Amerikatt i svenska �gon

Ny adress

AndersMolle — Sun, 17 Sep 2006 13:21:56 GMT

Dags att flytta bloggen igen

AndersMolle — Wed, 13 Sep 2006 18:53:01 GMT

Ok, s� �r det dags att flytta bloggen igen. Det �r lite f�r mycket trassel p� expressens blogg, icke godk�nda blogginl�gg som fastnar i n�t sorts slumpm�ssigt filter, inl�gg f�rsvinner och senast �r det om�jligt f�r en del att se bilder som jag lagt upp, inkluderar mej sj�lv.
Jag har b�rjat flytta en del av mina gamla bloggar till Passagens bloggtj�nst/andersmolle.
Det blir n�gra dagar tills jag skriver n�t nytt, tror jag. Men titta g�rna in.
Anders Mikaelsson

Att Emigrera del 6, F�rsta Stegen P� Arkansisk Mark

AndersMolle — Sat, 09 Sep 2006 13:00:44 GMT

S� var vi i alla fall i Chicago. Medan jag h�ll till i r�krutan s� hade svarta moln b�rjat torna upp och pl�tsligt s� b�rjade regnet �sa ner.
Ett m�ktigt �skv�der drog in n�stan fr�n ingenstans. Vi var under tak, s� jag tittade med fashination p� blixtarna. Vi tog oss in i passagerarhallen igen, gick upp n�gra trappor och kom till de f�rarl�sa t�gen som f�rde oss till inrikeshallen. Ute s� blev ov�dret allt h�ftigare och de sm� vagnarna lystes upp av blixten och regnet smattrade mot taket. Vi kom av p� r�tt st�lle och jag f�rs�kte att hitta en monitor med avg�ngarna till Fayetteville. S� hittade jag den och l�ste: "Flight xxxxx to Fayetteville 11:00 pm, Canceled." Det hade varit en l��ng dag, naturligtvis hade dagen varit l�ngre �n en dag, men med tidsf�rskjutningen och inget sova, s� k�ndes det som om det var samma dag. Man hade allts� st�llt in flyget, p� grund av d�ligt v�der, jag orkade inte ens bli f�rbannad l�ngre. Vi tog en trappa ner till informationsdisken, d�r hamnade vi i en k�, med �tminstone hundra personer f�re oss. Fyrtiofem minuter senare s� fick vi en liten lapp av damen bakom disken, den l�d: Ta skyttelbuss 18 till hotell "nnnnnn.." visa giltig biljett vid disken. Jag hittade en telefon och ringde Shari, inget svar, hon hade naturligtvis redan �kt till flygplatsen. Ok, ut till huvuding�ngen igen, regnet bara �ste ner och himlen var ett virrvarr av blixtar. Det tog ytterligare fyrtiofem minuter innan r�tt buss d�k upp. Jag r�kte n�r jag k�nde f�r det, sket i gula linjer och eventuella poliser, jag var tr�tt. S� d�k r�tt buss upp och tog oss till hotellet, vi gick upp till disken och fick v�r nyckel. Oskar s�g s� el�ndig ut att mannen bakom disken gav honom en halvtimmes fritt teve-spel p� teven i rummet, det var sn�llt, men given hur dagen hade utspelat sej redan, s� var det inte helt utan problem heller.	Jag �r inte s�ker p� vad Oskar spelade men n�got ruskigt m�ste de ha varit. Utsikt fr�n hotellf�nstret N�r vi kom ned till receptionen n�sta morron, var det en annan receptionist och hon hade en r�kning f�r ett telefonsamtal och en halvtimmes teve-spel, efter tio minuter gav hon surt upp och vi kunde �ka tillbaks till flygplatsen. Den h�r g�ngen s� funkade det �ntligen, vi l�mnade Chicago och fl�g till Fayetteville. Vi tog v�ra f�rsta steg p� Arkansisk mark. Forts�ttning f�ljer. Anders Mikaelsson

Att Emigrera del 5, f�rsta Resan till Amerikatt

AndersMolle — Fri, 08 Sep 2006 18:27:22 GMT

S� var vi p� v�g till det f�rsta bes�ket i Amerikatt, planet tog sats och femtio minuter senare s� landade vi p� Arlanda. Vi tog oss till utrikeshallen, det var fortfarande tre timmar kvar till vi skulle flyga �ver Atlanten.

Efter att ha �tit och druckit kaffe s� var det dags att g� ombord, eftersom jag viste att det skulle ta ca tio timmar, s� gick jag ut f�r en sista r�k. Jag hade f�rvisso bystat upp p� r�ksubstitut, som tuggtobak och snus, men inte �r det som min gamla pipa.

Vi taxade ut till startbanan och planet stannade, som f�r att h�mta andan, man rusade motorerna ett par g�nger, nu var det dags att lyfta, men inget h�nde....., efter en halv timme s� h�rdes flygv�rdinnans r�st i h�gtalaren.

- P� grund av ett sm�rre tekniskt fel s� �r vi lite f�rdr�jda. Var v�nliga beh�ll s�kerhetsb�ltena fastsp�nda!

Hmm, den h�r dagen syntes vara vigd �t miss�den, �nda sedan jag f�rsov mej och studsade nedf�r trappan. Oskar och jag satt och pratade och hoppades p� en snabb avg�ng, efter ytterligare en halvtimme s� sprakade det till i h�gtalaren igen.

- Vi ber om urs�kt f�r f�rdr�jningen, det var fel p� larmlampan som blinkade och det �r fixat nu.

Spontana appl�der h�rdes i planet, men tystnade snabbt, n�r r�sten fortsatte.

-Dock har en annan larmlampa t�nts och vi m�ste �terv�nda till hangaromr�det igen, tack f�r erat t�lmodiga samarbete!

Flygplanet v�nde och rullade sakta i en cirkel tillbaka till utg�ngspunkten. Nu b�rjade det bli kritiskt, vi hade bara tv� timmar mellan planen, fr�n Chicago till Fayetteville, Arkansas, vilket redan fr�n b�rjan var i minsta laget. Vi var nu en och en halv timme f�rsenade och jag skulle nu ge va fan som helst, f�r en R�K!

Det tog ytterligare en och en halv timme innan vi l�mnade Arlanda. Om den h�r dagen inte redan var st�pt i en form fr�n hellvetet, s� hade vi en fajt till att utk�mpa, med de onda makterna, innan vi var i Arkansas.

Jag kan bara inte sova sittande, blir s� j�vla avundsjuk p� folk som �ter plastmiddan, l�ser en stund, drar upp en liten svart mask �ver �gonen och sover resten av resan, men Oskar fick i alla fall n�gra timmars s�mn.

N�r vi landade i Chicago s� hade naturligtvis anslutningsflyget redan avg�tt. Efter att ha passerat tullen och plockat upp v�skorna fr�n bandet s� s�g jag att n�sta plan till Fayetteville avgick om tre timmar. Jag fick bekr�ftat att det bara var att checka in, som vanligt, till det senare flyget. NU g�llde bara en sak att f� R�KA!!!

Med Oskar i ena handen och resv�skan i den andra, rusade jag genom v�rldens st�rsta flyplats i jakt p� en d�rr, s� jag kunde komma ut.

Jag hade redan pipan stoppad n�r vi fann en utg�ng, vi sprang ut och sv�ngde av till v�nster, med t�ndaren uppe s� sprang jag n�stan in i en stor skylt som sa "INGEN R�KNING mellan de gula linjerna". Jag tittade ner och s�g att hela omr�det hade gula linjer, n�stan som ett stort j�kla rutm�nster.

Snabbt fattade jag ett beslut, skylten sa "mellan linjerna", s� jag st�llde mej med b�da f�tterna "p�" en av linjerna och t�nde pipan, PHhhu. Man m�ste vara en r�kare f�r att f�rst� hur g�tt det var.

Jag k�pte en s�ck med sm� djur �t Oskar, och s� hittade vi p� en s�ng med v�lk�nd melodi, den hette "Born as a bumblebee" f�r att f�rdriva flygtiden.

Men gott varar s�llan l�nge, en poliskonstapel steg ut ur sin bil och vandrade sakta upp mot mej, medan jag puffade som ett �nglok f�r att hinna r�ka s� mycket som m�jligt. Han stannade och pekade p� skylten medan jag desperat s�g p� pipan. Han fr�gade v�nligt om jag kunde l�sa. Jag tittade p� mina f�tter, p� den gula linjen, men beslutade mej f�r att det inte var i mitt b�sta intresse att diskutera gr�nsdragning med polisen just d�. Jag f�rs�kte se oskyldig ut och fr�gade, var man kunde r�ka. Han sk�t tillbaka m�ssan, n�stan som de g�r p� film, pekade p� en trappa bakom oss, d�r en pilformad skylt pekade ner�t med ordet SMOKING och sa:

-D�r nere!

Jag greppade min v�ska, gick ned och puffade vidare p� min pipa.

Han hade parkerat bara tio meter fr�n mej, h�r ser man en av de gula linjerna

Det tog mej allts� inte mer �n fem minuter i Amerikatt, innan jag kom i klammeri med lagens v�ktare, kanske n�t av ett rekord.

Ja, att den h�r dagen var n�gonting ut�ver det vanliga st�r helt klart, men den var inte �ver �n och vi var �nnu inte i Arkansas.

Forts�ttning f�ljer.

Anders Mikaelsson

Tomtar p� G�ng

AndersMolle — Thu, 07 Sep 2006 12:52:02 GMT

Som ni vet s� efter att ha besegrat Hizbollahgetingarna s� �r poolen uppe igen. I g�r �kte Shari in till Wal-Mart och skulle bland annat k�pa testremsor och poolfilter, men efter den f�rsta september s� har pooltillbeh�ren f�rsvunnit fr�n hyllorna och l�mnat plats f�r julprylar.

Jag har alltid tyckt att man kan v�nta till �tminstone december, med julprylar. H�r d�r det fortfarande �r 30 grader varmt och pools�songen kommer att vara 2-3 m�nader till s� k�nns det bara overkligt att se julglitter "mitt i sommaren".

I dag f�r jag �ka in till en speciell poolaff�r och f� tag i grejorna.

Har man b�rjat i Sverige ocks�, eller �r det en del av Amerikattsjukan?

Anders Mikaelsson

Att Emigrera del 4, Hur Det B�rjade

AndersMolle — Wed, 06 Sep 2006 17:24:28 GMT

      Emigration handlar till st�rsta del om timing och nerver, att s�ja upp sig fr�n sitt jobb, f� visumet, s�lja sitt hus, k�pa flygbiljett, och f� allt att st�mma och komma i r�tt ordning.
     Jobbet hade jag redan slutat och jag hade nu v�rt visum, som g�llde f�r b�de Oskar och mej, men huset hade inte s�lt �nnu och det var fyra veckor till avf�rd. S� satte jag mej ner och t�nkte p� hur det b�rjade.
    Shari och jag tr�ffades p� internet, n�rmare best�mt via ICQ, ett chatprogram som jag hade anv�nt ganska l�nge f�r att prata med folk �ver hela jorden. Man kan slumpm�ssigt "poppa" upp anv�ndare och s�nda en f�rfr�gan, om man vill tjatta med dem. Det var kul att klicka upp folk, de flesta var i USA, Sverige och andra v�stl�nder, men jag hade kontakt med folk fr�n bl.a Columbia, Indien och Pakistan ocks�.
    N�r Sharis f�rfr�gan om tjatt kom, s� var jag i samspr�k med n�n fr�n Danmark. Vi tjattade fr�n och till de f�rsta dagarna och sen mer och mer de kommande fyra m�naderna, vi skrev e-mail och b�rjade prata p� telefon, s� sm�ningom s� str�rkts banden och vi ville tr�ffas.
    Naturligtvis har man h�rt alla skr�ckhistorier om internetromanser som slutat med v�ldt�ckter och el�nde och s�nt vill man ju inte r�ka ut f�r :-) Hihi, s� det blev Shari som kom till Sverige f�rst.
     Jag var nerv�s, p� gr�nsen till ett nervsammanbrott n�r jag v�ntade p� hennes plan att taxa in. S� kom hon, vi kramades och sl�ngde in hennes v�skor i min gamla Volvo. Det var i februari och p� blanka sommard�ck s� slirade vi fr�n Falmark till Skelleftehamn.
     Shari stannade an och en halv vecka och vi beslutade att f�rs�ka utveckla f�rh�llandet vidare.
    N�r hon fl�g tillbaka till Arkansas, hade vi best�mt att Oskar och jag skulle komma �ver till USA i juni och stanna tv� veckor f�r att liksom kolla l�get.
    Allt var packat och klart kv�llen f�re avresan, v�ckaren var st�lld f�r v�ckning kl 3:00, vi skulle bli h�mtade kl 4:00 och bli skjutsade till flygplatsen av ett par med en dotter, som skulle med samma flyg.

Anders Mikaelsson

Mitt svenska hus, d�r Roger utf�rde mitt best�llningsinbrott

   Strapatserna b�rjade redan p� morgonen, f�r f�rsta g�ngen p� m�nga �r s� f�rsover jag mej!! Vaknar av ilskna telefonsignaler fr�n nedre v�ninigen, upp som en spiralfj�der, noterar att kl �r fyra, rusar till trappan, halkar och studsar p� h�lar och arsle nedf�r trappan. Jag linkar upp till telefonen och svarar, det �r Shari.
Medan jag st�r d�r naken, s� ringer det p� d�rren, jag undrar flyktigt om jag l�ste d�rren, avslutar med Shari och ropar till d�rren, JAG KOMMER!!!! Uppf�r trapporna igen, v�cker Oskar medan jag kl�r p� mej. Rusar ner igen, �ppnar d�rren och fr�gar om de kan v�nta tio minuter.
   Jag tror att en s�dan morgonritual skulle stressa vem som helst, f�r mej som vanligtvis beh�ver en lugn halvtimme med starkt kaffe och min pipa, var det en katastrof.
    Jag hinner med en r�k, men kaffet f�r v�nta till flygplatsen. Vi lastar v�skor och kommer i v�g. Sakta b�rjar hj�rnan att vakna till, trots bristen p� koffein. Jag f�r panik och t�nker, har jag biljetten, stoppade jag den i ytterfickan p� resv�skan? Efter �ventyret med r�ntgenbilderna, k�nner jag att jag inte litar ett skvatt p� mej sj�lv. Jag undrar �dmjukt om de kan stanna vid v�gkanten, s� jag kan kolla min v�ska i bagageutrymmet. Jag �ppnade luckan och fann att biljetterna var i s�kert f�rvar i resv�skan.

Vi anl�nde till flygplatsen och jag k�pte KAFFE!! satte mej ner stoppade pipan, vi var p� v�g till Amerikatt f�r f�rsta g�ngen.

Forts�ttning f�ljer.

Inte godk�nt igen!!!!

AndersMolle — Wed, 06 Sep 2006 15:35:15 GMT

Tyv�rr s� lurades jag, mitt inl�gg Att emigrera 4 , godk�nndes inte???
Det h�ller p� att bli en vana. Det verkar som Expressen har n�n sorts slumpgenerator om vilka inl�gg man godk�nner. Mina inl�gg har aldrig brutit mot n�gra regler det har alltid varit ett misstag svarar de, men inl�ggen har alltid f�rsvunnit och ej g�tt att �terst�lla.

Att Emigrera del 3. Undrar vad jag heter?

AndersMolle — Sat, 02 Sep 2006 18:07:56 GMT

    Tillbaka fr�n Stockholm med mina k�ra r�ntgenpl�tar, s� var det bara att forts�tta med att f� alla formul�r och intyg i ordning, betala alla formul�ravgifter och skicka allt till Amerikanska ambasaden. Bl.a s� m�ste man svara p� fr�gor som:
"Har du n�gonsin varit medlem i ett kommunistparti?",
"Kommer du att beg� bigami i USA?" och
"Kommer du att delta i terroristisk verksamhet i USA?"
    Den f�rsta fr�gan �r liksom en f�r USA mellan-kommunist-och-islamist-r�dsla-fr�ga, s� man var godk�nd, om det var 5 �r sedan man var medlem, vilket det var. N�sta tv� fr�gor t�l att t�nka p�, f�r inte vill man ju som terrorist ljuga, men fr�gan �r om man f�r visum om man svarar ja.
    Om man kan blanda in n�gon som helst logik i allt virrvarr av konstiga formul�r och fr�gor, s� �r min gissning att det har att g�ra med f�ljande: Om man s� sm�ningom blir Amerikansk medborgare s� kan man inte utvisas, med ett undantag, om man kommit in i landet p� falska uppgifter. S� n�r man kryssar nej och sedan beg�r ett av brotten, s� lj�g man s� klart och kan efter 99 �r i f�ngelse utvisas. Varf�r man valde bigami av alla "hemska brott" �r dock f�r mig en g�ta.
    Jag hade gett mej fan p� att besvara allting korrekt och se till att jag fick med alla uppgifter, s� att det inte skulle dyka upp problem senare, f�r n�r man sagt upp sig fr�n jobbet, s�lt sitt hus och gjort sej av med n�stan all man �ger s� skulle det vara snopet att f� ett avslag p� visumet.
En annan fr�ga som v�llade problem var:
"Har du haft eller anv�nt andra efternamn?"
    Som jag n�mde tidigare har jag ett sv�rkl�ttrat sl�kttr�d, faktum �r att redan f�rsta kvisten �r av. Jag har n�mligen haft eller anv�nt totalt tre efternamn!!! S� h�r gick det till, tror jag, f�r Morsan talade inte g�rna om det. Jag f�ddes 1952 som o�kting, Morsan l�g i skillsm�ssa fr�n en Mohlin, s� jag fick namnet Mohlin, efter fyra veckor blev en annan herre tilld�md faderskapet, s� jag fick Morsans barndomsnamn L�vgren. Hittills ingen fara, men att ha en o�kting 1952 var en skam, s�rskilt n�r vi flyttade ut p� landet, s� Morsan fortsatte att kalla mej Mohlin som mina br�der. Hon skrev in mej i skolan som Mohlin och �ppnade ett bankkonto, med n�gta tior, som Mohlin!! Fortfarande ingen katastrof, jag trodde ju att jag hette Anders Mohlin.
    S� gifte hon sej, med han vi flyttat till landet med och f�r att komma ut ur falsk-namn-cirkeln, s� �ndrade hon mitt namn till min styvfarsas, Mikaelsson.
    F�rsta g�ngen jag f�rstod att det var n�t lurt, var n�r jag, som fattig tjugo�ring, hittade min gamla Mohlin-bankbok, nu med en hundralapp p� kontot. Jag tog den till banken, i S�dert�lje, men hade bara min Mikaelssonleg, den d�g inte och folkbokf�ringen hade tydligen aldrig registrerat min fyraveckors Mohlintid, s� nu jag hade en bankbok och skolbetyg tillh�rande n�n som aldrig riktigt p� riktigt hade funnits. Kl�ttra det sl�kttr�det om du kan :-).
    I alla fall s� fick jag ihop det p� n�t s�tt och kunde s�nda j�tteh�gen med dokument till Amerikanska ambasaden, f�rsta delen av emigrationen var klar, jag hade ans�kt om ett f�stmansvisum, f�ga visste jag att detta bara var b�rjan p� pappersh�gar och byr�krati.

Forts�ttning f�ljer

Anders Mikaelsson

Fixa Jeep dagen

AndersMolle — Wed, 30 Aug 2006 11:36:56 GMT

Ja i dag ska jag repa min Jeep, s� det blir inte s� mycket skrivande.
Jag har efter unders�kningar funnit att det troligtvis �r omkopplaren i t�ndningsl�set som kr�nglar. Men i alla fall s� beh�ver jag inte stressa eftersom stormen tog en annan v�g och har g�tt s� mycket �ver land att den inte har orsakat s� mycket skada n�gonstans. Orkans�songen r�cker dock till den sista November och har sin topp i September s� �n s� kan vi hamna mitt i struten igen.
Jag m�ste �ka in till Auto Zone och k�pa delarna, hoppas bara att Jeepen startar n�r jag �ker hem igen.

Anders Mikaelsson

Min trogne vapendragare Hippi Jippi

Att Emigrera del 2. Mina dyraste bilder

AndersMolle — Mon, 28 Aug 2006 13:43:50 GMT

    Inf�r resan till Stockholm, f�r det slutgiltiga l�karintyget, s� s�g jag till att alla papper var samlade p� k�ksbordet och att r�ntkenbilderna, som var stora som lakan, var redo att greppa. Eftersom jag �r en f�rvirrad m�nniska, m�ste allt kollas flera g�nger s� jag inte missar n�t.
    L�rdag morgon s� tar vi, Oskar och jag, flyget till Stockholm och �ker vi in till min bror B�rge p� Hantverkargatan, vi ska stanna d�r under v�r Stockholmsvisit.
    S� n�r jag sitter och dricker kaffe och sm�pratar med brosan, s� g�r det som en elektrisk st�t genom min kropp, VAR FAN �R R�NTKENBILDERNA!!! Det var det viktigast dockumentet inf�r l�karunders�kningen. Jag f�rs�kte minnas om jag �verhuvud taget hade dem med mej och drog slutsatsen att de fortfarande var kvar i k�ket. Tankarna malde i huvudet, jag m�ste helt enkelt ha tag i pl�tarna, l�karen skulle ha 700 kr p� m�ndag morgon, det var f�r sent att avbest�lla och han skulle definitivt inte skriva ut intyget utan bilderna. Jag gick igenom m�jligheterna att f� tag p� pl�tarna innan m�ndag. D� slog det mej, Roger, Roger var den enda l�sningen.
    Jag hade k�nt Roger ett par �r, han var en underbar m�nniska att ha till v�n. Jag hade hj�lpt honom lite med hans dator och han hj�lpte mej med allt, han skottade min g�rd med en traktor s� snart det var sn�, han hj�lpte mej att bygga en gungst�llning till Oskar..... Jag kan h�lla p� hur l�nge som helst, men vill inte att hans huvud ska sv�lla f�r mycket, ifall han l�ser det h�r :-). Jag visste att om jag fick tag i honom skulle han hj�lpa mej, utan fr�gor eller tvekan.
    Jag ringde, PHhuu! Han svarade. F�ljande samtal utspelades:
- Hall�, det �r Roger.
- Tjenare Rogurt, l�get?
- Fint, och du?
- Jag har ett problem, jag vill att du g�r ett inbrott �t mej.
- OK, var?
- I mitt hus, och det �r br�ttom.
- OK, hur kommer jag mej in?
- Ta stegen bakom uthuset, kl�ttra upp p� balkongen, d�rren �r ol�st.
- Och vad ska jag g�ra?
- Det �r ett brunt stort kuvert i k�ket, du m�ste skicka det express f�re    kl 12. Till den h�r adrssen, xxxxxxxxxxxxx. Jag pr�jsar dig senare.
- OK.
- Vi synes.
- Hej.
Inte ens en fl�mtning n�r jag sa att jag ville att han skulle g�ra ett inbrott :-), det �r vad jag kallar polare i v�tt och torrt. S�ndag, mitt p� dagen s� ringde det p� brorsans d�rr, mina pl�tar var framme.
    Oskar och jag tog tunnelbanan till �stermalmstorg, d�r l�karen h�ll hus. Vi s�kte efter r�tt nummer och d�r var det, inkl�mt mellan konsulat och k�ndisadvokater. V�ntrummet var i valn�t och s�g lyxigt ut, med snygga l�derstolar.
    Jag h�ll h�rt i mina pl�tar n�r vi steg in i unders�kningsrummet. L�karen tog, med uttr�kad min, h�gen av papper och bl�ddrade snabbt igenom luntan, tittade p� Oskars vaccinationslista, gav sk�terskan en order och lyssnade p� Oskars rygg. Sk�terskan kom tillbaks med en spruta och gav Oskar en injektion i armen.
    -Jahapp, sa l�karen och gav mej en r�kning p� 700 kr. Jag betalade och mumlade n�got om r�ntkenbilderna.
- �hh, sa han, jag beh�ver dem inte.
    N�r vi gick ut s� t�nkte jag att nu jag visste hur han kunde hyra lokal p� dyra �stermalm, sjuhundra p� 5 min g�r 7140 kr i timmen. Men vad som retade mej mest var att. HAN TITTADE INTE ENS P� R�NTKENBILDERNA!!!!
    Jag har dem fortfarande, mina minst 600 kronors pl�tar, och efter sju �r har �nnu ingen tittat p� dem.

Forts�ttning f�ljer.

Anders Mikaelsson

Ute ur struten!

AndersMolle — Mon, 28 Aug 2006 10:48:49 GMT

Nu har stormen Ernesto, flyttat �nnu l�ngre �sterut och den kommer att l�mna oss i fred. Den har ocks� mojnat lite och �r nu en tropisk storm igen, men kan mycket v�l bli en orkan igen innan den tr�ffar s�dra Florida.
Det �r i morgon 1 �r sen katastrofen Katrina slog till. P� en av mina andra bloggar komenterar jag katastrofen.

Anders Mikaelsson

Poolen �r �ppen efter kriget mot Hizbollahgetingarna

AndersMolle — Sun, 27 Aug 2006 21:24:43 GMT

Ett jungfrudopp f�r Katrina och James

Kan meddela att efter de h�rda striderna mot Hizbollahgetingarna s� �r nu poolen �ter �ppen och g�sterna l�t inte n�gon tid g� till spillo.

Efterkrigsreporter: Anders Mikaelsson

Att Emigrera del 1.

AndersMolle — Sun, 27 Aug 2006 19:34:31 GMT

    Att emigrera �r att f�rsvinna lite :-) L�ter djupt.... va? men jag menar att f�rsvinna i pappersh�gar, att skriva tills du har kramp, att undra vad byr�kratispr�ket betyder och att inte ha n�n att fr�ga. Vi hade m�nga fr�gor, men att f� tag i n�gon p� Amerikanska ambasaden var n�stan om�jligt. Till slut s� hittade vi n�gra nyhetsgrupper p� internet, de var bra men ocks� f�rvirrande, du fr�gade n�got och fick sex svarsinl�gg, d�r tv� svarade ja, tv� nej och tv� n�gonstans mitt emellan, och all hade erfarenhet och visste vad de talade om. Ofta var problemet med formul�ren att jag inte viste vad de ville veta, eftersom fr�gorna var s� omst�ndigt skrivna (j�mf�r med skatteblankett)
     F�r mej b�rjade det i Sverige, f�r min blivande fru Shari, i USA. Vi var f�rst tvugna att ans�ka om ett s.k f�stmansvisum, det innebar ca 30 formul�r var, att fylla i.
    Jag har ett lite sv�rkl�ttrat sl�kttr�d, viste faktiskt inte ens vem min farsa var f�re jag b�rjade fylla i formul�ren, men med hj�lp av olika register och dammiga k�llararkiv s� fixade jag att f� ihop alla gamla f�delse och d�delse intyg.
   Detta kommer naturligtvis som en chock f�r er ;-). men jag var inte guds b�sta barn n�r jag var ung, s� jag hade n�gra plumpar i lagens register ox�. Inga st�rre mord eller s�, men ett h�leri f�r att ha druckit stulna �l och ett st�rande av ordning i V�ster�s. Dessa brott m�ste redovisas �ven om de �r mer �n 30 �r gamla. N�r jag ringde till V�ster�s tingsr�tt f�r att f� papper p� att jag var en st�rande person, s� fick jag svaret att de inte sparade den typen av sm�brottsdockument mer �n tio �r. F�r att f� allting r�tt s� bad jag dem skriva ett intyg som sa att jag hade ans�kt om ett bevis p� att jag var st�rande, men att de ej hade beviset kvar.
    Jag m�ste dock s�ga alla jag beh�vde kontakta i Sverige, fr�n tingsr�tter, f�rs�kringskassor och landsarkiv var mycket hj�lpsamma och intresserade att hj�lpa till. Jag fick intrycket att de hade s� tr�kiga jobb att de fann det kul att utf�ra lite detektivarbete, med n�t annat �n vanligt kontorsarbete.
    Det beh�vdes l�karintyg, vaccinationsintyg, nya sprutor f�r b�de mej och min son Oskar, sen beh�vde jag en lungr�ntken. Alla unders�kningar och intyg fick man naturligtvis betala sj�lv. Jag var ute flera tusen bara i den f�rsta ronden.
    Efter allt i etapp ett var samlat, s� var det dags att bunta ihop alla l�karpappper och intyg och ta dem till en l�kare som var godk�nd av Amerikanska ambasaden. Det fanns tv� i Sverige, den n�rmaste i Stockholm, s� det var bara att packa, k�pa billjet och flyga till Hufudstaden, fr�n Skellefte�.
Forts�ttning f�ljer.

Anders Mikaelsson

INTE mitt i struten Phuu!! Phuuu!! Phuuu!!!

AndersMolle — Sun, 27 Aug 2006 10:58:29 GMT

Aldrig har jag sett en s� snabb f�r�ndring i en stormprognos. I g�r var vi mitt i struten och n�r jag kom upp i morse var vi utkanten av Ernestos, som nu �r en orkan, kon. Prognosen kan naturligtvis �ndras igen, men just nu kan jag koncentrera mig p� att g�ra annat och skriva om annat.
Jag ska snart g� ut och f�rs�ka lista ut vad som �r fel med Jeepen och f�rs�ka ladda batteriet.

Just nu ser det ut som om vi kan klara oss, men naturligtvis blir det p� n�n annans bekostnad

Skriver mer senare
Anders Mikaelsson

Mitt i Struten IGEN!!!! Och IGEN!!! Och IGEN!!!!

AndersMolle — Sun, 27 Aug 2006 02:09:16 GMT

Jag skrev det ett par g�nger f�rra �ret och nu skriver jag det igen. F�re vi flyttade ner hit var det tio �r sen n�n st�rre storm gick rakt p� h�r, och nu ser det ut som om det �r flera varje �r, jag m�ste ha d�ligt inflytande p� v�dergudarna.
Prognosen har sakta dragit �sterut s� vi hamnat mitt i struten igen.

    I dag s� fick jag n�t elektriskt problem med min Jeep, den startade inte n�r jag varit p� Wal-Mart och handlat, det var som att batteriet var totalt tomt. Shari kunde slita sig fr�n sitt jobb, s� hon kunde komma och plocka upp mej. Jag tog henne tillbaka till jobbet, �kte hem med varorna, s�g att James och Katrina var OK. ( Jag har fixat upp ett par datorer �t dem, s�ja vad man vill, men med r�tt spel s� �r de j�kla bra barnvakter) S� m�ste jag �ka och plocka upp Oskar hos hans polare. Jag tog med honom till Wal-Marts parkering f�r att "slanga" lite str�m fr�n Sharis bil.
    Problemet �r att Jeepen naturligtvis var inparkerad med bilar p� alla sidor, n�t att f�rv�nta sig kl 12 en l�rdag. Efter en halvtimme kom en av de tre som var n�ra nog ut, och k�rde i v�g, snabbt fick vi in nosen f�re en annan av de som cirkulerade f�r en parkeringsplats.
     Vi kopplade startkablarna och jag fick ig�ng Jeepen. Sen var det bara att l�mna den och �ka hem, eftersom jag redan hade en bil. Till saken h�r att det �r ca 9 km till Wal-Mart. Senare i afton, ringde Shari och jag �kte och h�mtade henne p� jobbet tog henne till Wal-Mart, v�ntade 20 min tills vi kunde komma �t att koppla startkablarna igen.
    Vi �kte iv�g, men efter ett par km s� b�rjade det pipa varningsljud, laddningsmetern slog i botten och en r�d lampa b�rjade blinka. Det for genom mitt huvud att det kunde vara en kortslutning och att den kunde b�rja brinna, s� jag vred av nyckeln i ren panik. Jag lyckades komma p� sidan av v�gen och Shari stannade bakom mej. Jag �ppnade huven och tittade och sniffade, men hittade inget skumt. S� vi kopplade kablarna igen och sen k�rde jag �nda hem. Lampona och pipandet kom ig�ng efter ett tag, men nu var jag tuff och innan jag var hemma s� var det normalt igen.
Min slutsats �r att jag har n�t fel som �r trasigt. Jag hoppas bara att jag hittar en verkstad som kan fixa den p� M�ndag, f�r om vi blir kvar mitt i struten s� beh�ver jag Jeepen p� Onsdag
Anders Mikaelsson

Ernesto is the name of the game

AndersMolle — Fri, 25 Aug 2006 21:32:41 GMT

Tropiska depressionen Nr fem �r nu tropiska stormen Ernesto som forts�tter sin resa mot Mexikanska Golfen.
Den har en hastighet av 24 km/t, V.N.V, vilket �r en minskning fr�n tidigare . Vindarna i stormen har �kat till 22.5 m/s. Lufttrycket har sjunkit till 997 mbar. Vattnet i Golfen �r varmt, omkring 30 grader.
Alla de h�r sakerna �r negativa f�r folk och positiva f�r stormen.
P� tisdag d� Ernesto f�rv�ntas komma in i Mexikanska Golfen, �r det ett �r sedan Katrina n�dde land i Louisiana.

Anders Mikaelsson

Ernesto har vuxit i styrka och storlek. Kursen har ocks� vikit av mera mot v�rat h�ll, men �n s� l�nge �r New Orleans mitt i struten.

�rets f�rsta riktiga hot.

AndersMolle — Fri, 25 Aug 2006 11:34:51 GMT

S� har det f�rsta riktiga hotet f�r s�songen blivit verklighet. Tropiska depressionen Nr 5

Kartan visar trolig v�g f�r stormen. Konen visar os�kerheten i riktning. Den har alla f�ruts�ttningar att utvecklas till en orkan.

Som jag skrivit f�rut, de senaste tv� �ren har orkanerna st�tt som sp�n i backen h�r p� Golfkusten. Den h�r s�songen har hittills varit lugn, de f� stormar som varit har inte hotat USA.
    Jag f�ljer naturligtvis den nya stormen med sp�nning och hoppas att den viker av n�gon annanstans.Hmmmm.. detta �r ett dilemma f�r alla som lever i omr�den med orkaner, eftersom du k�nner dej skyldig att �nska d�d och f�rst�relse f�r andra, vi f�rs�ker att f�rsvara det ondskefulla i tanken med att vi har haft s� m�nga stormar senaste �ren s� det �r inte r�ttvist om vi tr�ffas igen. Nu komer det troligtvis inte att spela n�gon roll vad vi �nskar men vad mer kan man g�ra ?
    Hur som helst det �r n�stan en vecka tills den drabbar Golfkusten, och den kommer d�r den kommer.
    Annars �r allt v�l h�r hos oss, solen skiner och vi har v�ra afton�skv�der som det �r t�nkt.

Anders Mikaelsson

Kv�llens tanke, tittat runt p� bloggtoppen.

AndersMolle — Tue, 22 Aug 2006 22:56:56 GMT

Klockan �r 6 p� aftonen h�r och 1 p� morgonen hos er. Jag kom just in och �r genomsvettig av utejobb i 30 graders v�rme.
    Jag klickade runt p� bloggtoppen och spanade p� vad folk l�ser och vad som g�r att bloggar hamnar i topp. Det visade sig att de bloggar som har mest l�sare �r sexbloggar, oftast d�ligt skrivna p�hittade porrnoveller, en del skrivna av kvinnor eller troligtvis m�n som l�tsas vara kvinnor.
    Ett annat s�tt �r att skriva massor med korta, ibland bara en eller tv� rader l�nga inl�gg, 10-15 g�nger om dagen, d� hamnar man p� "mest aktiva" bolggaretoppen.
    Det finns ett par andra trix ocks�, t.ex att som "Bamse �r ond" i filmkategorin, som fortfarande f�r bes�kare varje dag, trots att den bara har ett inl�gg som var skrivit i Mars, men rubriken lockar folks nyfikenhet. Ett annat exempel �r "Onanerade Gud" ocks� i Filmkategorin, den har inget inl�gg, det �r bara en rubrik!! Den har dock i snitt mer �n tv� bes�kare varje dag.
    Det �r intressant att se vad folk l�ser och min vetenskapligt genomf�rda utredning belyser f�ljande sanning. Om du vill vara h�gst upp p� topplistorna g�ller f�ljande: Skriv tv�raders smaskiga porrhistorier, under en sexig kvinnlig psedonym. Ge dem en klurig rubrik t.ex "Vem onanerar mera Ond-Bamse eller Gud?" ladda upp inl�ggen varannan timme dygnet runt, och vips �r du en toppbloggare.

Anders Mikaelsson

BREAKING NEWS!! Mission accomplished

AndersMolle — Sun, 20 Aug 2006 16:26:00 GMT

Hizbollahgetingarna �r borta. Efter komplicerad och farlig spaning kunde jag hitta den exakta platsen f�r Hizbollahgetingarnas n�ste. D�rmed kunde jag bek�mpa dem med handvapen.

Att det var Hizbollahgetingar r�der det ingen tvekan om.

Jag kommer nu under dagen att b�rja fylla upp poolen igen f�r svala dopp.
Anders Mikaelsson

Fortfarande frodas Hizbollahgetingarna

AndersMolle — Sun, 20 Aug 2006 12:43:51 GMT

Nu �r det s�ndagmorgon, nytt kaffe, samma nyheter p� teven, mest om en f�rvirrad d�re som p�st�s vara skyldig till ett mord. Det var ett "popul�rt" mediamord och nu frossar man i Bankokpolisensens underliga s�tt att promenera omkring med d�ren i stora pressuppb�d och att han blir bjuden p� Champagne !! p� planet till USA. F�r �vrigt s� har man n�gra sekunder att tala om nya bomber i Irak och att FN �r sura p� Israels attack i Libanon.
OK, ny dag, nya planer, fortfarande har jag inte brutit vapenvilan. Som sagt, vad man planerar att g�ra, och vad man g�r �r tv� vitt skilda saker. I g�r blev jag upptagen med att klippa gr�s, tills gr�sklippare b�rjade spotta svart olja genom ljudd�mparen. Jag spenderade ett par timmar med att skruva, men tror att allt hopp �r ute f�r patienten.
I mina planer f�r i dag ing�r dock ett f�rnyat anfall mot Hizbollahgetingarna och jag hoppas att kunna medela seger denna afton.
Anders Mikaelsson