Hej Anna!
Jag tycker att det är fantastisk att så många människor i vårt land både ger tid och pengar för att på olika sätt stärka stödet för olika utsatta grupper, för att idrottsklubben ska kunna gå runt, stärka kvalitén i välfärden,mm. Det är fantastiskt att så många ger så mycket redan idag! Utan egen vinning!
Det finns ingen motsättning mellan ett starkt civilt samhälle och ett starkt offentligt åtagande. Tvärtom visar forskningen.
Men Anna, varför tror du det sker så mycket redan trots att det inte finns avdragsrätt för gåvor? Varför tror du att vi svenskar i genomsnitt är engagerade i ca 3 föreningar per person?
Av flera skäl, tror jag. För att vi mår bra av att hjälpa andra. För att vi vet att vi tillsammans blir starkare. För att vi gläds med andras framgång. För att vi tycker att ett det är oanständigt att lämna medmänniskor i sticket som haft mindre tur än oss själva.
I förlängningen är det dessutom så, belagt i forskning det också, att vi alla gynnas av att fler når framgång i sina liv!
Kommun, region och stat är alla bara uttryck för detta samarbete; att vi människor söker lösa problem/utmaningar tillsammans. Inget annat. Du har rätt: politiker ska inte ha och har inte allt ansvar. Men: vi politikers ska ta det när så krävs av svenska folket!
Ovan nämnda är kärnan i den svenska välfärdsmodellen. Att dina möjligheter att nå framgång inte ska beror på gåvor eller på att du haft du turen att födas in i rätt familj. Att friheten ska omfatta fler.
Jag kan dock erkänna att jag blir en smula misstänksam – när man som ni sänker skatten för 100 Miljarder kronor under 4 år – mest till dem som har det bäst – och sedan säger er vilja ha en ”välfärd god för alla”. För hur ser det ut där ute Anna? Är du nöjd med kvalitén i skolan, omsorgen av våra äldre och/eller stödet till de hemlösa?
Än mer tveksam blir jag när du säger att ni vill att civila samhället ska göra mer. Och den misstänksamheten, min vän, kommer från en som brinner för folkrörelserna, som varit engagerad i en fotbollsklubb och som vet vilken enorm potential det finns i den ideella sektorn.
Den osynliga handens och kalla handens politik har nått vägs ände, Anna. Du kan inte gömma dig bakom det civila samället.
Skrivet av Luciano Astudillo 2009-11-19 18:38:44.0 | 8 kommentarer | Trackback
När regeringen nyligen gav Skolverket ett uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner framgick tydligt regeringens ambition om entreprenörskap och företagande i gymnasieskolan. Av Skolverkets första utkast av examensmål och ämnesplaner framgår att endast 11 av 18 program innehåller möjligheter för alla elever att välja en kurs i entreprenörskap och företagande. Och bara åtta av dessa har även följt upp detta i examensmålen.
Om entreprenörskap och företagande bara blir en kurs som sedan i följs upp i examensmålen finns det risk för att huvudmannen inte väljer att erbjuda sina elever denna kurs. Det finns helt enkelt inte någon drivkraft för dem att erbjuda kursen eftersom vare sig entreprenörskap eller företagande omnämns i examensmålen för programmet.
Dessutom ser fortfarande ett flertal programmen på gymnasieutbildningen som en grund enbart för en anställning eller vidare studier. Alternativet eget företagande omnämns inte, vilket är oroande.
Det är viktigt att ambitionerna om ett ökat entreprenörskap i gymnasieskolan följs upp i de ämnesplaner och examensmål som Skolverket utformar. Därför bör entreprenörskap och företagande tydliggöras i målen för samtliga program i gymnasieskolan.
Det tänkte jag diskutera med Björklund i kammaren den 1 december.
Skrivet av Luciano Astudillo 2009-11-18 14:57:42.0 | 10 kommentarer | Trackback
Hej Anna!
Igår hade jag verkligen en intensiv dag. Det började tidigt i Malmö en färd till Stockholm. Där besökte jag AF Vällingby under nästan en hel dag. Jag satt med och fick sätta mig in i hur AF Vällingby jobbar i praktiken. Måste medge att besöket genererade flera frågor. Framför allt stärktes min starka tveksamhet mot regeringens storskaliga experiment på privata jobbcoacher!
Därefter åkte jag till Simrishamn och besökte socialdemokraterna på orten. Det blev en bra diskussion om framtidsjobben och vår politik för fler jobb. Sedan blev det återfärd till Malmö.
Under gårdagen kröp Tobias Billström till korset vad gäller de ensamkommande flyktingbarnen. Han presenterade flera nya initiativ för att klara krisen. Som du vet hade jag och Billström en debatt i kammaren om situationen samma dag som Vellinges starka man, tillika moderaternas ordförande i Skåne, gjorde sina häpnadsväckande utfall mot Malmö och flyktingbarnen. Då hade han inga besked. Tvärtom avfärdade i debatten han en del av förslagen som jag lyfte exempelvis fler transitboende och en översyn av ersättning. Så här sa han:
Flera transitboenden pratar Luciano Astudillo om som en möjlighet...Det är inte en lösning på problemet. Det är en genomgångslösning. De här barnen behöver ju, vilket du själv har illustrerat i dina inlägg, en slutstation. De måste ju landa någonstans. De kan inte hålla på att gå från det ena transitboendet till det andra.
Ökade ersättningar var en annan sak. Men kommunerna har redan i dag full kostnadstäckning. Kommunerna erhåller inte bara någon form av subvention för att de tagit emot barn, de erhåller full kostnadstäckning till sista öret för alla de utgifter som de har. Det tycker jag är viktigt att understryka i det här sammanhanget. Det gör att regeringens verktygslåda blir något mindre än den skulle ha varit annars, om vi hade fortsatt att diskutera kostnadsfrågor.
Nu mindre än en vecka senare presenterar han fler transitboenden och en översyn av ersättningen som en lösning…Intressant!
Kommer det att räcka? Kanske. Nu krävs att fler kommuner nu träda fram och ta ansvar för den svenska flyktingmottagningen av barn.
PS. Jag tycker för övrigt att Maud Olofsson kommer för lätt undan kring Vattenfalls turer och sitt personliga ansvar. Det är ju alldeles uppenbart att hon varit mer insatt i pantsättningen av bolaget i utbyte mot tysk kärnkraft än vad hon tidigare uppgett. Men ingen ställer följdfrågorna!?! DS.
Skrivet av Luciano Astudillo 2009-11-17 07:53:36.0 | 9 kommentarer | Trackback
Hej Anna!
Igår skrev jag under namninsamlingen som Expressen dragit igång för att få Zlatan att komma tillbaka till landslaget. Här hittar du den: Stanna Zlatan. Zlatan är oumbärlig för vårt landslag! Han måste få känna att svenska folket vill ha honom.
Om exportens betydelse kan jag bara hålla med dig. Vi socialdemokrater vill därför investera 50 miljoner kronor årligen utöver regeringens förslag för att stärka den kostnadsfria rådgivningen till småföretag som vill ta de första stegen mot exportmarknaden. Mot det står en högerregering som fortsätter skära ner exportfrämjandet trots ett exportfall på 15 procent i år.
Till sist. Om debatten kring de ensamkommande flyktingbarnen vill jag rekommendera mitt inlägg i Aftonbladet. Du hittar den här. Skriver bland annat:
När kommunerna den 1 juli 2006 tog över ansvaret för ensamkommande barns boende var aldrig tanken att ett fåtal kommuner skulle bära detta ansvar.
Frågan har lyfts till EU-nivån av regeringen. Det är bra. Men löser inte den aktuella och akuta situationen i Sverige. Staten har höjt ersättningen och betalar kommunerna fullt ut. Det är bra. Sveriges Kommuner och Landsting och Migrationsverket har skrivit till alla kommuner. Det är också bra. Fler kommuner har ställt upp, men inte tillräckligt många!
Nu måste regeringen och migrationsminister Tobias Billström ta fler initiativ. Han är ytterst ansvarig på det här området. I avvaktan på det får vi alla bevittna de hemska scener som utspelar sig i Vellinge och Malmö. Barn som vädjar om vår hjälp. Barn som är så desperata och bräckliga att de till och med försöker ta sitt liv. Vuxna som hetsar mot att ta gemensamt ansvar och vill lämna dessa unga människor i sticket.
För mig är detta inte främst en partipolitisk fråga. Jag är övertygad om att alla riksdagspartier vill ha en annan ordning. Jag är helt övertygad om att de allra flesta av oss svenskar är beredda att ge ensamkommande flyktingbarn med skyddsbehov en hjälpande hand.
De flesta av oss har barn runt omkring oss; egna barn eller barnbarn. Vi följer dem i deras utveckling. Gläds när de mår bra, utvecklas och når framgång i sina liv. Och vi känner oro och försöker finnas där när de behöver vårt stöd. Nästan samma känsla och handlingskraft har vi också för våra grannars barn. Det är det som gör så många av oss så stolta över vårt land. Det är därför Sverige är så fantastiskt. Nu prövas det genuint svenska.
Skrivet av Luciano Astudillo 2009-11-11 21:02:51.0 | 48 kommentarer | Trackback
Hej Anna!
Idag är jag på språng. Har mycket att göra från tidig morgon till sen kväll. Igår hade jag en debatt med Tobias Billström om dem ensamkommande flyktingbarn. Situationen är ohållbar som du vet. För många kommuner ställer inte upp. Barnen hamnar i kläm. Samma dag går Vellinges starke man, tillika ordförande för Moderaterna i Skåne Lars-Ingvar Ljungman (m), ut och pratar om ”flyktingpolitikens sammanbrott” och att han kommer att göra allt han kan för att få stopp på Attendo Care planer att på uppdrag av Malmö (som är en av 4 mottagarkommuner av ensamkommande flyktingbarn) vill öppna ett tillfälligt boende i Vellinge. Här kan du läsa mer om detta: Sydsvenskan.
Billström tog inte avstånd från dessa hårda ord. Han hade heller inga idéer på hur regeringen vill råda bot på den uppkomna situationen. Här kan du läsa debatten: debatt
Idag har jag lyssnat på Företagarna som presenterade Småföretagsbarometern. Vet du att det vid sidan av dålig efterfrågan är ”brist på arbetskraft” som är främsta orsaken till att småföretagen upplever att de inte kan expandera. Det du. Det hittar inte rättutbildad arbetskraft. Istället för att investera i utbildning och kvalité i Arbetsförmedlingen som vi vill hårdsatsar högeralliansen på ett storskaligt coachexperiment som idag har lett till att bland annat healingkurser erbjudits till arbetslösa. Littorin försvarar experimentet. Illa för småföretagen. Illa för de arbetslösa. Illa för Sverige.
Skrivet av Luciano Astudillo 2009-11-11 09:37:28.0 | 8 kommentarer | Trackback
Hej Anna!
Ja, Berlinmurens fall var både en historisk och viktig händelse. Finns inget att gråta över. Tvärtom. Däremot är det klart bekymmersamt i många av dessa länder – och på många fronter – just nu. Som jag ser det finns det fortfarande osynliga Berlinmurar mellan öst och väst som hindrar bland annat social utveckling och tillväxt för den stora majoriteten.
I fredags krävde vi socialdemokrater att tvångsgifte ska kriminaliseras och att regeringen ska ta fram ett nationellt handlingsprogram mot tvångsgifte. Och trots att Sabuni var lite njugg i debatten har ingen media uppmärksammat det.
Jag tycker att det märkligt. Av flera olika skäl. För det första och det viktigaste; de unga tjejer (och killar) som inte får eller är rädda för att inte få välja sin livskamrat – behöver bli uppmärksammade och få mer stöd. För det andra sägs det ofta att ingen debatterar dessa frågor, att det är för känsligt, mm, mm. Så är det inte.
Nå väl. Får väl se vad som händer.
Skrivet av Luciano Astudillo 2009-11-09 11:21:32.0 | 18 kommentarer | Trackback
Hej Anna!
Igår kväll var jag i Östra Göinge. Där besökte jag bland annat SwePart, en underleverantör till Scania. SwePart har precis varslat för andra gången. Nu ska ytterligare en tredjedel anställda bort. Det var ett mycket starkt besök. Träffade bland annat en man på 58 år som troligtvis får gå den här gången. Han berättade att hans fru gått bort under jul och nyårshelgen och att jobbet blivit hans räddning för att orka ta sig tillbaka. Jag blev mållös Anna. Med glansig blick sa han: Det har varit ett riktigt skitår.
Jag förstår honom. Och jag hoppas med hela mitt hjärta att det ska gå bra för honom. Ett jobb är viktigt på så många fler sätt än vi anar när vi har debatter här i riksdagen. Det får vi aldrig glömma!
Igår såg jag för övrigt att Littorin var ute och angrep a-kassorna för långa handläggningstider. Han frågade retoriskt att vi som var mot ett obligatorium, alltså en obligatorisk a-kassa, nu var svaret skyldiga. Han sa: Vad vill de ha istället?
Det är ett häpnadsväckande uttalande för en person som säger sig försvara den svenska modellen. Och jag undrar om någon överhuvudtaget kan fortsätta ta arbetsmarknadsministern på allvar. Egentligen har jag lovat mig att inte ge mig på honom. Men jag måste ju få svara på hans fråga.
För det första: Det är också Littorins ansvar att handläggningstiderna blivit längre. Han har, förutom att försämra tryggheten medvetet, krånglat till a-kassesystemet väsentligt, vilket påverkar handläggningstiderna idag. Det drabbar männsikor som redan har det jobbigt!
För det andra (och svar på frågan): Byt regering! Då får du en regering som vill ta ansvar och som inte vill ha ett obligatorium. Byt regering så får Sverige en omställningsförsäkring som är värd namnet.
Nu ska jag förebereda min debatt mot Sabuni om rapporter ”Gift mot sin vilja”. Här hittar du den. Min utgångspunkt är given: Alla ska ha rätt välja sin livskamrat!
Skrivet av Luciano Astudillo 2009-11-06 10:57:46.0 | 30 kommentarer | Trackback
Hej Anna!
Har haft fullt upp med jobbkongressen. Den blev en riktig framgång. För det första gick vår partiledare stärkt ur den. Ingen kan efter det ifrågasätta att Sahlin är en given statsministerkandidat. Hon höll ett väldigt engagerat inledningstal. Du kan se det här: Sahlin tal.
Vid sidan av hennes kompetens och hennes erfarenhet måste jag ändå också lyfta fram det faktum att hon är kvinna. Det skulle vara en historisk milstolpe om Sverige fick sin första kvinnliga statsminister genom tiderna.
Fokus låg på jobben; både i den ansvarsfulla ekonomiska politiken och i den jobbskapande politiken. Nej till skattesänkningar för lånade pengar - ja till investeringar i jobb och välfärd. Småföretagen, bättre innovationsklimat och tjänstesektorn var områden som vi lyfta fram. Vi vill också göra om Arbetsförmedlingen till en Kompetensförmedling.
Här kan du se klippet om det nya småföretagarpartiet: småföretag
Du har väl inte missat Henrik Schyfferts bejublade anförande?: Schyffert.
Skrivet av Luciano Astudillo 2009-11-03 17:29:12.0 | 33 kommentarer | Trackback
Hej Anna!
Idag inleds vår jobbkongress och igår skrev jag följande i Sydsvenskan:
Nu är det allvar. Efter valet 2006 behövde vi föra en förutsättningslös diskussion om jobben. Lågkonjunkturen gör diskussion men också handling mer akut.
Det finns flera orsaker till att vi sätter jobben främst. Klarar vi jobben så klarar vi ekonomin och då kan vi utveckla och stärka välfärden och därmed säkra tryggheten. Dessutom finns heller ingen större orättvisa, ingen djupare klyfta än den mellan den som arbetar och den som är arbetslös.
Arbetslöshet är ett hinder för den personliga utvecklingen. Jobb ger ekonomiskt handlingsutrymme, men också möjligheter till utveckling och samhörighet med arbetskamrater.
Därför kan målet bara vara arbete åt alla, full sysselsättning. Alla skall ha möjlighet att jobba efter förmåga. Varje arbetad timme behövs.
Full sysselsättning i framtiden kan bara nås med schysta villkor för små och medelstora företag.
Fler, inte minst unga, ser entreprenörskap som en väg till frihet. Att vara sin egen, att skapa något eget, att sträva efter att förverkliga sin dröm ger frihet. Vår förnyade jobbpolitik innehåller därför flera konkreta idéer som vill förbättra vardagen för dem som är entreprenörer. Alltifrån tillgången på riskkapital till minskat regelkrångel. Men den idé som jag särskilt vill lyfta fram är trygghetsgarantin.
För oss är de sociala trygghetssystemen ett fundament i en modern ekonomi. Vid föräldraskap, sjukdom eller arbetslöshet skall även den som är entreprenör kunna känna trygghet. Ökad trygghet kommer dessutom att leda till att fler vågar, vill och kan driva eget företag.
Redan idag slår Sverige världen med häpnad på flera områden. Våra miljötekniska lösningar och vår ingenjörskonst imponerar. Vår företagsledarkultur lockar och utvecklar talanger. Vår design kittlar, våra dokumentärfilmare väcker engagemang och våra dataspel håller vad i filmbranschen skulle motsvara Hollywoodklass.
Men Sverige kan bättre. Sverige är världsledande i investeringar i forskning, men för lite kommersialiseras. Vi vill utveckla Sverige till ett mer nyfiket och kreativt land.
Framtidsjobben kommer att kräva mer kompetens av oss. Vi kommer att byta jobb fler gånger. Vi vill införa en kompetensförsäkring som säkerställer människors möjligheter att utvecklas i takt med arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen måste omvandlas och utvecklas till en kompetensförmedling som bättre möter dem som vill byta jobb och som samtidigt kan hjälpa akademiker och dem som uppbär försörjningsstöd. Vi vill göra rejäla investeringar på utbildning som leder till arbete och vi räds inte rejäla insatser för att få tillbaka dem som varit lång tid utan arbete. Ungdomar skall ha stöd från första dagen.
A-kassan skall vara en omställningsförsäkring värd namnet och kunna ge trygghet för förändring.
Mot våra idéer att Sverige skall konkurrera genom investeringar i framtidsjobben och innovationer står sänkta löner och större otrygghet. Vi har våra prioriteringar klara:
Jobben först. Samarbete för konkurrenskraft. Vi vet att Sverige kan bättre.
PS. Förstår att du behöver skriva om oredan ni skapat i sjukförsäkringen. Men ord kommer inte att hjälpa er att minska de skenande socialbidragskostanderna som gör att jobbkris blir till kvaliteskris i välfärden när barskötare, lärare och omsorgspersonal sägs upp. En starkare arbetslinje hjälper tillbaka människor i arbetet utan att gör människor fattiga. DS.
Skrivet av Luciano Astudillo 2009-10-28 10:41:13.0 | 105 kommentarer | Trackback
Hej Anna! Kul att ha dig tillbaka! Synd att du fortsätter smutskastningsstrategin istället för att lyfta sakfrågorna. Är det Moderaternas nya strategi? Förstår faktiskt inte varför du irriteras över att LO valt att stödja S. Detta beslut är taget på en kongress där vem som helst kan kandidera och som är vald som är medlem i LO. Så fungerar en demokratisk organisation. Deras medlemmar har sedan tagit beslutet utifrån en helhetsbedömning. Vilken politik skulle gynna våra medlemmar livsvillkor? Höger eller vänster? Sedan gör de ett strategiskt val. Andra fackförbund gör inte så och jag har stor respekt för det också. Det är ju fritt land vi lever i Anna! Min tagning är dock att LO:s medlemmar inte gjort en felbedömning om man utvärderar de senaste årens förda politik. Ökade klyftor, ökad otrygghet och minskad sammanhållning. På det hela taget kan LO, TCO:s och ja också många av SACO:s medlemmar se hur er politiken slagit mot deras medlemmar och också mot deras organisationer. Men medan vi socialdemokrater inte har några problem att redovisa våra intäkter duckar ni moderater i frågan. Varför? Vem betalar M:s kampanjer? Vem tjänar egentligen på er politik? Och kan det finnas ett samband? Dags att vädra ut.
Skrivet av Luciano Astudillo 2009-10-23 14:21:51.0 | 48 kommentarer | Trackback