyrka - st�r f�r 75 procent av regionens flyktingmottagande.

- I veckan kritiserade S�derhamns ledning staten f�r att densamma missbrukar kommunens solidaritet. I januari fanns n�stan 600 asyls�kande i kommunen.

- S� sent som i december f�rs�kte Sveriges kanske rikaste kommuner, det moderatledda Vellinge, med tvivelaktig retorik och misst�nkligg�randen stoppa en grupp ensamkommande flyktingbarn.

- Sveriges Kommuner och Landstinget slog f�rra �ret larm om att staten, via Arbetsf�rmedlingen, inte tog sitt ansvar. Deras kartl�ggning visade att �tta av tio nyanl�nda invandrare som var inskrivna p� Arbetsf�rmedlingen inte fick n�gon insats. Och att de nyanl�nda kvinnor fick mindre st�d �n de nyanl�nda m�nnen.

Inget av detta �r inte finanskrisens fel, utan ett resultat av en f�rd politik och gjorda prioriteringar.

Nu, i slutet p� mandatperioden, g�r den moderatledda regeringen ett taffligt f�rs�k att visa handlingskraft. Men det f�rtar inte det faktum att ni har fyra �r av missade chanser bakom er. Det f�rtar inte heller det faktum att propositionen vi idag behandlar inte bara �r andefattig, utan ocks� ofullst�ndig och otydlig.

L�t mig f�rklara varf�r, samtidigt som jag presenterar hur vi socialdemokrater vill st�rka arbetslinjen och korta v�gen till jobb f�r dig som �r nyanl�nd. Vi har f�rnyat v�r politik och nyligen presenterade vi en rapport med 49 skrapa f�rslag. Den g�r att hitta p� v�r hemsida.

Herr/fru talman!

F�r det f�rsta: Den borgerliga politiken �r andefattigt f�r att den saknar en tydlig vision f�r Sverige i tider av globalisering och migration. Vi har det.

I v�rt Sverige ska vi st�va efter att kombinera �ppenhet med ekonomisk utveckling.

I v�rt Sverige ska individuell framg�ng samexistera med gemensamt ansvarstagande.

I v�rt Sverige �r alla m�nniskors lika v�rde och lika r�tt sj�lvklara fundament.

Vi vill att fler ska vara stolta �ver Sverige. Vi ska vara s� stolta s� att vi inte r�ds att dela

med oss av v�r svenskhet till andra. F�r oss sitter inte svenskheten din i hudf�rgen, inte i var du f�ddes och inte heller i vilken gud du r�kar tillbe eller strunta i att tillbe.

Svenskar �r vi som lever och verkar h�r. Och i v�rt Sverige, i det socialdemokratiska Sverige, ska vi tillsammans str�va efter att just du ska kunna utveckla din fulla potential och n� framg�ng i ditt liv - oavsett din bakgrund, oavsett var du bor och oavsett om du �r kvinna eller man.

Vi kallar det f�r M�jligheternas land. Det �r ett helt annat Sverige �n den kalla handens och osynliga handens Sverige vi har sett v�xa fram de senaste �ren.

F�r det andra: Den borgerliga politiken �r ofullst�ndigt f�r att den v�ljer att helt bortse fr�n boendefr�gans avg�rande roll f�r snabb jobbetablering.

Var och hur du bor, s�ttet du tas emot samt hur l�ng tid det tar f�r dig att f� besked om f�r stanna eller inte �r helt avg�rande f�r hur snabbt du kommer i arbete. Merparten av de asyls�kande har hamnat i ett s� kallat eget boende (EBO).

I flera av Sveriges storstadsregioner har det lett till sv�ra sociala p�frestningar b�de f�r den som �r asyls�kande och f�r v�rdfamiljen. Extrem tr�ngboddhet, nedslitna bost�der och betydligt s�mre f�ruts�ttningar att bedriva en bra skola �r direkta konsekvenser av det.

S� kan det inte forts�tta. Vi socialdemokrater vill �ndra p� det. Vi vill tydligg�ra, lagstiftningsv�gen, att alla kommuner i Sverige har ett ansvar att planera f�r ett flyktingmottagande. Vi kallar det f�r Lex Vellinge. Vi vill pr�va ett kommunalt utj�mningssystem d�r rika kommuner, som varken tar emot asyls�kande eller nyanl�nda, ska bidra ekonomiskt till de kommuner som idag b�r upp mottagandet. Och vi vill, vilket �r viktigt, att staten ska ta st�rre ansvar f�r den nyanl�nde boende f�rsta tiden i Sverige genom ankomstboenden och erbjudande om ordnande boenden.

F�r det tredje: Den borgerliga politiken �r otydlig f�r att den trots den goda ambitionen att l�gga �ver huvudansvaret f�r introduktionen p� Arbetsf�rmedlingen inte ger svar p� m�nga viktiga fr�gor. Vad h�nder med de personer som inte f�tt arbete efter tv� �rs introduktion? Hur ska de privat lots-systemet egentligen fungera? Hur g�rs svenska spr�ket till en sj�lvklar del av etableringen?

Ett jobb ger dig ekonomisk frihet och chansen att bygga upp ditt liv p� nytt.

Ett jobb ger dig chansen att ge tillbaka till det samh�lle som en g�ng gav dig trygghet och en fristad. P� en arbetsplats m�ts vi, utbyter erfarenheter och l�r k�nna varandra.

V�gen in i Sverige och in i samh�llsgemenskapen g�r f�r de allra flesta nyanl�nda via ett arbete. Vi socialdemokrater vill d�rf�r ocks� att Arbetsf�rmedlingen ska ha ansvaret f�r jobbetableringen. Men all kraft borde riktas p� att s� tidigt som m�jligt samla de resurser som finns f�r en snabbare jobbetablering.

Vi socialdemokrater s�ger d�rf�r nej till det storskaliga lots-experimentet. Det ger en r�rig ansvarsbild och kommer att kosta pengar. Vi vill ist�llet att alla anh�riga som kommer senare, m�nga g�nger kvinnor, ocks� ska ha r�tt till en individuell etableringsplan. Vi menar ocks� att fler, �n vad regeringen f�resl�r, ska har r�tt till etableringsers�ttning. N�rverk kan vara viktiga f�r att korta v�gen till jobb. D�rf�r vill vi ocks� att Ansvarsutredningens f�rslag om frivilligsektorn f�rverkligas.

Svenska spr�ket �r centralt f�r att kunna f� ett jobb. D�rf�r vill vi se ett individuellt spr�klyft. Vi har inte problem med att tydligg�ra behovet av st�rkt samh�llsinformation inom ramen f�r Svenska f�r invandrare, SFI. Det �r din r�ttighet att f� veta hur det fungerar ditt nya land. Men det som p� allvar kan kortar din v�g till jobb �r vi i Sverige blir b�ttre p� att tidigt �vers�tta din utbildning och yrkeskompetens, g�r det m�jligt f�r dig att komplettera den samt erbjuder dig en individualiserad, yrkesanpassad och specialiserad spr�kundervisning. SFI:n ska vara en del av det statliga ansvaret.

Herr/fru talman!

Vi har nu snart fyra �r av borgerlig regering bakom oss. Arbetsl�sheten forts�tta stiger, segregationen biter sig fast och klyftorna har �kat. Och nu n�r v�l den moderatledda borgerliga regeringen f�rs�ker g�ra n�got �r det inte bara andefattig - utan ocks� ofullst�ndigt och otydligt. Det �r allvarligt.

Valet den 19 september �r ett viktigt v�gval. Sverige beh�ver byta f�rdriktning. Det �r f�rst n�r vi klarar jobben och st�rker arbetslinjen ocks� f�r den som precis kommit till v�rt land som vi kan bli b�ttre p� tillvara de m�jligheter migrationen ger. V�r prioritering �r d�rf�r glasklar: fler jobb i st�llet f�r �kade klyftor.

Vi vill s�tta hela Sverige i arbete och st�rka v�lf�rden. Det g�r f�re fortsatta skattes�nkningar � mest till dem som redan har det b�st.

Vi vill att Sverige ska vara ett M�jligheternas land . D�r fler �n idag ska kunna n� framg�ng i sina liv. D�r ocks� Anab och Maral kan och f�r utveckla sin fulla potential.

Vi socialdemokrater �r helt �vertygade om att vi tillsammans blir starkare; b�de som individer och som land. Det st�r mot det moderatledda samh�llsbygget d�r var och en ska b�ra sin egen b�rda.

PS. Varken jag eller mitt parti h�ller med Monica Green s� jag kan inte svara dig. DS

Vad s�ger du om Nato?

Luciano Astudillo — Tue, 16 Mar 2010 21:25:06 GMT

Anna,

S� h�r skriver Mona Sahlin och Urban Ahlin i ett �ppet brev till h�geralliansen: F�r Socialdemokraterna och f�r v�rt r�dgr�na samarbete �r den milit�ra alliansfriheten grundl�ggande f�r svensk s�kerhetspolitik. Vi har d�rf�r presenterat en r�dgr�n �verenskommelse om s�kerhetspolitiken som redovisar v�ra st�llningstaganden i dessa centrala s�kerhetspolitiska fr�gor, fr�gor som en regering m�ste ha svar p�.

Det �r bekymmersamt att den moderatledda borgerliga alliansen inte har kunnat komma �verens om hur man ska hantera Sveriges f�rh�llande till Nato.

Vad s�ger du om Nato Anna? Och var �r alliansens besked?

PS. Vad g�ller Monika Green har jag varken h�rt eller l�st vad hon sagt i media. D�remot har jag l�st hennes blogg. Den hittar ni h�r. DS.

Vad har Reinfeldt lovat i opposition?

Luciano Astudillo — Sun, 14 Mar 2010 12:08:27 GMT

Hej Anna!

Jag sj�lv h�ll p� Salem och Anna. Tror dock att Salem skulle ha haft b�ttre chans i maj men jag �r �nd� v�ldigt n�jd.

I veckan som gick hade Riksdagen en intensiv och engagerad debatt om huruvida folkmordet p� Armenier och andra kristna minoriteter i b�rjan p� 1900-talet ska erk�nnas som ett folkmord. Inte en enkel fr�ga.

Oberoende historiska forskare �r �verens om att det intr�ffade g�r att klassa som folkmord. Men �r det tillr�ckligt f�r att politisk erk�nna det intr�ffade som folkmord idag? Kan inte det skada f�rsoningsprocessen? Kan det inte f�rsv�ra ett Turkiskt EU-medlemskap?

Jag personligen tror att verklig f�rsoning bara kan ske om ett erk�nnande finns p� plats. Idag �r det tom f�rbjudet att i Turkiet kalla det som intr�ffade f�r folkmord. Samtidigt �r denna historiska period intimt f�rknippad med bildandet av den turkiska staten. Dessutom kan att erk�nnande idag leda till att de f�rsoningsprocessorer som �nd� p�g�r idag g�r i bakl�s och att Turkiet blir mer slutet.

F�r mig v�ger der f�rstn�mna tyngre. Dessutom tror jag att det l�ngsiktigt kan gynna krafter i Turkiet som �r mer �ppna f�r omv�rlden och mer demokratiska.

F�r socialdemokratin har fr�gan inte varit enkel. V�rt beslut har f�reg�tts av l�ng och intensiv debatt. I h�stas p� v�r kongress vann de som ville se ett erk�nnande mot partiledningens vilja. Jag tycker att det enda rimliga var att vi n�r fr�gan sedan behandlades i riksdagen r�stade f�r ett erk�nnande och i enlighet med v�rt kongressbeslut. Jag tycker att det �r stark och modigt av Mona Sahlin att f�rsvara beslutet i riksdagen.

Det �r mer �n vad man kan s�ga om h�geralliansen. B�de Kristdemokrater och Folkpartister har lovat erk�nnande, men bara ett f�tal orkade st� upp f�r n�r det verkligen g�llde. Vad g�ller er Moderater finns det inga tydliga st�llningsstaganden. D�remot �r det m�nga som kan vittna om hur oppositionsledaren Fredrik Reinfeldt stod i S�dert�lje innan f�rra valet och lovade vitt och brett. Han har varit ovaligt osynlig i fr�gan. Jag f�rst�r varf�r.

Privatisering av AF �r inte l�sningen

Luciano Astudillo — Thu, 11 Mar 2010 15:18:46 GMT

Hej Anna!

Jag menar att �kad valfrihet f�r den som blir arbetsl�s �r viktigt. Lika viktigt �r att vi f�r in fler seri�sa kompletterande akt�rer som kan bidra till att korta v�gen till jobb. Men det m�ste f�reg�s av en utredning och pr�vas fram. F�r m�nga relevenata fr�gor �r obesvarade nu n�r h�geralliansen tar n�sta steg. Det borgerliga experimenterandet av AF har gjort det sv�rare att m�te krisen.

Samtidigt i ett pressmeddelande m�lar AF en ljusare bild av framtiden. Det �r bra. Visst st�mmer det dessutom att antalet lediga platser har �kat och att fler f�tt arbete. Men Samtidigt:

Idag har vi 100 000 fler arbetsl�sa. Utanf�rskapet har �kat med 70 000. Antalet inskrivna arbetsl�sa i AF �r nu 435 759 personer - en �kning med 28 procent p� ett �r. I jobbgarantin finns nu 70 000 personer - en �kning med 33 procent och i ungdomsgarantin finns 53 000 personer - en �kning med 109 procent. Av de finns i garantierna �r det endast en av fem s�m f�r aktivt st�d.

Investeringar i utbildning borde g� f�re �kade klyftor.

Vilks m�ste skyddas fr�n andra d�rar!

Luciano Astudillo — Wed, 10 Mar 2010 12:23:36 GMT

Hej Anna!

Jag har fullt upp idag. Skriver p� en l�ngre text om framtidens arbetsmarknad och ska snart medverka p� en konferens om Arbete och funktionsneds�ttning - fr�n kostnad till resurs.

N�gra ord om Vilks: Jag personligen tycker att Vilks �r en respektl�s pajas. Men han har en grundlagsskyddad r�tt att uttrycka sig i b�de bild och ord. Det �r v�rt att f�rsvara. I alla l�gen. Yttrandefriheten �r n�mligen central i v�r demokrati.

Jag f�ruts�tter d�rf�r att regering och polis g�r vad som f�rv�ntas av dem f�r att skydda Vilks fr�n andra d�rar.

F�rtydligande: En del har undrat vad jag menar med d�rar. Jag menar extremister, islamister som hotar Vilks liv.

En r�dgr�n reformagenda f�r j�mst�lldhet

Luciano Astudillo — Mon, 08 Mar 2010 10:41:46 GMT

Idag firar den internationella kvinnodagen hundra �r. Sverige �r ett f�reg�ngsland i att utj�mna or�ttvisor mellan kvinnor och m�n. P� omr�den som politiskt deltagande och representation, deltagande i arbetslivet samt familjepolitik har vi g�tt f�re.

Tyv�rr har vi under de fyra senaste �ret inte bara tappat fart, utan backat. Det visar The Global Gap Gender Index som vi toppade 2007, men d�r vi nu blivit omsprungna av Island, Finland och Norge.

S� blir det n�r en av genom tidernas mest j�mst�lldhetsskeptiska regering f�r leda landet. N�r skatten s�nks, s�nks den mest till m�n. N�r trygghetssystemen � vanliga m�nniskor inkomsttrygghet vid arbetsl�shet och sjukdom - f�r�ndras och f�rd�rvas, drabbas kvinnor dubbelt. N�r v�rdnadsbidraget inf�rs f�rsvagas arbetslinjen och en del kvinnor skickas tillbaks till 50-talet. N�r lagen mot diskriminering sk�rps, f�rsvagas det aktiva arbetet mot oj�mst�lldhet i arbetslivet.

F�r en r�dgr�n regering v�ntar en l�ng feministisk reformagenda f�r att �terta den position som f�r Sverige borde vara given.

Av de kvinnor som uts�tts f�r v�ld �r det som mycket som 70 procent som uts�tts f�r detta v�ld av n�gon som kvinnan redan k�nner. Runt 20 kvinnor misshandlas till d�ds varje �r. Jag menar att varje s�dan h�ndelse borde f�ranleda att en kriskommission tillsattes.

R�tten till eget arbete och sj�lvf�rs�rjning �r central. H�geralliansen brukar s�ga "man ska kunna leva p� sin l�n�. Vi, de r�dgr�na, s�ger att det ocks� ska g�lla kvinnor. Systematisk l�nekartl�ggning �r viktigt. J�mst�lldhetsplaner likas�. Ocks� r�tt till heltid. De kvinnor som tvingas till deltid har en s�mre timl�n, s�mre l�neutveckling, s�mre trygghet vid arbetsl�shet eller sjukdom och s�mre pension.

F�r�ldrarf�rs�kringen ska uppmuntra b�da f�r�ldrarna att f� ta del av sina barn. Barnomsorgen ska finnas ocks� vid obekv�ma tider. V�lf�rdsarbetena ska uppv�rderas och utvecklas.

Dessutom: I �r n�r den internationella kvinnodagen firar 100 �r kan Sverige f� sin f�rsta kvinnliga statsminister. Sydamerika och Afrika har haft sina f�rsta kvinnliga presidenter. Men i Sverige �r fortfarande normen att kapten p� skutan �r en man. I �r kan vi v�nda blad och skriva historia. Den 19 september kan bli en historisk milstolpe. Du kan g�ra skillnaden.

De r�dgr�na vill stoppa Lex Laval

Luciano Astudillo — Thu, 04 Mar 2010 10:08:58 GMT

Hej Anna!

Jag vill br�rja med att �nska dig lycka till i debatten idag �ven om jag inte tycker som du.

S� h�r skrev vi i det r�dgr�na samarbetet f�r en tid sedan om Lex Laval: F�r oss r�dgr�na �r det sj�lvklart att alla som arbetar i Sverige ska ha lika villkor och r�ttigheter i arbetslivet. D�rf�r menar vi att den svenska kollektivavtalsmodellen ska g�lla lika f�r s�v�l svenska som utl�ndska f�retag som verkar i Sverige. Regeringen talar vackert om den svenska kollektivavtalsmodellen, men i praktiken vill den inf�ra kraftiga begr�nsningar av grundl�ggande fri- och r�ttigheter i arbetslivet.

Det lagf�rslag som nu ligger p� riksdagens bord, med anledning av Lavaldomen i EG-domstolen, �ppnar f�r l�nedumpning och illojal konkurrens. Om lagf�rslaget genomf�rs inneb�r det historiska inskr�nkningar av fackets r�tt att fritt f�rhandla och teckna kollektivavtal med utl�ndska f�retag och av r�tten att anv�nda strids�tg�rder f�r att f� ett avtal till st�nd.

Det g�ller �n!

St�d till hush�llsn�ra tj�nster �kar klyftorna

Luciano Astudillo — Wed, 03 Mar 2010 07:15:08 GMT

Hej Anna,

Almega och h�geralliansens f�rs�ker ge sken av att l�g och medelinkomsttagare �r de som drar nytta av st�dpolitiken till st�dbranschen genom att trixa med siffrorna. Det visar Marika Lindgren �sbrink i sin blogg:http://storstad.wordpress.com/2010/03/02/att-trixa-med-siffror/. Svenskt N�ringsliv f�rs�ker anv�nda en opinionsunders�kning som skulle visa att avdraget �r popul�rt.

Men hur �r det med det "popul�ra" avdraget? Vem f�r del av miljardst�det?

�rsinkomster procent som har avdrag

0 - 500 000 0,7%

500 - 1 000 000 6,4%

1 000 000 - 14,7%

�rsinkomster m�tt som andel av

befolkningen hur

mycket av subventionen

g�r till respektive

inkomstgrupp

0 - 500 000 -43%

500 - 1 000 000 771%

1 000 000 - 3210%

Det sista ska l�sas som att: de med miljoninkomster f�r 3210 procent mer i st�dsubventioner �n genomsnittet av befolkningen!

PS. Aftonbladets "stora avsl�jande" idag �r m�rkligt. Vad menar de? Att man inte borde nyttja st�dhj�lp om man beh�ver den? Jag vet att en del av dem som h�ngs ut idag hade st�dhj�lp innan regeringen valde att rikta subventionerna dit. S inv�ndning �r inte moralisk, utan politisk. Till vad ska vi anv�nda v�ra gemensamma resurser? Till privat st�dhj�lp hemma eller till fler l�rare, sjuksk�terskor, barnomsorgspersonal och hemtj�nstpersonal? Bara p� ett �r har 25 000 v�lf�rdsarbetare sagts upp. F�r mig �r valet enkelt. DS.

Aztra Zeneca l�mnar Lund

Luciano Astudillo — Tue, 02 Mar 2010 22:50:30 GMT

Anna,

Nu drabbas ytterligare en av Sveriges viktiga n�ringar; l�kemedelsbranschen. Niohundra jobb ska bort och Astra Zeneca l�mnar Lund.

Detta �r orov�ckande. Det �r n�mligen ytterligare en viktig exportindustri, med h�gt f�r�dlingsv�rde, som drabbas. Hela det kluster som funnits runt Astra Zeneca i Sk�ne �r hotat.

T�nk om vi hade haft en regering som investerat i den industrin�ra forskningen och starka branschprogram. Jag ser fram emot en debatt om vem som har starkast politik f�r fler jobb och tillv�xt. H�geralliansen har missat chansen att bygga Sverige starkt. Det skadar Sverige.

Du l�ser �nd� Riksrevisionens rapport fel Anna!

Luciano Astudillo — Tue, 02 Mar 2010 13:34:03 GMT

Hej Anna!

Du har r�tt. Du sa 88 000 inte 70 000. Jag f�rs�kte hitta ljudfilen i efterhand men kunde inte. Men i alla h�ndelser l�ser du Riksrevisonens rapport fel. Fakta �r 100 000 fler arbetsl�sa, 70 000 fler i utanf�rskap och 25 000 f�rre viktiga v�lf�rdsarbetare. Det �r effekterna inte bara av finanskrisen utan ocks� av den borgerliga politiken!

Hur var det med antalet civilanst�llda inom Polisen. Minskar? Fel eller r�tt?

N�v�l. Ska snart debattera Jobb- och Utvecklingsgarantin med Sven Otto Littorin. Ett flaggskepp i den borgerliga arbetsmarknadspolitiken. Idag �r det mer �n 100 000 personer i garantierna och bara en av fem f�r aktivt st�d.

Sen ska jag till Sergels Torg d�r det i dag h�lls en minnestund f�r de som drabbats av jordb�vningen i Chile. P� kv�llen tr�ffar jag ett g�ng unga entrepren�rer. Det sistn�mnda ska bli kul!

St�d till hush�llsn�ra tj�nster bygger inte Sverige starkt

Luciano Astudillo — Mon, 01 Mar 2010 08:17:11 GMT

Anna,

St�dpolitik till hush�llsn�ra tj�nster kan inte bygga Sverige starkt. 100 000 fler arbetsl�sa, 70 000 fler i utanf�rskap och bara det senaste �ret har 25 000 viktiga v�lf�rdsarbetare � l�rare, sjuksk�terskor och barnomsorgspersonal sagts upp. Det �r effekterna av en finanskris och h�geralliansens prioriteringar.

D� kan jag tycka det m�rkligt att vi ska st� till svar f�r om huruvida st�dpolitiken f�r hush�llsn�ra tj�nster ska bli kvar. Men l�t g�.

Vi socialdemokrater menar att systemet �r dyrt, kr�ngligt och gett f� jobb och att det ska avvecklas. Jag har l�st den RUT-rapport Maud Olofsson h�nvisade till i debatten. Ingenstans i den st�r det att det skulle vara en plusaff�r f�r staten.

N�r och hur det sker m�ste vara en fr�ga som vi r�dgr�na kommer �verens om. En id� som lyfts ha varit att g�ra om det till ett riktat st�d till pension�rer. De beh�ver det mest och har s�rskilt missgynnats av h�geralliansens skattepolitik.

Men v�r grundsyn �r att ska slopas. Betyder det att vi tycker denna typ av jobb inte �r viktiga eller riktiga. NEJ! F�r det f�rsta kommer dessa jobb inte f�rsvinna bara f�r st�det g�r det. Det menar ju till och med Almega. Det �r bra. Jag �r �vertygad om att det finns m�nga duktiga entrepren�rer och medarbetare som kommer att g�ra ett fantastiskt jobb ocks� fram�ver. F�r det andra kan vi inte redan fr�n b�rjan skapa branscher inom den viktiga tj�nstesektorn som �r beroende av konstgjord andning. Vi har sett m�nga tj�nstef�retag v�xa fram s� som personliga tr�nare, livscoacher, dietister, mm, mm. De har v�xt fram utan statlig st�dpolitik.

Att n�ringsminister p�st�r sig k�mpa f�r kvinnojobben �r m�rkligt. Hon har inte lyft ett finger f�r att r�dda de 25 000 jobben som f�rsvann bara det senaste �ret inom v�lf�rden. Tv�rtom har �kade klyftor genom skattes�nkningar, mest till dem som har det b�st, g�tt f�re fler jobb.

PS. I mitt f�rra inl�gg om jordb�vningskatastrofen i Chile har en del av dem som annars brukar var stenh�rd i sina kommentarer mot mig en hel annat ton mot mig. Tack f�r det! DS.

Jordb�vningen i Chile ber�r mig djupt

Luciano Astudillo — Sun, 28 Feb 2010 13:51:31 GMT

Hej Anna,

Jag har k�nt mig v�ldigt orolig det senaste dygnet efter jordb�vningen i Chile. Jag har f�rutom systrar och pappa d�r ocks� m�nga sl�ktingar d�r. Hittills verkar alla ha klarat sig bra, vilket g�r mig v�ldigt l�ttad.

Trots att det �r den n�st starkaste jordb�vningen som uppm�tts n�gonsin verkar f�rh�llandevis f� m�nniskor mist livet. Det �r i allt el�nde �nd� sk�nt! Men fortfarande �r ovissheten stor.

Jag �r glad att vi i Sverige var snabbt ute och erbj�d v�rt st�d.

Siffertrixandet ger varken fler jobb eller �kad trygghet

Luciano Astudillo — Fri, 26 Feb 2010 09:35:28 GMT

Hej Anna,

Vad bitsk du var. Kan det vara s� att jag r�rde vid en k�nslig punkt? I b�sta fall verkar ni inte ha koll p� l�get. I v�rsta fall slirat ni p� sanningen.

Det �r ju s� att Fredrik Reinfeldt hade fel om det 100 000 fler i syssels�ttningen som han h�vdade i partiledardebatten. Det �r ju heller inte sant att �Riksrevisionen sagt att jobbskatteavdraget gett 70 000 fler jobb� som du h�vdade i radio. Det har jag skrivit om mer om h�r.

Det blir allt tydligare f�r fler att den moderata jobbpolitik inte har fungerat. Det �r bara s�. F�rvisso har vi haft en finanskris som ocks� p�verkat. Men den har bara f�rst�rkt ert misslyckade. Det �r ni som f�rdjupat utanf�rskapet. Och er jobblinje blev till en bidragslinje.

Och s� till dina p�st�enden om civilanst�llda i polisen. Detta �r h�mtat ut Polisstyrelsens �rsredovisning 2009:

I 14 av 21 polismyndigheter minskar antalet civilanst�llda

Civilanst�llda minskade 2008 med 171 stycken och 2009 med 54 stycken

Totalt fann 19144 poliser i dec 2009 och 7747 civilanst�lld

17 av 21 l�nspolismyndigheter visar underskott i ekonomin.

Men till sakfr�gan, som du helt undviker, och som jag skrev om. Borde fokus inte vara �ka polisens effektivitet? Borde inte Sk�ne kunna f� utbilda fler �n 3 MC-poliser?

Det skulle kunna motverka busk�rning med moped och MC och d�rmed �ka tryggheten p� v�ra gator och torg! Jag vet att m�nga i Sk�ne skulle v�lkommna det!

Dags att ta krafttag mot busk�rning med moped och MC!

Luciano Astudillo — Wed, 24 Feb 2010 18:15:55 GMT

Tjena Anna,

Hade inne en debattartikel om hur jag tror man kan motverka busk�rningen med moped och MC. I Malm�, och jag tror i m�nga andra kommuner, �r detta en ang�lgen fr�ga. S� h�r skrev jag:

I 2009 �rs trygghetsm�tning f�r Sk�ne finns mycket positiv l�sning. I Malm� har problembilden och otryggheten minskat. S�rskilt positivt �r att otryggheten n�r man �r ensam ute en sen kv�ll minskar. Det �r ocks� gl�djande att beh�va avst� fr�n aktiviteter s�som att �ka buss eller bes�ka sportevenemang p� grund av r�dsla inte �kar utan �r kvar p� en l�g niv�. N�r det g�ller utsattheten f�r brott, otrygghet och polisens agerande mot problem har resultaten inte varit b�ttre sedan starten av m�tningarna. Det �r fantastiskt!
Trots den mycket positiva utvecklingen finns det orosmoln. N�r det g�ller busk�rningar med moped och mc har bilden inte f�r�ndrats sedan 2004 med avseende p� Sk�ne och Malm� som helhet. M�nniskor upplever en stor otrygghet p� grund av dessa busk�rningar. Bullret fr�n dem som �ker p�verkar livskvaliteten negativt f�r att inte tala om risken att bli p�k�rd. Att upprepade g�nger bli st�rd och begr�nsas i sitt vardagsliv �r ett allvarligt problem.
Alla delar i ett samh�lle har ansvar f�r att f�rb�ttra situationen. Det beh�vs b�ttre kommunikation mellan polis, f�r�ldrar och skolor. Kommunerna, bostadsr�ttsf�reningar och fastighets-�gare kan vidta vissa �tg�rder f�r att f�rsv�ra bus�kandet. Men i slut�ndan �r det polisen som ska ingripa. F�r att de ska kunna g�ra detta beh�ver de ha tillg�ng till de r�tta verktygen. Ett av dessa verktyg �r mc-poliser.
Polismyndigheten har f�r budget�ret 2010 �skat 22 nationella utbildningsplatser med h�nseende p� polismotorcykelutbildningen. Av dessa 22 f�rsl�s Sk�ne f� 3 platser. Det �r otillr�ckligt! Polismyndigheten i Sk�ne borde ha fler platser �n de f�reslagna eller alternativt f� utf�ra en egen regional utbildning riktad mot n�rpolisverksamhet. Jag har beg�rt att justitieminister Beatrice Ask (M) agerar f�r att f� tillst�nd en f�r�ndring.
Regeringen har sagt att antalet poliser ska �kas till 20 000. I denna fr�ga �r vi �verens. Under de senaste tio �ren har polisen f�tt �kade anslag med drygt 14 miljarder kronor.
N�stan 4 000 nya poliser har tillkommit under samma period. Det �r en stor satsning som redan p�b�rjades av den tidigare socialdemokratiska regeringen.
Det �r bra med fler poliser, men det �r bekymmersamt att de civilanst�llda inom polisen samtidigt har minskat. Det har lett till att poliser nu f�r utf�ra det arbete som civilanst�llda tidigare gjorde. Det �r inte effektivt.
Nu m�ste fokus d�rf�r ligga p� att �ka polisens effektivitet. Att utveckla n�rpolisverksamheten �r ett viktigt steg. Ett annat �r att �ka antalet mc-poliser i Sk�ne. Fler mc-poliser skulle vara ett v�rdefullt tillskott i syfte att motverka busk�rningar med moped och mc.

PS. H�rde dig imorse i P1 morgon Anna. Du b�r nog fundera p� hur du och moderaterna anv�nder siffror fram�ver. Det �r inte schysst att slira p� sanningen. Se hur f�r�dande kritiken var mot Reinfeldt efter att han felaktikt p�stod att syssels�ttningen �kat med 100 000 personer. Politik �r en f�rtroendebransch! DS.

Sverige beh�ver byta f�rdriktning!

Luciano Astudillo — Tue, 23 Feb 2010 14:37:54 GMT

Anna,

I 90 procent av landets kommuner �kar socialbidraget och du forts�tter att kalla h�geralliansen jobbpolitik f�r jobblinje. Lycka till!

�kade klyftor har inte gett fler jobb. Inte heller s�nderslagna trygghetssystem. Och er l�gkvalitativa arbetsmarknadspolitik har inte hj�lpt m�nniskor tillbaka i arbete. Er jobblinje blev till en bidragslinje.

Nej du Anna! Sverige beh�ver byta f�rdrikning. Det �r ett viktigt v�gval svenska folket g�r i �r.

- Investeringar i fler jobb g�r f�re �kade klyftor.

- Investeringar i utbildning som ger jobb g�r f�re era sk jobbgarantier, Lyft, mm som inte funger och leder till garanterad passivitet.

- Investeringar i v�lf�rd och v�lf�rdsarbetare g�r f�re fortsatta skattes�nkningar f�r l�nade pengar.

Starkare arbetslinje f�r nyanl�nda

Luciano Astudillo — Sun, 21 Feb 2010 19:32:42 GMT

Hej Anna,

Hoppas det g�tt bra med ert arbete att reda ut valfusksanklagelserna och att ni nu valt era kandidater.

Vet inte om du s�g att jag i fredags presenterade 49 skarpa f�rslag p� hur vi kan att st�rka arbetslinjen f�r nyanl�nda. S� h�r skrev vi bland annat i DN debatt:

Enligt siffror fr�n Eurostat ligger Sverige mycket d�ligt till vad g�ller syssels�ttningsgrad f�r utrikes f�dda. Ny statistik fr�n SCB visar dessutom att utanf�rskapet nu v�xer i tv� av tre socialt utsatta omr�den.

Den nuvarande integrationspolitiken har n�tt v�gs �nde. Det �r inte bara en kritik mot den borgerliga regeringen, utan ocks� sj�lvkritik.

Vi har nu f�rnyat v�r politik. V�gen in i Sverige och in i samh�llsgemenskapen g�r via arbete. D�rf�r syftar alla de f�r�ndringar vi vill genomf�ra till att st�rka arbetslinjen och korta v�gen in i jobb.

H�r hittar du hela artikeln, h�r hittar du en intervju gjord av ekot och h�r hittar du hela rapporten

Hur f�r Sverige fler att n� framg�ng?

Luciano Astudillo — Tue, 16 Feb 2010 21:54:45 GMT

Hej Anna!

Idag hade jag, tillsammans med Leif Pagrotsky, en sp�nnande och intressant middag med flera talanger i G�teborg kring temat hur Sverige kan bli b�ttre p� att ta tillvara p� sina talanger och hur Sverige kan f� fler att blomstra. Det blev ett dynamiskt och inspirerande samtal. Tack till er som deltog! Det kommer mera!

Ja. Laval�rendet �r mer komplicerat �n vad man kan tro. �ven om vi har olika st�ndpunkter i sak �r jag s�ker jag p� att du g�r (utifr�n era perspektiv) ett bra jobb. Och du, jag var medvetet f�rsiktig med anklagelserna mot er moderater och det sk r�stk�psanklagelserna. Tro mig! Ingen som �r politiskt engagerar tj�nar p� det vi ser. Det �r min �vertygelse. Det �r bra att ni g�r till botten med det intr�ffade. Men du m�ste h�lla med om att det, och andra s�dana tilltag, riskerar att sp� p� politikerf�raktet? Eller?

Facebook och moderaterna i Stockholm

Luciano Astudillo — Mon, 15 Feb 2010 18:26:11 GMT

Hej Anna!

H�ller med om att de negativa kampanjerna �r tr�kiga. Tyv�rr verkar det vara roligare att mobilisera m�nniskor mot n�got �n f�r n�got. Synd!

N�r det g�ller moderaterna i Stockholm f�r jag hoppas att ni l�ser ut det snart. Det vi ser �kar politikerf�raktet!

Moderat jobbpolitik �kar klyftorna och ger f� jobb

Luciano Astudillo — Fri, 12 Feb 2010 16:04:32 GMT

Hej Anna,

Om jobbskatteavdraget�

Om man l�ser Riksrevision rapport som du h�nvisar till s�ger den: �Granskningen visar att jobbskatteavdraget p� l�ng sikt kan leda till att fler personer v�ljer att arbeta. Resultaten fr�n Riksrevisionens ber�kningar ligger i linje med dem som regeringen har presenterat. Antalet arbetade timmar f�rv�ntas �ka med ungef�r 2,6 procent till f�ljd av reformens fyra steg.�

och

�Allm�nhetens k�nnedom om jobbskatteavdraget �r l�g. Det finns d�rf�r en risk f�r att avdraget inte f�r den effekt som regeringen r�knar med.�

Det �r allts� inte alls s�kera jobb som du p�st�r. Man borde akta sig f�r att slira p� sanningen som du g�r. Dessutom �r priset per jobb n�stan 800 000 kr. Men ocks� �kade klyftor! Det g�r att investera i fler jobb utan att �ka klyftorna och utan att det kostar s� mycket per jobb.

Om h�gerns ams-politik�

N�r vi �nd� pratar Riksrevisionen. Riksrevisionens granskning av styrningen och hanteringen av jobb- och utvecklinsgarantin visar stora brister. Riksrevisionens styrelse konstaterar att garantin inte �r anpassad till stora deltagarvolymer och att utv�rderingar av garantin inte prioriteras av regeringen. Man p�pekar ocks� att upphandlade f�rmedlingstj�nster genom s� kallade kompletterande akt�rer inte har bidragit till garantins effektivitet. Regeringens st�rsta insats leder inte till jobb.

Lyftet verkar inte heller fungera. Av m�let 40 000 nya pratikplatser inom den offentliga f�rvaltningen, har man klarat 109 enligt Ekot.

Allts�: regeringens l�gbudget politik f�r jobb fungerar inte. Min prognos �r att regeringen kommer att f� �ndra sig. G�r man det �r det v�lkommet f�r den som arbetsl�s. Och man tvingas erk�nna att vi hade r�tt. F�r se om Littorin orkar.

Om Federley och f�rdomar�

Ja, det st�mmer s�kert att Fredrick Federley bryter f�rdomar. P� flera s�tt �r det troligtvis bra, men tyv�rr inte p� alla. P� min facebook skrev en person idag:

��ven riksdagen/riksdagsled har f�r�ndrats med tiden. D�remot �r m�nga regler mm mossiga. Historiskt har flera riksdagsled utnyttjat sin st�llning f�r egen vinnings skull. Tragiskt och det sk politikerf�raktet via media sp�s p�.�

Federley bekr�ftar denna f�rdom. Dessutom �r jag �vertygad om att man kan ha roligt och vara rolig, utan att g� �ver gr�nsen. Det �r, enligt mig, stor skillnad p� att jobba som advokat och g�ra reklam f�r eller l�ta sig sponsras av f�retag mot en mindre prestation.

Trevlig helg.

Federleys felsteg

Luciano Astudillo — Wed, 10 Feb 2010 16:24:05 GMT

Jag gillar och respekterar Fredrick Federley. �ven om vi st�r p� olika sidor m�ste man kunna s�ga det. F�r mig har Federley varit en framtidsman f�r h�gern; v�lartikulerad och ideologisk.

D�rf�r �r Federleys senaste felsteg anm�rkningsv�rt. Var �r det personliga omd�met - kompassen? Var finns v�nnerna runtomkring som kan s�ga ifr�n? Eller lever vi i s� olika v�rldar att det jag ser som problem inte �r det i den v�rld Federley lever.

I min v�rld ska inte en folkvald riksdagsledamot l�ta sig bjudas p� en sponsrad resa p� det s�ttet. Han har tidigare l�tit sprittillverkaren Smirnoff anordna en fest �t honom, samtidigt som han har skrivit motioner i Riksdagen om s�nkt alkoholskatt. Nu s�ger han att han aldrig skulle l�ta sig bjudas av flygbolag - men �ker gratis p� en sponsrad resa som bland annat flygbolaget Norwegian st�r bakom. Hur g�r det ihop? Och vilka fler �sikter �r sponsrade?

Fr�gan om bestickning har varit uppe redan n�r andra - rent privata bloggare - har f�tt betalt f�r att g�ra reklam f�r allt ifr�n modekl�der till barnsjukhus. Rimligtvis m�ste vi st�lla �nnu h�gre krav p� riksdagsledam�ter. Det s�tter �terigen fokus p� fr�gan om ekonomiskt st�d och sponsring till de politiska partierna och politiker. Vi m�ste f� st�rre �ppenhet kring vilka ekonomiskt starka krafter som st�r bakom politikerna!

Att sedan Federley h�vdar att han inte har st�llt upp p� mutresan till Gran Canaria som riksdagsledamot, utan som sin andra personlighet - dragpersonligheten Ursula � �r bara lustigt. Men det fr�ntar inte allvaret i fr�gan.

Vi bevittnar just nu hur en av h�gerns givna framtidsnamn maler s�nder f�rtroendet f�r sin person, men ocks� f�r politiken i stort. Det sistn�mnda �r v�ldigt allvarligt. Det f�rstn�mnda �r bara tragiskt.